Författare: Maria Knutson Wedel

Miljöanalysens utveckling fortsätter

Publicerat den
av

Under året har många berättat om hur värdefull miljöanalysens utvecklingsresurs är för SLU:s förmåga att bidra med underlag för beslut i viktiga samhällsfrågor som rör hållbar utveckling och ett förändrat klimat. Nationellt är denna resurs unik eftersom den möjliggör förnyelse inom området, vilket oftast inte är möjligt med myndigheternas strama ekonomiska ramar.

Även om SLU:s långsiktiga målsättning är att attrahera ”friska” pengar till utvecklingsresursen beslutade universitetets styrelse i veckan att för 2018 tilldela fortlöpande miljöanalys 10 miljoner kronor. Det är en betydelsefull markering från universitetets sida att miljöanalys är en viktig del av SLU:s verksamhet som kommer lägligt med tanke på de nu avslutade medlen från landsbygdsprogrammet som gjort utvecklingsresursen möjlig (2012-2016 cirka 20 miljoner kronor/år och 2017 10 miljoner kronor).

De tio miljonerna och ytterligare cirka 6 miljoner kronor av anslagsramen under 2018 innebär att miljöanalys har kvar en utvecklingsresurs för egna satsningar som komplement till de externa uppdragen och de verksamheter som betecknas formella åtaganden som finansieras genom anslaget till miljöanalys.

Rådet för fortlöpande miljöanalys, Fomar, kommer vid sitt nästa möte att diskutera förslag på hur utvecklingsresursen ska fördelas. Förutom några övergripande satsningar är ambitionen att cirka hälften av medlen kommer gå via fakulteterna till miljöanalysprogrammen för fördelning på angelägna projekt, i dialog med programmens externa referensgrupper.

Jag ser fram emot fortsatt utveckling av miljöanalysen vid SLU under 2018 och hoppas att fler forskare och lärare, både vid SLU och vid andra lärosäten, kommer att upptäcka miljöanalysens data som en viktig resurs för forskning och utbildning. Ett av de förslag som rådet diskuterar inom ramen för utvecklingsresursen handlar just om satsningar på förbättrad åtkomst till data – något som stödjer regeringens initiativ Smartare miljöinformation.

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys

The development of Environmental Monitoring and Assessment continues

During the year, many have spoken out about how valuable the development resource for Environmental Monitoring and Assessment has been to facilitate SLU’s ability to contribute to decisions in key social issues related to sustainable development and a changing climate. Nationally, this resource is unique as it allows for renewal in the area, which is usually not possible with the tight budgets that authorities’ have for commissioning decision support studies and environmental monitoring.

Although SLU’s long-term goal is to attract ”new” money for this development resource, the university’s board of directors decided to allocate an additional ten million SEK to Environmental Monitoring and Assessment for 2018. This is a significant indication by the university that Environmental Monitoring and Assessment is an important part of SLU’s mission. The decision is also quite timely given that funding for the development resource from the national rural development program (2012-2016 approximately SEK 20m/year and 2017 SEK 10m) is winding down.

The ten million, together with another six million SEK of the 2018 funding framework mean that Environmental Monitoring and Assessment has a development resource for initiatives that complement the external assignments and formal commitments already funded by SLU’s Environmental Monitoring and Assessment.

The FOMAR Council for Environmental Monitoring and Assessment will discuss proposals on how to allocate the development resource at its next meeting. In addition to several existing initiatives, the ambition is that about half of the funds will go through the faculties to the environmental assessment programs for projects prioritized through dialogue with the programs’ external reference groups.

I am looking forward to the continued development of Environmental Monitoring and Assessment at SLU in 2018. I also hope that more researchers and teachers at SLU, as well as at other universities, will discover the environmental monitoring data and assessment publications as valuable resources for research and education. One of the proposals for utilizing the development resource discussed by the FOMAR Council concerns improving access to data – something that supports the government’s initiative – Smartare miljöinformation (Smart environmental information).

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment

SLU:s miljöanalys plusminus20

Publicerat den
av

Scroll down for an English version.

SLU:s miljöanalys har nyligen tagit två stora steg framåt, och samtidigt fått en rejäl utmaning. Ledningsrådet har godkänt inriktningsdokumentet för fortlöpande miljöanalys och tre nya tjänstebenämningar samt en kompetensnivå för dem som jobbar med SLU:s miljöanalys. Båda ärendena går nu vidare till rektor för beslut.

Sannolikt kommer personalavdelningen redan till årsskiftet att göra en översyn av titlarna för dem som arbetar med fortlöpande miljöanalys. En nämnd kommer att inrättas som får rektors uppdrag att anta excellenta miljöanalytiker. Snart kan de medarbetare som driver SLU:s miljöanalys framåt äntligen få tjänstetitlar som säger till omvärlden (och oss själva) att det är just miljöanalys som vi arbetar med. Jag är särskilt nöjd med att vi får en kompetensnivå som tydligt pekar på vad vi förväntar oss av SLU:s bästa miljöanalytiker (att jämföra med docent som är en av SLU:s andra kompetensnivåer).

Inriktningsdokumentet pekar på vad vi som universitet behöver göra för att bättre möta samhällets behov av vetenskapligt grundade beslutsunderlag för en mer hållbar framtid, både i Sverige och i omvärlden. SLU:s 10 miljöanalysprogram spelar en särskilt viktig roll i arbetet att hitta flera kontaktytor mot uppdragsgivare, så att samhället kan dra mer nytta av SLU:s enorma kompetens. För att driva denna koordinatorledda verksamhet krävs stabil och långsiktig finansiering. Inriktningsdokumentet visar vägen för kommande års arbete att utveckla SLU:s miljöanalys.

Arbetet med den långsiktiga finansieringen av SLU:s fortlöpande miljöanalys har tyvärr fått något mer av en rivstart än jag hade önskat. Mitt första besök till Näringsdepartementet för att diskutera miljöanalys gick mycket bra. Positiv stämning, konstruktiv feedback och besked att vi får medel från landsbygdsprogrammet även 2017. Sen på den något utdragna vägen ut genom gamla postens korridorkomplex, stämde en av våra handläggare av om det verkligen blir 20 miljoner kronor från landsbygdsprogrammet 2017 (liksom de föregående fem åren). Då visade det sig att det bara blir 10 miljoner kronor 2017 och inga medel från landsbygdsprogrammet 2018.

Beskedet var lika isande som de kyliga vindar som ylar genom novembers mörker. Men efter ett par dagars betänketid och stärkande möten med både rådet för fortlöpande miljöanalys och rektor, känner jag den klarhet som kommer efter ett stärkande bad i en isvak. Fokus för det kommande året är klart. Vi ska för alla våra miljöanalyspartners presentera exakt vad de får för de 20 miljoner kronor som landsbygdsprogrammet har satsat de sista fem åren, och hur mycket mer de kunde få för 20 miljoner kronor till.

SLU har länge velat ersätta medlen från landsbygdsprogrammet med en utökning av statsanslaget. 2017 blir året då vi från SLU:s miljöanalys ska lägga fram våra bästa argument för inte bara ett fortsatt förtroende att förvalta 20 miljoner kronor, utan också ett utökat mandat till 40 miljoner kronor.

Det extra anslag som SLU fick genom energi- och klimatpropositionen 2009-2011 och de extra miljoner som vi därefter fått genom landsbygdsprogrammet, har varit SLU:s egen chans att utveckla miljöanalysverksamheten som annars mest är uppdragstyrd. Våra 10 miljöanalysprogram används till att utöka kontaktytan mellan SLU:s kompetens och uppdragsgivare med målet att initiera nya, externfinansierade projekt så att samhället får ut mer av SLU. De nyligen genomförda utvärderingarna visar att miljöanalysprogrammen är en finslipad effektiv verksamhet (med viss möjlighet till förbättring), som skulle kunna expandera snabbt, exempelvis med nya program för fjäll och vilt, samt en internationell satsning på Agenda 2030-frågor.

Jag ska leda insatsen att säkerställa nya resurser under det kommande året. Mitt arbetsnamn för insatsen är ”plusminus20”. Nyttan av 20-40 miljoner kronor till SLU:s miljöanalys ska bli tydlig och konsekvenserna av uteblivna medel ska bli solklara.

Vi har en fantastisk organisation. Jag, tillsammans med en insatsgrupp, ser fram emot att få hjälp av många av er i kampen för ett utökat statsanslag till SLU:s miljöanalys 2018. Under 2017 är min målsättning att med hjälp av det mytomspunna “kapitalet” hålla den planerade budgeten på samma nivå som om vi fått de 20 miljonerna från landsbygdsprogrammet. Vi behöver driva vår verksamhet med full styrka under 2017 för att ta sats inför framtiden!

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys

SLU’s Environmental monitoring and assessment plusminus20

SLU’s Environmental monitoring and assessment (EMA) has recently taken two big steps forward, but also been confronted with a major challenge. The University Management Group has approved the strategy-orientation document for EMA, as well as a set of three new job titles, specifically for those who work with environmental monitoring and assessment, together with a proficiency level “excellent environmental analyst”. All these now go to the Vice-Chancellor for approval.

Most likely, the personnel department will start early next year to review the titles for those working with environmental monitoring and assessment. A committee will also be set up by the Vice-Chancellor to adjudicate applications for the new proficiency level. Soon the colleagues that make SLU’s EMA happen will finally get job titles that say to the outside world (and ourselves) that it is environmental analysis that we work with. I am particularly pleased to have a proficiency level which clearly indicates what SLU expects of its best environmental analysts. (One of SLU’s other proficiency levels is “associate professor”).

The strategy-orientation document identifies what we as a university need to do to better meet society’s need for science-based decision making for a more sustainable future, both in Sweden and abroad. In particular, SLU:s 10 EMA programs, each built around a Swedish environmental objective, have an important role in creating interfaces between our researchers and the organizations that need their expertise, so that society can benefit more from SLU:s outstanding resources in terms of both personnel and environmental data. The strategy-orientation document will be a valuable guide for future work in developing SLU’s EMA. To perform as well as possible, these 10 coordinator-led programs need stable long-term financing.

The work to secure this long-term financing has, however, gotten off to a rather more abrupt start than I had hoped. My first visit to the Ministry of Industry to discuss environmental monitoring and assessment went very well. There was a positive atmosphere, constructive feedback and news that we would continue receiving funds from the Rural Development Programme in 2017. Then on the way out after the meeting through the lengthy complex of corridors at Stockholm’s old post-office building, one of our government liaison officers double checked with a colleague to confirm that it really would be 20 million crowns from the Rural Development Program in 2017 (which was the level of funding for each of the previous 5 years). The message came back that it would only be 10 million crowns, and none in 2018.

The news was as icy as the chilly winds that have been howling through the November darkness. But after a few days of reflection and encouraging meetings with both the Vice-Chancellor and the Council for Environmental monitoring and assessment (Fomar), I feel the clarity that comes after a participating in that interesting Nordic tradition of cutting a hole in the ice of a lake and then jumping in for a brief swim. The focus for the year ahead is crystal clear. We will work to let our partner organizations and government sponsors know exactly what they get for the 20 million crowns that the rural development program has been investing annually over the last five years, and how much more they could get for an additional 20 million kronor each year.

SLU has long wanted to replace the funds from the Rural Development Programme with an increase in the government funding directly to the university. So 2017 will be the year that SLU will present our best arguments for not only being entrusted to utilize 20 million crowns to develop environmental monitoring and assessment, but also increase that investment to 40 million crowns per year.

The extra funding which SLU got from the Energy and Climate Bill in 2009-2011, together with the extra funding that SLU has received through the Rural Development Program over the last five years (20 million per year) has been SLU’s own opportunity to develop environmental assessment and monitoring activities that otherwise is almost entirely built around externally funded projects. Our 10 environmental programs were created to increase the contact between SLU’s expertise and potential partners who need that expertise with the aim of initiating new, externally funded projects so that society gets more out of SLU. The recently completed, independent reviews of these programs have emphatically concluded that these programs are finely tuned, highly successful operations (with some opportunity for improvement). Furthermore, these programs could expand rapidly, for example with new programs based around arctic, mountain and wildlife issues, as well as an international commitment to the implementation of Agenda 2030.

I will lead a task force during the coming year to secure new funding to replace what has been coming from the Rural Development Programme. My working title of the operation is ”SLU’s environmental monitoring and assessment – plusminus20”. The benefit of between 20 and 40 million crowns of funding for the development of SLU’s EMA should be made clear, as well as the consequences of not providing that funding.

We have a great organization! I, together with the task force, are looking forward to getting help from many of you in the campaign for increased state funding starting in 2018. In 2017, my goal is that with the help of the mythical ”accumulated capital” to keep the planned budget at the same level as if we had gotten the 20 million from the Rural Development Program that we had been expecting. We need to have our operation at full strength in 2017 to work for the future of environmental monitoring and assessment!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment

Min bild av vad fortlöpande miljöanalys är

Publicerat den
av

Scroll down for English version

Att bruka biologiska naturresurser utan att förbruka dem är en mångfacetterad utmaning som kräver djupgående kunskaper om användningen av landskap och vatten. I denna strävan mot en hållbar utveckling behöver vi hitta smartare sätt att använda naturresurser där vi samtidigt värnar om biologisk mångfald, rekreationsvärden och andra ekosystemtjänster.

SLU har ett unikt uppdrag från regeringen att bedriva fortlöpande miljöanalys. Inom fortlöpande miljöanalysen är analyser och förmedling av ny kunskap om användningen av våra naturresurser central.

Men vad är fortlöpande miljöanalys egentligen? Nästan 20 år efter att regeringen först skrev in uppdraget i SLU:s regleringsbrev finns det fortfarande ingen entydig definition av fortlöpande miljöanalys. Detta tolkar jag som ett tecken på att verksamheten fortfarande utvecklas här på SLU.

För mig känns verksamhetens kärna klar och den består av tre delar. Den centrala delen är beslutsstöd till samhället kring hållbarhet. Men det finns två nödvändiga delar till. Den ena är vetenskaplig expertis om ekosystem, miljö och biologiska naturresurser. Den andra är data – omfattande mängder av data i tid och rum om vår omgivning. Dessa data behövs bland annat för att testa hypoteser när beslutsstöd tas fram. Exempel på det kan vara:

  • Har satsningar på naturreservat gynnat rödlistade arter?
  • Har skogsskötsel förbättrat Sveriges växthusgasbalans?
  • Har jordbruksåtgärder minskat läckaget av växtskyddsmedel eller näringsämnen till Östersjön?

Så är min bild av fortlöpande miljöanalys, som en treenighet, bildad av beslutsstöd, expertis och data.

Jag tänker att om ESS, det nya supermikroskopet som byggs i Lund, skulle ansöka om att bli en del av SLU:s miljöanalysverksamhet, så skulle jag ställa tre frågor.

  1. Kommer ESS att ha vetenskaplig expertis? Javisst!
  2. Kommer ESS att samla, lagra och tillgängliggöra data? Ja, i väldiga mängder!
  3. Kommer denna expertis och dessa data att generera aktuella beslutsstöd inom hållbarhet? Oklart.

Då blir ESS inte fortlöpande miljöanalys. Alla tre delarna i treenigheten behövs. SLU förväntar sig nämligen beslutsnära kunskapsprodukter inom hållbarhetsområdet för att en verksamhet ska kvala in som miljöanalysverksamhet.

Så ser min definition av fortlöpande miljöanalys ut just nu. Men det kan ändras. Jag har fortfarande mycket att sätta mig in i kring SLU:s många miljöanalysverksamheter. Hör gärna av dig om du vill diskutera utvecklingen av fortlöpande miljöanalys!

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys

My view of what environmental monitoring and assessment is about

Sustainable use of biological natural resources is a multifaceted challenge requiring profound knowledge of ecosystem function. We must find ways to improve the use of natural resources while protecting ecosystem services such as biodiversity, water and recreation.

Environmental monitoring and assessment is central to the production and dissemination of this knowledge. SLU also has a unique mandate from the government to conduct Environmental monitoring and assessment.

But what is meant by environmental monitoring and assessment? Nearly 20 years after the government first gave SLU this mission, there is still no simple definition of what this is or isn’t. I interpret this as a sign that the capacities to pursue this mission are still developing at SLU.

To me there are three integral components, with the first being the provision of decision-support to government, enterprises and communities about sustainability. But there are other two elements. One is scientific expertise on ecosystems, the environment and biological natural resources. The second is data – vast amounts of data about our surroundings and how they are changing. These data enable us to, among other things, test the hypotheses on which decision-support is based. For example:

  • Have investments in nature reserves benefited endangered species?
  • Has silviculture improved Sweden’s greenhouse gas balance?
  • Have the measures adopted by farmers reduced leaching of pesticides and nutrients to the Baltic Sea?

So my view of environmental monitoring and assessment is a trinity formed by decision-support, expertise and data.

To illustrate this, I think about what I would say if ESS, the new super microscope being built in Lund, would apply to become part of SLU’s environmental monitoring and assessment activities. I would ask three questions.

  1. Will ESS have scientific expertise? Of course!
  2. Will ESS to collect, store and make available data? Yes, in huge quantities!
  3. Will this expertise and these data be used to generate timely decision-support for increased sustainability? Unclear.

Therefore ESS is not environmental monitoring and assessment. All three components of the trinity are needed. SLU expects timely decision-support products for an activity to qualify as environmental monitoring and assessment.

That is my definition of SLU’s environmental monitoring and assessment for the time being. But that may change. I still have a lot to learn about SLU’s diverse array of activities in the field of environmental monitoring and assessment. Please contact me if you would like to discuss the development of these activities!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment