COP26, vetenskap, populärvetenskap, målkonflikter och vikten av dialog

Publicerat den

In English below.

Det är COP26 denna vecka och jag funderar på vetenskap medan jag sitter på tåget hem. I år har jag sett medvetenheten om klimatfrågorna öka och i pandemins vågsvall diskuteras epidemiologi och hur vaccinationer fungerar. Suget efter vetenskapligt baserad kunskap är stort i samhället; både vid middagsbordet bland vänner, i media och sociala media. Utmaningarna vi pratar om är komplexa och någon har sagt att alla svåra komplexa frågor har ett enkelt svar – och det svaret är oftast fel. Och enkla, ibland motstridiga svar finns det tyvärr gott om just nu, så vad ska man tro på?

Hur ska man förstå forskningen och vad forskarna säger? Som forskare är vi tränade i att hålla isär obestridliga fakta och tolkning/analys av dessa fakta, och vi är medvetna om att den kunskap vi tar fram är utifrån det perspektiv vi utformar forskningsfrågan i. Men det är inte alltid glasklart när någon utanför akademin på ett enkelt populärvetenskapligt sätt ska beskriva vad våra forskare kommit fram till och den nya kunskap de tar fram. Gör man det för tvärsäkert och enkelt utifrån sitt eget perspektiv blir resultatet ibland fel, vilket är olyckligt.

För egen del uppskattar jag alltid ett bra seminarium där just skillnaden mellan vad som är obestridliga fakta och forskarnas tolkningar av fakta synliggörs i en givande (och ibland väldigt livlig) diskussion när forskare med olika perspektiv och ingångsfrågor möts och nya insikter tänds. En grundpelare i forskning och framväxande av ny kunskap är ju seminariet, dialogen och peer review som ger tillfälle till kritiskt tänkande och olika perspektiv. Till min glädje har jag under min tid som rektor sett många exempel på att forskarna vid SLU genom till exempel våra framtidsplattformar anordnar tvärvetenskapliga seminarier där personer med olika perspektiv deltar för att prata om aktuella komplexa utmaningar och målkonflikter. Apropå COP26 så erbjuds i år dessa som rör IPCC rapporterna: https://internt.slu.se/en/news-originals/2021/9/a-new-slu-webinar-series-addresses-the-ipcc-report/

Vi som universitet har ett akademiskt ansvar i samhället att fortsätta hålla det komplexa levande. Då värmer det såklart ett rektorshjärta när svenska och internationella forskare deltar i en öppen dialog med de fakta de har och tillåter sig utmanas i sina tolkningar och analyser. Jag vill bjuda in alla i samhället som undrar vem man ska tro på att delta i både våra och andra lärosätens webinarier och få, inga enkla svar, men en djupare förståelse och respekt för det komplexa. Om vi håller dialogen levande och inte polariserar debatten, kan forskning ge oss den kunskap och de svar vi behöver för att se till att jorden är ett gott ställe även för våra barnbarn.

—————————————-

COP26, science, popular science, conflicting goals and the importance of dialogue

COP26 is taking place this week and as I sit on the train home, I contemplate science. This year I have seen the awareness about climate issues grow, and in the wake of the pandemic we are talking about epidemiology and how vaccines work. Society is hungry for science-based knowledge, be it in discussions in the media, around the dinner table, amongst friends and on social media. We are talking about complex challenges; somebody once said that all difficult, complex questions have one simple answer – and that answer is often wrong. And unfortunately, simple, often contradictory answers are in abundance right now – so what are we to believe?

How are we to understand what research and researchers are saying? As researchers, we are trained to separate indisputable facts from how they are interpreted, and we are aware of the fact that the knowledge we create is coloured by our standpoint on the issue. However, this is not always clear when someone from outside of academia uses popular science to describe what researchers have concluded and the new knowledge they have produced. If a person’s approach is over-confident and over-simplified, the results can be incorrect – which is unfortunate.

Personally, I always appreciate a good seminar – where the difference between indisputable facts and researchers’ interpretations become clear in rewarding (sometimes incredibly lively) discussions, as researchers with different perspectives and approaches meet and new insights are awoken. Seminars, dialogues and peer-reviews are cornerstones of research and developing knowledge; they give rise to critical thinking and different views. During my time as vice-chancellor, I have been delighted to see so many examples of SLU researchers organising transdisciplinary seminars, such as those in our future platforms. Here, people with different views all participate in discussions on the complex challenges and conflicting goals that currently exist. Speaking of COP26, this is what SLU has to offer this year in relation to the IPCC reports: https://internt.slu.se/en/news-originals/2021/9/a-new-slu-webinar-series-addresses-the-ipcc-report/

As a university, we have an academic social responsibility to continue to keep the complex alive. It warms my vice-chancellor heart to see Swedish and international researchers participating in open discussions using the facts they have, and allowing themselves to be challenged about their interpretations and analyses. I would like to invite everyone who is wondering who to believe to participate in webinars hosted by both SLU and other universities. There will be no simple answers, however there will be a deepened understanding and respect for the complex. If we keep discussions alive and do not polarise debate, research can provide us with the knowledge and the answers we need to ensure that the earth will still be a good place for our grandchildren.

Skördetid, höst och förutsättningar som förändras

Publicerat den

In English below

Höstterminen är i full gång och i helgen var det skördefest. Halsduken behövs igen, kålen har växt till sig i pallkragarna, hårremmen på min häst Hera tjocknar för varje dag.

På campus har våra nya studenter haft sina småttingveckor och jag har hållit välkomsttal som rektor. Talet filmades i förväg och de första studenterna på campus såg jag via mms. Många av mina arbetsmöten i olika fora har handlat om uppstart av höstens arbete. Dagarna fylls av Zoom-möten hemifrån men kalendern börjar nu långsamt fyllas av möten på riktigt.

Hösten är här. Nästan som vanligt, men ändå inte.

Så hur blir då hösten? Trots att det inte hänt så mycket på campus IRL så har det i år hänt en hel del som påverkar våra förutsättningar framöver, både på kort och lång sikt. En del förändringar är konkreta, där vi redan nu kan överblicka vad de innebär. Andra är svårare att bedöma den långsiktiga effekten av.

Hemarbete och successiv återgång till arbetsplatsen

Folkhälsomyndigheten och regeringen manar ännu att de som kan arbeta hemifrån bör göra det, men från oktober är det dags för en successiv återgång till arbetsplatsen. Efter en intensiv diskussion i coronaledningen och med inspel från flera olika håll, har vi enats om ramarna för hur den gradvisa återgången till arbetsplatsen ska gå till.

Mycket hänger förstås på att pandemiläget i samhället fortsätter att stabiliseras men jag ser med glädje fram mot att äntligen kunna få träffa er andra SLU:are runtom i Sverige igen.

Budgetproppen

Denna vecka kommer budgetpropositionen och då får vi reda på mer om vilka ekonomiska förutsättningar vi får 2022. Pris- och löneuppräkningen av anslag ligger på låga 0,82 procent och fortsätter därmed troligen att urholka våra anslag.

”Proppen” innehåller också en stor satsning på både utbildningsplatser och medel för att ställa om och snabbt utöka på främst veterinär- men även djursjukskötarutbildningen. Vi formerar nu snabbt en projektorganisation som ska planera för hur detta tas omhand. Vi får ge uppmuntrande tillrop till de anställda på VH när de med nytillskjutna resurser tar sig an arbetet för att möta det stora behovet av djursjukvård i samhället. Heja er – heja oss!

Förslag till en ny kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell

På lite längre sikt kan förslaget till en ny nationell resursfördelningsmodell komma att påverka oss ordentligt. Det handlar om hur forskningsmedel till lärosätena, så kallade basanslag, kan komma att fördelas. I nuläget får vi tilldelning via en beräkningsbas. Förslaget innebär att vi istället ska skriva ansökningar för utvald profilerad forskning.

Det är inte en idé jag jublar över. Konkurrensutsatta anslag och sökprocesser med tillhörande administration finns det redan tillräckligt av i akademin. Vad som behövs för att öka forskningskvaliteten är istället långsiktiga basanslag som möjliggör ett minskat – snarare än ökat – beroende av projektbaserad ekonomi.
Nationellt samarbetar Sveriges lärosäten genom SUHF med en konsekvensanalys av förslaget. 

Ändringar i utlänningslagen

En annan händelse med svårbedömd effekt är den ändring i utlänningslagen som gjordes i juni. Doktorander måste nu ha anställning med en varaktighet på minst 18 månader om de söker permanent uppehållstillstånd efter sina studier, vilket innebär en skärpning jämfört med tidigare krav.

Doktorer med hög specialistkompetens är till stor nytta för Sverige. Enligt UKÄ var andelen utländska doktorer 35 procent 2019. Vägen från doktorsexamen till en tillsvidareanställning är inte alltid spikrak och efter examen lämnar så många som 6 av 10 Sverige. Jag hoppas innerligt att denna lagändring inte visar sig leda till att vi förlorar ännu fler välutbildade. Och jag förutsätter att UKÄ följer upp vilken effekt den får på andelen nydisputerade som stannar kvar.

Framtidens forskningsinfrastruktur

Ett annat spännande område framöver är forskningsinfrastruktur. Tobias Krantz levererade nyligen utredningen Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur, SOU 2021:65. Den kommer säkert vara föremål för ett antal presentationer, dialoger och diskussioner i olika fora i höst.

Som ni ser är det mycket som har hänt och som händer framöver. Det var glädjande att se att vi tagit oss till plats fyra i SIFO Kantars anseendeundersökning, och varje vecka hör jag goda nyheter från olika delar av vår verksamhet. Det kommer att bli en bra termin det här, även om allt inte blir precis som vanligt.

———————————

Harvest time, autumn, and changing circumstances

The autumn semester is in full swing, and the harvest festival was held last weekend. Scarf season has returned, the brassicas have grown nicely in the raised beds, and my horse Hera’s coat is getting thicker every day.

Our new students have been on campus taking part in the welcome weeks run by the student unions. I held my welcome speech which had been filmed in advance, and I have been sent pictures of the first students on campus. Many of my work meetings have been about starting up this autumn’s work. The days are filled with Zoom meetings from home, but now my schedule is slowly filling up with face-to-face meetings.

Autumn is here – as usual, but not quite.

So what can we expect this autumn? Not a lot has happened on campus IRL, but a lot of other things have taken place that will affect both our long-term and immediate future. Some of these changes are tangible; we can already anticipate their outcomes. However, it is difficult to assess the long-term consequences of others.

Working from home and the gradual return to the workplace

Both the Public Health Agency and Government still encourage people to work from home if they can. However, October will see the start of a gradual return to the workplace.

Following intense discussions with the corona management team and contributions from all sides, we have determined the process for gradually returning to the workplace.

Naturally, a lot depends on infection rates continuing to stabilise, nevertheless I am really looking forward to finally being able to meet with SLU staff and students around Sweden again.

The budget prop

The budget proposal will arrive this week, meaning we will find out more about our financial situation for 2022. This year’s the price and salary index has only increased by a mere 0.82 per cent, meaning the hollowing out of funding is likely to continue.

“The Prop” also sets out an increase in both university places and funding to allow rapid expansion primarily of the veterinary science and veterinary nursing programmes. We are currently at full speed trying to put a project organisation together to be able to plan how to address this matter. A big supportive cheer to the staff at VH Faculty who – thanks to the new additional resources – will be working hard to meet the huge need for veterinary care. Go you! Go us!

Proposal for a new quality-based model for allocating resources

In the long term, this proposal for a new national model for allocating resources will affect us significantly as the proposal addresses the way core research funding will be distributed. Currently, funding is allocated based on a calculation, however, the proposal means that we will need to write applications for selected profiled research instead.

This is something I’m not particularly excited about. Academia already has enough competitive funding and application processes with the accompanying administrative tasks. The best way to improve research quality would be to provide long-term core funding that enables less – rather than more – reliance on project-based financing. The Association of Swedish Higher Education Institutions are collaborating on an impact assessment for the proposal. (in Swedish only)

Changes to the Swedish Alien’s Act

Changes to the Swedish Alien’s Act were implemented at the end of June, and it is difficult to say what impact these changes will have . Now, doctoral students will need an employment contract for a minimum of 18 months if they apply for a permanent residence permit once they have finished their studies. This is a tightening of the previous regulations.

Highly specialised academics with PhDs are a great asset for Sweden. According to UKÄ, the number of foreign academics in Sweden in 2019 was 35 per cent. The path from the doctoral degree to permanent employment is not always clear-cut, and as many as 6 out of 10 students leave Sweden once they have obtained their doctorate. I genuinely hope that these changes to the act will not result in us losing even more highly educated people. Furthermore, I assume that UKÄ will follow up how the updated act impacts the number of new doctors who choose to remain in Sweden.

The research infrastructure of the future

Another exciting area is going to be research infrastructure. Recently, Tobias Krantz presented the results of an inquiry focusing on the future of research infrastructure, SOU 2021:65. (In Swedish only). It will no doubt be the subject of a number of presentations and discussions this autumn.

As you can see, a lot has happened and there are more things to come. It was a delight to see that we ranked fourth in the Kantar Sifo reputation survey, and each week I hear great things from several areas of our university. This semester will be a good one, even though things won’t quite be as normal.

 

Framtiden är ljus

Publicerat den

In English below

När sommaren nu äntligen anländer med stora steg ser jag hur våra hjärtan lätt fylls med både glädje och tacksamhet. I årets sommarhälsning vill jag dela med mig lite av det som fyller mitt hjärta. Jag vill börja med att rikta ett stort och varmt tack till alla som arbetar eller studerar vid SLU. Tack för allt det fina arbete som just du har gjort under året. Jag ser hur alla våra respektive bidrag adderas, bygger på och ger en organisation som ständigt blir lite bättre, ger lite bättre resultat och ger lite bättre arbetsmiljö. Och du som nu tar examen och ger dig ut i yrkeslivet, dig vill jag gratulera och skicka med varma lyckönskningar på vägen.

Det är ett ovanligt och utmanande läsår som vi lägger bakom oss. Sällan har förmågan att vara uthållig och anpassa sig till rådande omständigheter haft så stor betydelse som nu. Året har för många medfört extra arbete, färre sociala kontakter, färre eller inga resor eller fältförsök, och vi har behövt kompromissa med hur vi vill leva.

Men det har också varit ett år med en enorm digital utveckling under nya förutsättningar. Den digitala mognaden har medfört att avstånden mellan SLU:s orter har minskat – kollegorna är bara ett zoom-samtal bort och vi deltar allihop i möten på samma premisser. Tillsammans har vi genomfört proffsiga digitala event, som Thesis day, kårernas examensceremonier, årets professorsföreläsningar samt installationsföreläsningar med våra nya seniora miljöanalysspecialister.
Vi har ställt om till digital undervisning varvat med kreativa pedagogiska lösningar. Många på SLU arbetar med levande materia som kräver vår närvaro, och vi har ändå lyckats hålla nere smittspridningen. Och vi har hittat nya sätt att samarbeta och socialisera. Kort sagt har vi gjort det bästa av förutsättningarna, och samtidigt skapat oss värdefulla kunskaper och erfarenheter som vi kan dra nytta av även efter pandemin.

Men allt har inte handlat om pandemin det gångna läsåret. Vi har även blickat framåt och utarbetat en ny strategi som sätter målbilden för vad vi vill med vårt SLU de kommande åren. Med erfarenheterna från det gångna året i ryggen, och den förnyade insikten om betydelsen av uthållighet och anpassning till föränderliga omständigheter, ser jag med än mer tillförsikt fram emot det fortsatta arbetet med att konkretisera vad detta ska innebära.

Vi har dessutom blivit Sveriges fjärde lärosäte med fem stjärnor i STINTs internationaliseringsranking, vår externfinansiering av forskningen har ökat ytterligare, vi går i bräschen med de tuffaste miljömålen i akademin, vi har bidragit i en tuff skogsdebatt, vi har kraftigt ökat söktrycket till de nya programmen, vi har räddat många djurs liv och vi har skapat en avsiktsförklaring ihop med de gröna näringarna om att vi ska hjälpa varandra i ett proaktivt jämställdhetsarbete.

Med det sagt så ska vi också se till tiden just nu. Vi går in i den ljusa svenska sommaren, och för de flesta av oss stundar en välbehövlig ledighet. En tid att varva ner och samla kraft. En tid att vila på lagrarna.

Det är en stolt och tacksam rektor som nu önskar alla en riktigt skön sommar och på återseende till höstterminen.


SLU:s rektor Maria Knutson Wedel. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

———————————————————

Our future is bright

As summer approaches, it’s easy to feel your heart fill with both joy and gratitude. In this year’s summer greeting, I would like to share with you some of what fills my heart.

I would like to start by extending a warm and heartfelt thankyou to everyone working or studying at SLU. Thank you for your efforts this past year. I can see how all our individual contributions add up, building an organisation that is constantly improving, delivering better results and a better work environment. If you are one of our new graduates about to enter professional life – congratulations, I wish you all the best.

We’re leaving an unusual and challenging academic year behind us. Resilience and flexibility have rarely been as important. For many of us, the year has brought with it extra work, fewer social contacts, fewer or no trips or field trials, and we have all been forced to compromise and adapt our lifestyle.

But the year has also seen an impressive digital development as circumstances have changed. Increased digital maturity means the distance between SLU campuses has shrunk, with colleagues only being a Zoom call away, and we all take part in meetings under the same conditions. Together, we have arranged professional online events such as Thesis Day, the students’ unions graduation ceremonies, this year’s inauguration of professors and presentations by our new environmental assessment specialists.

We have made the transition to online teaching and combined it with creative teaching solutions. Many of us at SLU work with living matter that requires our presence, but even so, we have managed to keep the spread of infection down. And we’ve found new ways to cooperate and socialise, In short, we’ve done the best we could under the circumstances, and at the same time we’ve gained useful knowledge and experience that will continue to benefit us after the pandemic.

But everything has not been about the pandemic. We have also looked forwards, with a new strategy defining where we want SLU to be in a few years’ time. Using the experience from the last 12 months, and with a renewed insight into the importance of resilience and flexibility when circumstances change, I’m looking forward with confidence to our continued work, turning this into concrete actions.

We have also been awarded five stars in the STINT internationalisation ranking, the fourth higher education institution in Sweden to receive this award. External funding research has increased, we are leading the way with the toughest environmental objectives in academia, we have contributed to a heated debate on forests, the number of students applying for our programmes has increased considerably, we have saved the lives of many animals and together with the land-based industries, we have drafted a declaration of intent to support each other in proactively encouraging equality.

But let’s return to the present. The bright and light-filled Swedish summer is ahead of us, and most of us can look forward to some well-needed rest. A time to wind down and gather strength. A time to rest on our laurels.

This makes me so grateful and proud, and I wish you a wonderful summer – see you again in the autumn!