Mot en bättre värld med breddad miljöanalys

Publicerat den

In English below.

Ett nytt år, en ny start. När det nya året ännu ligger framför oss har vi chansen att höja blicken, att tänka stort. Och vad skulle vara större än en mer hållbar värld? Men hur kommer vi dit?

Visioner saknas inte. Ta till exempel FN:s Agenda 2030, med 17 globala mål för hållbar utveckling, och Parisavtalet, med mål för att hålla nere den globala uppvärmningen. Dessa två är bland de största visionerna som finns. Men hur gör vi för att nå dit? Hur kan SLU bidra?

Vi ska fortsätta arbeta som vi gör, fast smartare. Den slutsatsen kan man dra av avslutningen av klimatmötet i Katowice (COP 24) förra året. Mötets stora framgång var överenskommelsen om hur de mål som formulerades i klimatavtalet från Paris 2015 kan mätas – genom att bedriva miljöanalys, på samma sätt som för andra miljömål. Och här är vi på SLU starka.

Vi har kommit långt med åtgärdsplaner och uppföljningssystem, men vi kan bli ännu bättre! Parisavtalet, med alla sina utmaningar, är relativt sett enkelt ur ett miljöanalysperspektiv. Det fokuserar på växthusgaser, kolsänkor, och – på ett högre plan – omställning till en cirkulär bioekonomi. Men det är bara en del av vägen framåt mot en bättre värld.

För att nå en hållbar värld till år 2030 behövs en agenda som är bredare än minskade växthusgasutsläpp. FN:s Agenda 2030, som togs 2015, innehåller 17 globala mål, sustainable development goals (SDG:s). Dessa mål skiljer sig från miljömålen, i det att alla 17 innefattar tre dimensioner av hållbarhet; förutom miljömässig hållbarhet även social och ekonomisk hållbarhet.

Att det finns ett behov av att arbeta i alla tre dimensioner kan vi se nu i Paris. Paris, som var värd för klimatavtalet år 2015, skakas av protester från människor som känner sig orättvist drabbade av de ekonomiska uppoffringar som krävs för att nå klimatavtalets mål. Detta visar, med all tydlighet, behovet av att inkludera de ekonomiska och sociala dimensionerna för att det ska vara möjligt att uppnå de globala målen i Agenda 2030.

Här ser vi att det finns en möjlighet för SLU att bidra till Agenda 2030 genom att bygga vidare på och utveckla vår kompetens och erfarenhet från miljöanalys. För att nå dit behöver vi utmana oss själva att tänka bortom miljöindikatorer och utveckla vår förmåga att se, tänka och verka i de tre dimensionerna av hållbarhet. Här ger ett Formas-anslag, ”Evidensbaserad hantering av SDG-synergier och konflikter: Förnyelse av miljöanalysen för en mer effektiv roll i Agenda 2030”, oss en möjlighet att arbeta mer i den riktningen. Vi ser även fram emot andra initiativ under 2019 som gör att SLU:s unika miljöanalysverksamhet för Sveriges miljömål vidareutvecklas och bidrar till hållbarhet, både på hemmaplan och i andra delar av världen.

Kevin Bishop och Ylva Hillbur

Towards a better world with broadened environmental assessment

A new year, a new start. This is a great chance to raise our eyes, to think big. And what could be bigger than a more sustainable world? But how do we get there?

Visions are not lacking. Take e.g. the UN Agenda 2030, with 17 global goals for sustainable development, and the Paris Agreement, with goals to control global warming. These two are among the greatest visions that exist. But how do we get there? How can SLU contribute?

One way is to continue working as we do, though smarter. This conclusion can be drawn from the conclusion of the climate summit in Katowice (COP 24) last year. The big success of the meeting was the agreement on how the goals formulated in the climate agreement from Paris 2015 can be assessed – by conducting environmental monitoring and assessment, in much the same way SLU is already contributing to the work on other environmental goals. This is an area in which SLU is strong.

We have come a long way with action plans and follow-up systems, but we can get even better! The Paris Agreement, with all its challenges, is relatively simple from an environmental assessment perspective. That agreement focuses on greenhouse gases, carbon sinks, and – at a higher level – conversion to a circular bioeconomy. But it is only part of the way forward towards a better world.

In order to reach a sustainable world by 2030, an agenda is needed which is broader than reduced greenhouse gas emissions. The UN Agenda 2030, which was adopted in 2015, contains 17 global sustainable development goals (SDGs). These goals differ from earlier environmental goals since all 17 include three dimensions of sustainability – environmental, social and economic sustainability.

We can already see that there is a need for the Paris Agreement to work with all three of these dimensions. Paris, which hosted the climate agreement in 2015, has been shaken by protests from people who feel unfairly affected by the financial sacrifices needed to reach the Paris Agreement goals. This is an object lesson in the need to include the economic and social dimensions in order to achieve the global goals of Agenda 2030.

Here, we see that there is an opportunity for SLU to contribute to Agenda 2030 by building on and developing our expertise and experience from environmental monitoring and assessment (EMA). To achieve this, we need to challenge ourselves to think beyond environmental indicators and to develop our ability to see, think and work in the three dimensions of sustainability. A Formas grant, ”Evidence-based management of SDG synergies and conflicts: Renewal of EMA for a more effective role in Agenda 2030”, gives us an opportunity to work more in that direction. We are also looking forward to other initiatives during 2019 that will enable SLU’s unique EMA activities for Sweden’s environmental goals to be further developed and contribute to sustainability, both at home and in other parts of the world.

Kevin Bishop and Ylva Hillbur

Ett hållbart jordbrukslandskap behöver både miljöanalys och samverkan

Publicerat den

English version below

Världen vi lever i är komplex, resurserna är begränsade och ska räcka till mycket samtidigt som vi ställs inför nya utmaningar. Detta är en verklighet som samhället såväl som akademin måste förhålla sig till, vilket SLU bland annat gör både genom vår forskning och samverkan och genom arbetet i våra miljöanalysprogram – exempelvis program Jordbrukslandskap.

I ljuset av den extremt varma och torra sommaren aktualiseras jordbrukets betydelse och inte minst frågor om vatten. I en allt mer urbaniserad värld, är det lätt att glömma hur beroende vi är av fungerande jordbruksmark för livsmedelsförsörjningen. Jordbruket skapar dessutom ett landskap med unika förutsättningar för biodiversitet och andra ekosystemtjänster.

Men hur ska vi sköta ett ”hållbart” jordbrukslandskap, och vad ska vi jämföra med? I miljövård använder man ofta ”opåverkade områden” som referenser för att utvärdera miljöpåverkan. Att jordbruk innebär en mänsklig påverkan skapar många frågor om hur man räknar plus och minus i hållbarhetstänkandet. Vilka arter ska gynnas och vilka ska missgynnas? Och hur mycket får produktionen kosta i kronor, area eller växthusgasutsläpp?

Jordbrukets hållbarhet väcker många politiska frågor. Det finns dock en hel del fakta för den som vill grunda sina avvägningar och beslut på vetenskap. Genom miljöanalys tar vi fram sådan kunskap som sätts i praktik genom samverkan med enskilda lantbruksföretagare, branschorganisationer och myndigheter.

Miljöanalys i jordbrukslandskapet har växt mycket de sista åren, något som vi bland annat uppmärksammar i ett temanummer av Miljötrender. Här kan du läsa om delar av det som vi gör för att möta framtidens utmaningar.

Kevin Bishop, vicerektor, fortlöpande miljöanalys.

Erik Fahlbeck, vicerektor, samverkan.


A sustainable agricultural landscape requires both environmental assessment and collaboration

We live in an increasingly complex world, where resources are not always adequate and where we constantly face new challenges. This is a reality that both society and academia have to relate to. At SLU, we do this through our research and collaboration work as well as through our Environmental Monitoring and Assessment (EMA) programmes such as Agricultural Landscape.

In light of the extreme heat and drought this past summer, agriculture – not the least the water issue – is a priority. In an increasingly urbanised world, it is easy to forget how dependent we are on functioning agricultural landscapes for the supply of food. Agriculture also shapes a landscape with unique preconditions for biodiversity and other ecosystem services.

But how do we manage “sustainable” agricultural landscapes, and what is a valid point of reference? The term “minimally impacted reference area” is often used in environmental conservation to evaluate environmental impact. Per definition, agriculture involves human impact and this gives rise to questions on how to calculate the pros and consin regards to sustainability. Which species should be favoured and which not? And how much can production be allowed to cost in terms of money, area used or greenhouse gas emissions?

Agricultural sustainability raises several political questions. There are, however, many facts to be used by those who seek  a scientific basis for deliberations and decisions. Through EMA, SLU produces the kind of knowledge that is is used in collaboration with individual agricultural businesses, trade associations and government agencies.

EMA in the agricultural landscape has expanded over the past few years, something that we have highlighted in the latest issue of Miljötrender (in Swedish), Here, you can read about some aspects of our work tackling the challenges of the future.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental Monitoring and Assessment.

Erik Fahlbeck, Pro Vice-Chancellor, External Collaboration.

SLU:s fortlöpande miljöanalys – så mycket mer än tidsserier

Publicerat den

English version below

Gissa om jag blev förskräckt när en ny kollega, med stark miljöanalysprofil, beklagade att ”jag inte arbetar med fortlöpande miljöanalys för jag håller inte på med tidsserier”. Han tolkade fortlöpande som att SLU:s miljöanalys måste handla om tidsserier. Är det så? Vad är egentligen fortlöpande miljöanalys?

Det enkla svaret är att fortlöpande miljöanalys är en verksamhetsgren som är unik för SLU. SLU är det enda svenska lärosäte som har regeringens uppdrag att bedriva fortlöpande miljöanalys. Och miljöanalysen bidrar starkt till SLU:s förmåga att hävda sig som en framstående källa till nydanade forskning, utbildning och samverkan om hållbart brukande och bevarande av jordens resurser.

Men åter till min kollegas fundering. Visserligen innehåller långa tidsserier information om hur miljön utvecklas under naturliga förhållanden och mänsklig påverkan. Sådana data är värdefulla för vidare bearbetning i miljöanalys och forskning. Och data kombinerat med vetenskaplig expertis ligger dessutom till grund för miljöanalysens förmåga att förmedla beslutsunderlag från miljöanalys som kan visa vägen mot ett mer hållbart samhälle.

Men det finns många slags data vid sidan av data från organiserade miljöövervakningsprogram, till exempel data från medborgarforskning, fjärranalys, medeltida skattelängder och även metaanalyser av publicerade data. Allt detta är sådant som experter kan använda sig av för att ta fram beslutsunderlag och refereegranskad kunskap. Det finns ingen enskild typ av data eller expertis enbart för fortlöpande miljöanalys. Miljöanalysens kärna är skapandet av beslutsunderlag som stödjer samhällets strävan efter långsiktig, hållbar tillgång till miljöns ekosystemtjänster.

Och fortlöpande? Det betyder att SLU:s miljöanalys är aktuell, inte att det enbart handlar om tidsserier. När det behövs underlag till beslut om fiskekvoter för Östersjön, hur torka ska hanteras eller kunskap om vad som orsakar ett utbrott av skadegörande svampar är det bråttom. Även underlag till ny lagstiftning eller nya regler kräver ofta snabb handläggning. Myndigheter förväntar sig snabba svar, ofta inom månader, ibland veckor. Kraven på snabbhet skärps även när det gäller att tillgängliggöra miljöövervakningsdata.

Under mina tre år i SLU:s ledning har jag kommit i kontakt med många spännande arbetsfält vid vårt universitet, med det gemensamma att de på olika sätt bidrar med kunskap för en hållbar framtid. Det finns en hel del av detta som jag gärna vill rubricera som miljöanalys, men som av olika skäl inte klassas så. Inga medarbetare ska dock känna att de inte omfattas av SLU:s definition av fortlöpande miljöanalys på grund av att de inte arbetar med tidsserier. Det fortlöpande i SLU:s miljöanalys står för aktuell – någorlunda som i kungens valspråk. ”Kunskap för hållbarhet – i tiden”.

En konstnärlig tolkning av fortlöpande miljöanalys. Illustration Erik Walfridsson
En konstnärlig tolkning av fortlöpande miljöanalys med betoning på hur snabbt SLU:s experter måste arbeta för att leverera aktuella beslutsunderlag. Återges med konstnären Erik Walfridssons tillstånd.

 

SLU’s Environmental Monitoring and Assessment – so much more than time series

I was startled to hear a new colleague, with a strong background in environmental assessment, apologetically say “I’m not working on SLU’s environmental monitoring and assessment (fortlöpande miljöanalys) because I do not use time-series data”. He was under the impression that SLU’s environmental monitoring and assessment dealt only with time-series data. Is that really so? What actually is SLU’s environmental monitoring and assessment (EMA)?

A partial answer is that EMA is a mission unique to SLU among Sweden’s universities. SLU is the only university that has a mandate from the government to conduct EMA alongside the more customary university missions for research and education.  This unique mandate contributes to SLU’s ability to define itself as a world-class leader in tackling the grand challenge of using the Earth’s resources in a sustainable way.

But what about my colleague’s concern? Time series certainly do contain critical clues about how the environment responds to human influences as well as natural dynamics. Such data are a valuable starting point for both EMA’s work to support policy-makers directly, and research that advances the fundamental process of understanding, which should also lead to better policies, but in a longer-term perspective. Data, interpreted with scientific expertise, are the basis for environmental assessment’s work to provide decision-support.

However, there are many kinds of useful data in addition to the time series generated by systematic, long-term monitoring programmes. Data can come from citizen science, remote sensing, medieval taxation records, and even meta-analysis of published data. All of these data types can be used by science to produce decision support as well as peer-reviewed science. There is no single type of data or expertise that is required to be classified as a part of SLU’s work with EMA. The key characteristic is high-quality decision support which contributes to society’s pursuit of long-term, sustainable access to ecosystem services.

And what about the “ongoing” (fortlöpande) in the Swedish name for EMA? This adjective emphasises how SLU’s EMA is timely, not that it is a time series. The basis for decisions on fishing quotas for the Baltic Sea next month, dealing with a drought, or knowing how to control an outbreak of fungi attacking the forest is urgent. Even the formulation of new legislation or rules requires quick responses to requests for decision support. Authorities and the public often expect answers within months, sometimes weeks. The demands for speed are also being increased when it comes to making environmental monitoring data available to the public.

During my three years in SLU’s leadership, I have gotten to know more about how many exciting fields of work there are at our university than I did during my previous three decades at SLU. I am particularly impressed by the widely shared sense that SLU is contributing to knowledge for a sustainable future in many different ways. There is a lot of this that I would like to classify as EMA, but the boundaries between this and research, education and especially collaboration with society are not self-evident. Such definitions are of secondary importance though, since we are all part of SLU. However, I hope that no colleagues feel excluded from being a part of SLU’s mission for EMA because they do not work with time series. The “ongoing” (fortlöpande) in the Swedish definition of SLU’s EMA stands for being timely – sort of like in this adaption of the Swedish king’s motto. ”Knowledge for sustainability – in time”.

An artistic interpretation of SLU’s environmental monitoring and assessment. Illustration Erik Walfridsson
An artistic interpretation of SLU’s environmental monitoring and assessment. This emphasises how expeditiously SLU’s experts must work to deliver timely decision support concerning sustainable management of natural resources. Reproduced with the kind permission of the artist, Erik Walfridsson.