Författare: Maria Knutson Wedel

COP26, vetenskap, populärvetenskap, målkonflikter och vikten av dialog

Publicerat den
av

In English below.

Det är COP26 denna vecka och jag funderar på vetenskap medan jag sitter på tåget hem. I år har jag sett medvetenheten om klimatfrågorna öka och i pandemins vågsvall diskuteras epidemiologi och hur vaccinationer fungerar. Suget efter vetenskapligt baserad kunskap är stort i samhället; både vid middagsbordet bland vänner, i media och sociala media. Utmaningarna vi pratar om är komplexa och någon har sagt att alla svåra komplexa frågor har ett enkelt svar – och det svaret är oftast fel. Och enkla, ibland motstridiga svar finns det tyvärr gott om just nu, så vad ska man tro på?

Hur ska man förstå forskningen och vad forskarna säger? Som forskare är vi tränade i att hålla isär obestridliga fakta och tolkning/analys av dessa fakta, och vi är medvetna om att den kunskap vi tar fram är utifrån det perspektiv vi utformar forskningsfrågan i. Men det är inte alltid glasklart när någon utanför akademin på ett enkelt populärvetenskapligt sätt ska beskriva vad våra forskare kommit fram till och den nya kunskap de tar fram. Gör man det för tvärsäkert och enkelt utifrån sitt eget perspektiv blir resultatet ibland fel, vilket är olyckligt.

För egen del uppskattar jag alltid ett bra seminarium där just skillnaden mellan vad som är obestridliga fakta och forskarnas tolkningar av fakta synliggörs i en givande (och ibland väldigt livlig) diskussion när forskare med olika perspektiv och ingångsfrågor möts och nya insikter tänds. En grundpelare i forskning och framväxande av ny kunskap är ju seminariet, dialogen och peer review som ger tillfälle till kritiskt tänkande och olika perspektiv. Till min glädje har jag under min tid som rektor sett många exempel på att forskarna vid SLU genom till exempel våra framtidsplattformar anordnar tvärvetenskapliga seminarier där personer med olika perspektiv deltar för att prata om aktuella komplexa utmaningar och målkonflikter. Apropå COP26 så erbjuds i år dessa som rör IPCC rapporterna: https://internt.slu.se/en/news-originals/2021/9/a-new-slu-webinar-series-addresses-the-ipcc-report/

Vi som universitet har ett akademiskt ansvar i samhället att fortsätta hålla det komplexa levande. Då värmer det såklart ett rektorshjärta när svenska och internationella forskare deltar i en öppen dialog med de fakta de har och tillåter sig utmanas i sina tolkningar och analyser. Jag vill bjuda in alla i samhället som undrar vem man ska tro på att delta i både våra och andra lärosätens webinarier och få, inga enkla svar, men en djupare förståelse och respekt för det komplexa. Om vi håller dialogen levande och inte polariserar debatten, kan forskning ge oss den kunskap och de svar vi behöver för att se till att jorden är ett gott ställe även för våra barnbarn.

—————————————-

COP26, science, popular science, conflicting goals and the importance of dialogue

COP26 is taking place this week and as I sit on the train home, I contemplate science. This year I have seen the awareness about climate issues grow, and in the wake of the pandemic we are talking about epidemiology and how vaccines work. Society is hungry for science-based knowledge, be it in discussions in the media, around the dinner table, amongst friends and on social media. We are talking about complex challenges; somebody once said that all difficult, complex questions have one simple answer – and that answer is often wrong. And unfortunately, simple, often contradictory answers are in abundance right now – so what are we to believe?

How are we to understand what research and researchers are saying? As researchers, we are trained to separate indisputable facts from how they are interpreted, and we are aware of the fact that the knowledge we create is coloured by our standpoint on the issue. However, this is not always clear when someone from outside of academia uses popular science to describe what researchers have concluded and the new knowledge they have produced. If a person’s approach is over-confident and over-simplified, the results can be incorrect – which is unfortunate.

Personally, I always appreciate a good seminar – where the difference between indisputable facts and researchers’ interpretations become clear in rewarding (sometimes incredibly lively) discussions, as researchers with different perspectives and approaches meet and new insights are awoken. Seminars, dialogues and peer-reviews are cornerstones of research and developing knowledge; they give rise to critical thinking and different views. During my time as vice-chancellor, I have been delighted to see so many examples of SLU researchers organising transdisciplinary seminars, such as those in our future platforms. Here, people with different views all participate in discussions on the complex challenges and conflicting goals that currently exist. Speaking of COP26, this is what SLU has to offer this year in relation to the IPCC reports: https://internt.slu.se/en/news-originals/2021/9/a-new-slu-webinar-series-addresses-the-ipcc-report/

As a university, we have an academic social responsibility to continue to keep the complex alive. It warms my vice-chancellor heart to see Swedish and international researchers participating in open discussions using the facts they have, and allowing themselves to be challenged about their interpretations and analyses. I would like to invite everyone who is wondering who to believe to participate in webinars hosted by both SLU and other universities. There will be no simple answers, however there will be a deepened understanding and respect for the complex. If we keep discussions alive and do not polarise debate, research can provide us with the knowledge and the answers we need to ensure that the earth will still be a good place for our grandchildren.

En vicerektor tackar för sig

Publicerat den
av

In English below

Det har varit uppmuntrande att se rektors engagemang för miljöanalys under hennes första år på SLU. Jag har inga tvivel om att SLU:s unika verksamhetsgren kommer att märkas och utvecklas på många spännande sätt. En del av detta är rektors beslut att sammanföra miljöanalys och samverkan under en vicerektor. Det är ett klokt drag som kan fördjupa integreringen av miljöanalys i SLU och samtidigt stärka kontakten med samhället. Rekryteringen av Anna Lundhagen som vicerektor för de sammanslagna verksamheterna bådar också mycket gott för framtiden. Annas ledarskap som prefekt på Institutionen för ekologi är en erkänd förebild. Ekologi är dessutom ett centralt område för miljöanalys.

Den 31 augusti 2020 är det dags att tacka för mig i rollen som vicerektor. Det har varit ett lustfyllt uppdrag att under fyra och ett halvt år verka för SLU och SLU:s uppdrag att bedriva miljöanalys. Rådet för fortlöpande miljöanalys, med representanter från fakulteter och studenter, samt adjungerade prefekter/motsvarande, har varit ett spännande och konstruktivt forum för utbyte av idéer från SLU:s alla hörn som bidragit till genomtänkta underlag om miljöanalysen till rektor och rektors ledningsråd. Medarbetare inom miljödata-, gis- och kommunikationsstöd har varit både proffsiga och positiva att arbeta med. Jag vill rikta ett särskilt tack till Ann-Sofie Morén och Göran Adelsköld (nyligen pensionerad) som har hållit ordning i den komplexa verksamhet som miljöanalys är. Men det bästa har varit det dagliga samarbetet med verksamheten – vi har så många duktiga medarbetare inom SLU och samarbetspartners utanför SLU.

De senaste månadernas arbete med att välja ut SLU:s första kull av seniora miljöanalysspecialister har varit ett sätt för mig att knyta ihop säcken. Denna nya kompetensnivå stakar ut olika dimensioner av excellens inom SLU:s miljöanalys. Nu, när tydliga kriterier för excellens är satta, är förutsättningarna för att styra miljöanalys mot excellens ännu bättre.

Den ”docent i miljöanalys” som seniora miljöanalysspecialister representerar är bara en av många framgångar för miljöanalys under de senaste åren. Ytterligare några höjdpunkter från min tid som vicerektor är leverans av efterfrågade och aktuella beslutsunderlag om klimat, biodiversitet, fiske, skog och jordbruk, införande av miljöanalystitlar, ständig förbättring av miljödatas kvalitet och tillgänglighet, det omfattande arbetet med regeringens miljöövervakningsutredning, samt framgångar för framtidens miljöanalysmetoder i genomik, fjärranalys, medborgarforskning och big data.

Dialogen med de myndigheter som förlitar sig på beslutsstöd från SLU har också gått framåt och konkretiserats i nya eller förnyade samverkansavtal. Och en mycket kompetent kader av miljöanalysprogramkoordinatorer håller kontakterna igång både med samhället och inom SLU.

Bland framgångarna vill jag även framhäva hur SLU hanterade minskningen av ”utvecklingsresurser” från Jordbruksverkets landsbygdsprogram från 20 miljoner kronor år 2016 till noll kronor år 2018. Det var tråkigt, men de tio åren (2006-2016) med 20-40 miljoner kronor för utvecklingsarbete bidrog starkt till att miljöanalysen har förvandlats från en verksamhetsgren för sig själv till en integrerad del av SLU. De strukturer som byggdes upp under dessa år, många under Göran Ståhls tid som vicerektor, och människorna som befolkar dem, har hanterat nedskärningarna i gott samförstånd och med en bibehållen anda av samarbete för hela SLU:s bästa.

Motivationen för mig under mina år som vicerektor har varit att jobba för en fantastisk del av ett fantastiskt universitet – SLU:s miljöanalys. Den kraftfulla kombinationen av våra kunniga experter och omfattande miljödata är en tillgång för arbetet med samhällets stora utmaningar genom Agenda 2030. Jag är glad att nu ha möjligheten att arbeta vidare i min vanliga roll som professor i miljöanalys, berikad av flera års intensivt samarbete med många duktiga kollegor i rollen som vicerektor på ett universitet i världsklass.

Kevin Bishop, avgående vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

A Pro Vice-Chancellor says thanks

It has been very encouraging to see the Vice-Chancellor’s commitment to environmental monitoring and assessment (EMA) during her first year at SLU. I have no doubt that this responsibility for supporting society with expertise and data that is so unique for our university will develop in exciting ways during the coming years. A key part of that development is already underway with the Vice-Chancellor’s decision to give one Pro Vice-Chancellor the responsibility for both EMA and other forms collaboration with society (“samverkan”). It is a wise move that can deepen the integration of EMA into SLU and at the same time strengthen SLUs interaction with society. The recruitment of Anna Lundhagen as the Pro Vice-Chancellor for this merged set of responsibilities also bodes well for the future. Anna has been recognized for her exemplary leadership while serving as the head of the Department of Ecology. That department’s work is also a central area for EMA.

On 31 August 2020, it is time to step back from my role of Pro-Vice-Chancellor and into “ordinary” life as a professor. It has been an extremely rewarding assignment to promote EMA, and more generally SLU for the past four and a half years. The EMA Council (“Rådet för fortlöpande miljöanalys”), with representatives from faculties and students, has been an exciting and constructive forum for exchanging ideas from all corners of SLU in order to provide SLU’s leadership with guidance regarding EMA. I have also enjoyed the highly professional and positive support from colleagues working with environmental data support, GIS support and communication. I would like to extend a special thank you to Ann-Sofie Morén and Göran Adelsköld (recently retired) who have kept much-needed order in the complex phenomenon that EMA is. But the best thing for me during these years has been the daily collaboration with so many talented colleagues both within SLU and among our partners outside SLU.

The work of recent months to select SLU’s first group of senior environmental assessment specialists has been a particularly satisfactory way to round off my time as Pro Vice-Chancellor. This new “competence level” (which was created in 2018 for those working primarily with EMA as a more appropriate alternative to the Docent and Excellent teacher competence levels) outlines various dimensions of excellence in SLU’s EMA. Now that clear criteria for excellence in EMA have been set, the possibilities for encouraging excellence in this area throughout SLU are even better.

The new competence level tailor made for EMA is just one of many successes for EMA in recent years. Timely delivery to evidence-based decision-support to government agencies regarding climate, biodiversity, fisheries, forestry and agriculture, the continual improvement of environmental data quality and availability, the introduction of job titles at SLU appropriate for those working mostly with EMA, the extensive work with the government’s major review of environmental monitoring, and the creation of innovative new environmental assessment methods in genomics, remote sensing and citizen research are some more highlights from my time as Pro Vice-Chancellor.

The dialogue with the authorities that rely heavily on SLU for decision support has also progressed and been concretized in new or renewed collaboration agreements. And a very competent cadre of EMA program coordinators keeps the communication going between the scientific expertise within SLU and those outside SLU who are in need of support from that expertise.

Among the successes, I also want to highlight how SLU handled the loss of ”EMA development resources” from the Swedish Board of Agriculture’s rural program, which went from 20 million SEK in 2016 to zero SEK in 2018. It was sad, but the ten years (2006-2016) with 20-40 million SEK annually for developing EMA at SLU contributed greatly to transforming EMA from a largely isolated branch of activity into an integral part of SLU. The structures that were built up during these years, many during Göran Ståhl’s time as Pro Vice-Chancellor, and the people who make those structures work, have handled the financial cutbacks constructively while maintaining a positive, cooperative spirit that has kept what is best for SLU as a whole in focus.

The motivation for me during my years as vice-rector has been to work for a fantastic part of a fantastic university – SLU’s environmental monitoring and assessment. The powerful combination of our knowledgeable experts and extensive environmental data is an invaluable asset for working with society’s grand challenges as formulated in Agenda 2030. I am pleased to now have the opportunity to get back to working full-time again in my regular role as professor of environmental assessment, after this period as Pro Vice-Chancellor at a world-class university that has been enriched by years of intensive collaboration with many talented colleagues.

Kevin Bishop, outgoing Pro Vice-Chancellor responsible for environmental monitoring and assessment

Världsvattendagen sätter ljuset på SLU som vattenuniversitet

Publicerat den
av

In English below

I de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030) spelar vattenfrågor en viktig roll i betydligt fler mål än de två med vatten i namnet (mål 6 & 14). Det beror på att vatten kopplar samman många mål, där till exempel vattenresurser, energiproduktion och matförsörjning behöver ses i ett helhetsperspektiv.

SLU jobbar både på bredden och på djupet med att ta fram ny kunskap om många av dessa livsviktiga vattenkopplingar, från källa till hav. Med över 400 kollegor som fokuserar på olika aspekter av vatten i både havs- och sötvattenekosystem, är SLU verkligen ett vattenuniversitet! Våra forskare och experter verkar i nordiska vattenlandskap och i många andra delar av världen, året om.

Världsvattendagen är ett bra tillfälle att lyfta fram den ”blå” sidan av SLU:s forskning och vår unika fortlöpande miljöanalys, som stödjer samhället i förändringsarbetet för att nå Agenda 2030. SLU:s utbildningar bidrar också till att bygga upp kompetens, så att samhället är bättre förberett för framtida vattenutmaningar.

För att hjälpa att påminna oss själva och omvärlden om SLU:s blåa sidor, ger SLU Vattenforum en samlad ingång till vattenarbetet.  SLU Vattenforum bygger sedan några år upp kopplingar internt och utåt genom bland annat publika satsningar som Baltic Sea Science Center på Skansen (med över 482 tusen besökare förra året, med start i april) och engagemang i Världsvattendagen.

Jag är särskilt mån om att SLU:s engagemang kring vatten blir känt, inte bara som välbehövlig vetenskaplig förståelse av vattenfrågor. Vi vill även engagera människor från olika delar av samhället i att vara med och bygga kunskap om vattnets kretslopp, transdisciplinärt. Behovet av detta slog mig när jag började titta lite mer noggrant på bilder av vattnets kretslopp i böcker och på nätet. Min nyfikenhet ledde till en systematisk analys. Den avslöjade att människor helt saknas i de allra flesta bilder av vattnets kretslopp som vi möter, redan under skoltiden.

Lyckligtvis engagerar SLU redan samhälle och allmänhet i vattenrelaterade frågor, genom medborgarforskning, olika miljöanalysprogram (bl.a. Övergödning, Biologisk mångfald, Skog och Giftfri miljö) och framtidsplattformar. Vid institutionen för stad- och land jobbar man även specifikt med hur deltagandeprocesser kan se ut i samband med lokalt införande av EU:s ramdirektiv för vatten.

SLU har allt att vinna på att använda Världsvattendagen för att påminna oss själva och våra samarbetspartners om hur centrala vattenfrågorna är för hållbarhetsmålen.

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

World Water Day highlights the blue SLU working towards Agenda 2030

In Agenda 2030’s Sustainable Development Goals (SDG’s) water has important roles that go far beyond the two SDG’s with water in their names (SDG 6 & 14).  That is because water connects so many of the goals, from the classic nexus between Water, Energy and Food to the challenges for partnerships (SDG 17).  SLU has the breadth and depth of expertise needed to create new knowledge about these connections linking life from water’s myriad headwater sources to the sea. Over 400 SLU colleagues are working on water issues in Nordic “waterscapes” and many other parts of the world, all year round, so SLU is truly a “water university” – in addition to its many other strengths.

World Water day is an opportunity to remember this water-related research, as well as SLU’s unique role in environmental monitoring and assessment (EMA) that supports society in making today’s Agenda 2030 transformations. And of course SLU is also building society’s capacity to manage water-related challenges through education.

To help remind ourselves, and the world, about this “blue” side of our university, SLU Water Forum is entering its third year building linkages internally and outwards through public interfaces such as the Baltic Sea Science Center at Skansen (with about 482 thousand visitors last year, starting in April) and engagement in World Water Day 2020.

I am particularly concerned to see that SLU’s engagement in water is recognized beyond just the scientific understanding of water. We have colleagues who are also working with transdisciplinary involvement of individuals from all walks of life, to build knowledge about the water cycle. The urgent need for this became apparent to me when I started looking a bit more carefully at the representation of the water cycle in books and on the internet. Curiosity led on to a systematic analysis which revealed that people were entirely missing from the vast majority of the pictures of the water cycle that we are exposed to throughout our lives, starting from grade school.

Fortunately, SLU is already engaging with society and citizens in water related issues, including through “citizen science”. Examples of this include Environmental Monitoring and Assessment programs (Eutrophication, Biodiversity, Forests and Non-Toxic Environment among others) and Future Platforms. The Department of Urban and Rural Studies has even worked specifically on participatory processes surrounding local implementation of the EU Water Framework Directive.

There is much to gain from using the World Water Day to remind ourselves, and others, of how vital the water issues are for the global sustainability goals.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor responsible for environmental monitoring and assessment