Författare: Vicerektor Lena Andersson-Eklund

Så är nu alla SLU:s examina utvärderade av UKÄ enligt det nya systemet där en grupp externa granskare bedömer hur väl de olika examensmålen är uppfyllda. De allra flesta examina har fått det samlade omdömet ”Hög kvalitet”. I den senaste omgången stack Hippologexamen ut med ”Mycket hög kvalitet” och deras systematiska arbete med att säkerställa progression inom färdighetsträningen lyftes som särskilt positiv.  Både hippologexamen och hippologkandidaten fick dessutom ”guldstjärna” för problemlösning och kommunikation! Även Lantmästarexamen och Veterinärexamen får mycket goda omdömen för delmål som handlar om yrkesfärdigheter. Bedömargruppen menar att SLU:s yrkesexamina genomgående står sig mycket väl, och att praktiska/kliniska delar undervisas, tränas och examineras på ett tillfredställande sätt. Det budskapet ska vi verkligen glädjas åt – och framhålla i kommunikation med regeringen, sektorn och blivande studenter. Och vi ska värna om denna utbildning så gott det går!

Möjlighet till förbättring

Jag tycker också att det var mycket glädjande att Veterinärexamen fick högsta betyg för delmålet som handlar om områdets vetenskapliga grund och samband mellan denna och yrkesutövningen. Det är ju den kombinationen som är SLU:s särskilda kompetens för att ge yrkesexamensprogrammen. Kandidatexamen i veterinärmedicin bedömdes ha bristande kvalitet för delmålet som handlar om att söka, samla, värdera och kritiskt tolka och diskutera, vilket bedöms genom granskning av kandidatuppsatser. Här finns det goda möjligheter att förbättra resultatet och vi har ett år på oss att lägga fram en plan för hur det ska gå till. Kandidatuppsatserna har en viktig funktion även inom de långa yrkesexamensprogrammen – just för träning av vetenskapligt arbetssätt och för förankring i ämnesområdets vetenskapliga grund.

Nytt system för kvalitetsutvärdering

För övrigt så har den nya universitetskanslern, Harriet Wallberg, fått i uppdrag av regeringen att utreda systemet för kvalitetssäkring av högre utbildning och hon ska föreslå ett nytt system innan årsskiftet. Hon har utöver referensgruppsmöten även kallat universiteten till enskilda möten och ett gemensamt seminarium under september månad. Jag ska då för SLU:s del framhålla dels vikten av att kvalitetssystemet är internationellt gångbart, dels att måluppfyllelsen även ska bedömas på annat sätt än genom granskning av ett urval av uppsatser. Hör gärna av er till mig med goda idéer om utvärderingssystemet!

 Lena Andersson-Eklund

Vicerektor för utbildningsfrågor

Efter 16 april kunde vi konstatera att årets anmälningar till SLU:s utbildningsprogram ökar med totalt 9 procent. En bra siffra, med tanke på att den övergripande ökningen i Sverige landade på drygt 2 procent! Antalet förstahandsanmälda har ökat lika mycket. Det är ett jättebra resultat, som tyvärr gömmer några besvärande sanningar: att den ojämna fördelningen i söktryck mellan olika utbildningsområden förstärks, och att utbildningsprogrammen konkurrerar internt.

 Ökningen består till största del av en ökning inom djurhälsoområdet. Den i särklass mest översökta utbildningen, djursjukskötarprogrammet, ökar med 23 procent i antal förstahandsanmälda – nu är det 1505 personer som konkurrerar om 40 platser! Det är jätteroligt att många ungdomar vill bli djursjukskötare, en yrkeskompetens som nu efterfrågas mycket från djursjukhusen. Det behovet är något som SLU på sikt behöver möta. Vi har meddelat departementet att vi vill öka antalet platser på utbildningen, men inte på bekostnad av annan utbildning inom den pressade grundutbildningsbudget vi nu har.

 Det är första året som antagning till djursjukskötar- och etologi och djurskyddsprogrammet görs till Ultuna. Söktrycket har ökat kraftigt till båda programmen; etologi och djurskydd har nu 131 förstahandsanmälningar, vilket motsvarar en ökning på 50 procent.

 Problem uppstår när våra populäraste utbildningar blir översökta, eftersom det ofta sker på bekostnad av anmälningarna till andra utbildningar på SLU. Tidigare undersökningar visar att SLU-utbildningar är varandras hårdaste konkurrenter. I år blir detta extra tydligt på djurutbildningarna, när både agronom – husdjur och husdjursvetenskap – kandidat tappar.  På samma sätt ser vi att en positiv utveckling för agronom-mark/växt motsvaras av tapp för agronom –landsbygdsutveckling och biologi och miljövetenskap – kandidat.

 Om vi summerar, så ökar alltså söktrycket till några av SLU:s populära utbildningar rejält, medan det haltar ordentligt till flera andra. Många av dessa är inom områden där de gröna näringarna skriker efter arbetskraft. Dessutom ser vi en intern konkurrens mellan SLU-utbildningar. Den utveckling som vi ser i år är ett reellt problem för vårt universitet – många av våra utbildningar har för få sökande.

 Vad kan vi som universitet göra åt det? Vi få behöver dels få de ungdomar som brinner för SLU:s ämnen att intressera sig för ett bredare spektra av vårt utbud. Men vi måste framför allt på sikt nå nya grupper av ungdomar, genom att öka kännedomen om och intresse för livsmedelsproduktion, naturresurshushållning och en hållbar utveckling i ett föränderligt klimat. Vill vi ha en svensk livsmedelsproduktion? I så fall krävs det satsningar och attitydpåverkan som SLU inte ensamt kan stå för, utan som kräver kraftinsatser från regering, andra myndigheter, intresseorganisationer med flera.

Lena Andersson-Eklund,

Vicerektor för utbildning

 

Prorektor Torbjörn och jag är ute på turné. Vi träffar SLU-studenter och diskuterar framtidens SLU. Hittills har vi varit på fem campus. Frågorna är förstås olika, beroende på vilka utbildningar och vilka studenter vi möter, men ALLA är intresserade och engagerade både i sin egen och kommande studenters utbildning. Det känns bra att möta våra engagerade studenter!

För några veckor sedan beslöt också vår styrelse om nya principer för resursfördelning till grundutbildningen. Principerna innebär att pengarna ska följa ett uppdrag från styrelsen, att ge ett visst utbildningsprogram med ett visst antal studenter. Ingen avräkning görs när man ser det faktiska studentantalet, utan dimensioneringen får justeras året därpå. Detta för att skapa bättre planeringsmöjligheter för institutionerna. För att få systemet transparent och överskådligt ska program och programgrupper sorteras i ett fåtal ersättningskategorier. 

Så långt principerna. Men nu har jobbet också börjat med att omvandla principer till den gemensamma modell som ska användas för att fördela grundutbildningsmedel från styrelse till programmen, och till de institutioner som ger kurserna. En grupp med representanter från fakulteterna, studenterna och administrationen jobbar med detta under våren – under Utbildningsnämndens vakande öga, och med avstämningar med personalorganisationer och en referensgrupp från ett antal institutioner. Det är viktigt att det blir bra!

 Utbildningsnämnden har nu börjat få in rapporter från de fakultetsövergripande grupper som jobbar med olika planeringsuppdrag. Det är verkligen intressant läsning. Nu diskuterar man över fakultetsgränser vad vi kan göra gemensamt, hur vi ser på våra huvudämnen, hur utbildningen ska leva upp till SLU:s viktiga verksamhetside’ etc. Det finns ett stort engagemang och trots att det är mycket jobb hör jag en hel del röster som tycker att det är på tiden! Nu gäller det att komma vidare och se vilka delar som vi ska gå vidare med, hur och när.

Lena Andersson-Eklund

Vicerektor för utbildning