Alla inlägg av elinro

En eftermiddag i baljväxternas tecken!

Den 11 september samlades vi – lantbrukare, forskare, journalister och människor från livsmedelsindustrin, handeln och intresseorganisationer – på Öland för att spendera en eftermiddag och kväll med att lära om, titta på och äta baljväxter!

Dagen började med ett seminarium där forskare och företagare från projektet berättade om baljväxtodling i Sverige och där vi också fick ta del av en del rykande färska resultat. Presentationerna från dagen hittar du här:

  • Elins presentation om projektet >> Om projektet
  • Pernillas presentation om den nya artikeln om mindre kött och mer baljväxter i den svenska kosten >> Vision för baljväxter
  • Håkans presentation om baljväxter från Kalmar-Ölandsregionen >> Bönor på Öland
  • Thomas trendspaning >> Trender
  • Cornelias presentation om hälsoeffekter och förädling (kommer snart)

Efter seminariet gav vi oss ut i verkligheten och tittade på ett fält av med vita bönor som tagits upp och lagts i strängar för tröskning. Det har varit ett problematiskt år för bönor, liksom för alla grödor i torkan. Förutom att tillväxten varit dålig under säsong och bönorna är betydligt mindre så gjorde regnet som kom för ett par veckor sedan att bönorna började växa om, blomma igen och producera nya bönskidor. Det ställer till det för tröskningen – normalt är plantan vid tiden för skörd nedvissnad och bönskidorna torra men nu är det en stor mängd grönmassa för tröskan att hantera och bönskidorna med de färdiga bönorna fuktiga vilket gör att de inte öppnar sig i tröskan.

Efter fältbesöket fick vi också titta in på produktionsanläggningen hos Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter och lära oss både om hur lök och bönor tas hand om och lagras.

En mycket lärorik och spännande dag avslutades med en utsökt middag på Hotell Skansen där det serverades en bruschetta med borlottibönor, gråärtshummus och en risotto med yingyangbönor. Mycket gott!

Tack till alla som kom och alla som tog emot oss!

 

Examensarbetare sökes!

Vill du bidra till att öka livsmedelsindustrins och konsumenternas kunskap om svenska baljväxter? Då har vi ett intressant examensarbete för dig!

Baljväxter har en rad fördelar ur miljö- och resurssynpunkt. Baljväxternas förmåga till symbiotisk kvävefixering minskar deras behov av mineralgödsel och bidrar dessutom till att försörja efterföljande gröda med kväve. De är även en välkommen avbrottsgröda som ökar den efterföljande grödans skörd jämfört med spannmål och minskar behovet av bekämpningsmedel i växtföljden.

Det finns ett stort intresse bland konsumenter att äta mer baljväxter av både miljö- och hälsoskäl men idag täcks efterfrågan främst av importerade ärtor, bönor och linser som ofta har transporterats långa sträckor. För att kunna påvisa skillnader mellan svenska och importerade baljväxter behöver vi kvantifiera miljöpåverkan och resursanvändningen från svenska baljväxter jämfört med importerade utifrån ett livscykelperspektiv där miljöpåverkan för hela produktionskedjan sammanfattas och relateras per kg vara.

New Legume Food är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt finansierat av Formas som ska stimulera till ökad odling av svenska baljväxter och utveckla hälsosamma livsmedel baserade på dessa. I projektet medverkar livsmedelsföretag, regionförbund, forskare och lantbrukare.

Vi söker nu en eller två examensarbetare för att göra livscykelanalyser av svenskodlade baljväxter och jämföra dessa med varandra och med importerade motsvarigheter. Analysen ska inkludera de vanligast förekommande baljväxterna såsom åkerbönor, gula ärtor och bruna bönor, samt baljväxter som antingen är nya för svenskt lantbruk (t ex vita, svarta, kidney, borlotti och yin-yangbönor samt lupin) eller som har odlats traditionellt och återigen tagits upp (som linser och gråärt). Miljöaspekter som ska kvantifieras är bland annat energianvändning, utsläpp av växthusgaser, övergödning, samt användning av pesticider, vatten och fossila växtnäringsresurser som P, K, S.

Samtliga baljväxter kommer att utvärderas till gårdsgrind, dvs. skördad och torkad vara under genomsnittliga förhållanden. För de svenska baljväxter som säljs i butik kommer alla processer fram till butik inkluderas.

I studien ingår även att jämföra med litteraturdata för importerade baljväxter och att föreslå och utvärdera förbättringsalternativ för odlingen för att stärka argumenten för att välja svenskodlade baljväxter.

Examensarbetet kommer att göras i nära samarbete med forskare och företag inom New Legume Food och ska vara slutfört senast i juni 2019.

 Låter detta intressant för dig?

 Kontakta:

Pernilla Tidåker

Institutionen för energi och teknik, SLU Ultuna

Pernilla.Tidaker@slu.se

076-810 53 83

Baljväxter på tallriken i en krissituation?

I maj damp den ner i våra brevlådor – broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” – från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Och under Almedalsveckan anordnade SLU ett seminarium med titeln ”Käk för kris och krig – livsmedelsberedskap för en ny tid” (där Pernilla Tidåker från New Legume Foods deltog).

Vad är då lämplig ”kriskost”? Ja, i händelse av avspärrning måste Sverige i stor utsträckning kunna klara sig på livsmedel som kan produceras inom rikets gränser. Men det räcker inte. Matproduktionen kan inte heller vara beroende av ständig tillförsel av insatsvaror – olja, diesel, foder och mineralgödsel – som transporterats långväga. Energiintensiv animalieproduktion blir då svår att bibehålla. Svenskodlade ärtor och bönor kan däremot stärka sin position på den svenska tallriken. Med sin förmåga till kvävefixering kan de odlas helt utan mineralkvävegödsel och kommer dessutom lämna efter sig kväve till efterföljande gröda. De är dessutom lagringsdugliga och kräver därmed inte någon obruten kylkedja som havererar om eltillförseln stryps. Baljväxternas roll som viktig krismat visade sig mycket viktig under de båda världskrigen då baljväxtarealen ökade.

Men hur ser det ut i våra svenska livsmedelsbutiker? Är vår beredskap god? En genomgång som Johanna Östlund tidigare gjort för projektets räkning visar att utbudet av färdigkokta ärtor och bönor på burk eller torkade för tillagning i hemmet i många fall har transporterats långt, ofta mycket långt – Kina, Turkiet, Kanada och Italien levererar idag en stor del av de ärter och bönor som läggs i varukorgen och sedermera hamnar på våra tallrikar.

Baljväxtarealen har fluktuerat kraftigt de senaste decennierna och är idag uppe och nosar på de nivåer vi hade 1987 (Figur 1). Men totalt sett odlas bara trindsäd på omkring 2 % av den svenska åkerarealen vilket är långt ifrån dess potential.

Figur 1. Den svenska odlingen av trindsäd till mogen skörd har uppvisat kraftiga fluktuationer de senaste decennierna.

Det är framförallt odlingen av åkerbönor som ökat kraftigt de senaste 10 åren. Den ökade arealen av trindsäd går framförallt som foder till grisar och nötkreatur vilket i sin tur har inneburit en minskning i sojaimporten. Detta är naturligtvis glädjande utifrån behovet av en ökad självförsörjningsgrad, men även med tanke på den negativa påverkan som sojaodlingen globalt är förknippad med. Men användningen av svenskodlade baljväxter för humankonsumtion är fortfarande liten, och odlingen av konservärt har till och med minskat senaste året (Figur 2).

Figur 2. Den markanta expansionen av ärter och bönor de senaste 10 åren kan framförallt förklaras av en kraftig ökning av arealen med åkerbönor.

Bruna bönor var länge något av en nationalrätt men arealmässigt är det små ytor som tas i anspråk för denna odling med dess epicentrum på Öland. Glädjande nog har många lantbrukare på Öland även med framgång börjat odla andra typer av bönor – vita, svarta, kidney, borlotti och yin-yang. Men totalt rör det sig bara om knappt 1000 hektar och ytterligare expansion begränsas av odlingsmässiga hinder som klimat och jordart. Vi behöver alltså se en renässans för den vanliga hederliga ärtan bortom den (alltför) traditionstyngda ärtsoppan – rostade som snacks, i grytor och som en svensk variant av hummus. Och kanske börja servera åkerbönan som den tillagas i Egypten – som falafel?

Så trots ett ökande intresse för att äta mer vegetabiliskt protein bland många konsumenter så har merparten av svenska lantbrukare inte kunnat rida på vågen och leverera svenskproducerade ärter och bönor till oss kunder. Det finns alltså mycket att göra för lantbrukare, produktutvecklare, marknadsförare, kockar, livsmedelsindustrin, handeln och många andra för att svenska ärter och bönor ska bli ett självklart förstahandsval för svenska konsumenter – och samtidigt bidra till att minska sårbarheten och öka beredskapen om vi hamnar i en allvarlig kris som omöjliggör import av livsmedel och insatsvaror. Och förutom att bygga upp en lagerhållning av nödvändiga livsmedel som Försvarsberedningen föreslår i sin rapport ”Motståndskraft” från 2017 så bör vi fokusera mer på vad som ska odlas för att öka livsmedelsberedskapen. Och där kommer våra svenskodlade ärter och bönor in; i en hållbar och motståndskraftig livsmedelsproduktion måste inhemsk odling av baljväxter ingå.

Hur har då de svenska baljväxterna klarat sommarens kris – den extrema torkan? Det återkommer vi till i ett kommande blogginlägg.

 

 

 

 

Framtidens mat – bönor och ärtor från svenska åkrar!

Seminarium, studiebesök, fältvandring och middag

11 september 2018 start kl 13.00, Färjestaden, Öland

Bruna, vita, kidney, borlotti, yin-yang bönor – visste du att alla dessa bönsorter odlas i Kalmar-Ölandsregionen? Här finns också Sveriges enda storskaliga renseri för bönor och ärtor. Dessa baljväxter är fulla av nyttiga näringsämnen och en viktig del i det gröna proteinskiftet mot en mer hållbar kost.

Nu erbjuds en unik möjlighet att uppleva närkontakt med svensk  baljväxtodling, träffa baljväxtföretagare, ta del av trendspaningar och av resultat kring spännande forskning och produktutveckling om baljväxter. Välkommen till en halvdag om baljväxter som arrangeras av forskningsprojektet New Legume Foods. Arrangemanget vänder sig till alla som på olika sätt är intresserade av baljväxter; produktchefer, uppköpare, handlare, kockar, lantbrukare, entreprenörer/mathantverkare, forskare med flera.

Anmäl dig här! Du anmäler dig till seminariet, studiebesöket, fältvandringen och middagen separat. Sista anmälningsdag 31 augusti.

Program:

13.00-14.30 Seminarium med följande teman

  • Handelns och industrins syn på baljväxternas potential
  • Baljväxtodling i Kalmar-Ölandsregionen
  • Produktutveckling med baljväxter – näring och kvalitet
  • Forskningsprojektet New Legume Foods
  • Trendspaning

15-16.30 Besök i renseriet Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter

16.30-19.00 Fältbesök hos bönodlare

19.30 Baljväxtmiddag  på Hotel Skansen

Dagen är avgiftsfri men önskar man delta i middagen kostar den 325 kr. Begränsat antal platser.

Lyssna på en pod-cast om baljväxter!

I denna pod-cast som producerats av SLU plattformen Future Food berättar SLU-forskaren Elin Röös om projektet New Legume Foods,  Håkan Johnsson VD för KÖTP berättar om hur produktionen utvecklas och efterfrågan går stadigt uppåt och Cornelia Witthöft, professor i livsmedelsvetenskap, berättar om baljväxters  effekter på hälsan. Kokboksförfattaren Jenny Damberg bjuder på maränger gjorda på kikärtsspad och berättar hur man kan laga baljväxter på nya sätt för att ta bort tråkstämpeln. SLU-forskaren Georg Carlsson intervjuas om vilken sort som har särskild framtidspotential.

Lyssna här >>>>>>

 

Mer baljväxter på åkern och tallriken – hur kommer vi dit?

Vad finns det för möjligheter att utöka både svensk produktion och konsumtion av baljväxter? Hur nyttigt är det att äta baljväxter och hur miljövänliga är de egentligen? Detta och lite till får du svar på i ett seminarium som arrangeras på SLU den 8 november.

Tid: 2017-11-08 08:30 – 13:00
Sista anmälningsdag: 3 november 2017
Pris: Kostnadsfritt, men anmälan är obligatorisk
Plats: SLU Alnarp, Crafoordsalen, Videolänk till SLU i Uppsala, Skara and Umeå (lokal meddelas senare)
Seminariet streamas också så det finns möjlighet att ta del av det på valfri dator. (Välj Alnarp och skriv ”Deltar på distans” i rutan ”Önskemål” i anmälningsforumuläret.)

Målgrupp: Alla intresserade av baljväxter för humankonsumtion

Arrangörer: Forskningsprojektet New Legume Foods (SLU, JIBS och Linnéuniversitetet), Partnerskap Alnarp och SLU Future Food

Program 

8.30-9.30 Kaffe och baljväxtutställning

9.30-10.00 Baljväxternas förträfflighet! Exempel på produkter och användningsområden och hälsomässiga fördelar. Cornelia Witthöft, Linnéuniversitetet

10.00-10.30 Jenny Damberg, författare av boken Bönor, ärtor och linser

10.30-10.45 Varför är hälsomedvetna kunder intresserade av baljväxter? – Andreas Stephan, Jönköping International Business School, presenterar resultat från ett masterarbete

10.45-11.00 Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter – Georg Carlsson, SLU presenterar resultat från ett masterarbete

11.00-11.10 Bensträckare

11.10-11.25 Är baljväxter miljövänliga? Hur kan vi veta det? – Pernilla Tidåker och Elin Röös, SLU, om hållbarhetsbedömningar av jordbrukssystem och produkter

11.25-11.45 Baljväxter i Kalmarregionen – Thomas Isaksson från Regionförbundet i Kalmar län och Håkan Johnsson, KÖTP

11.45-12.00 Presentation av forskningsprojekten New Legume Foods (Elin Röös, SLU) och MegaLegume (Lina Svanberg, Rise)

12.00-13.00 LUNCH – Baljväxtlunch i Alnarp, Uppsala, Umeå, Skara

Vad får hälsomedvetna konsumenter att köpa baljväxter?

Nu har Sara och Konstantin avslutat sitt masterarbete. Den övergripande forskningsfrågan löd:

Vilka attityder har hälsomedvetna konsumenter jämtemot baljväxter? Finns andra faktorer än attityder som påverkar konsumenters vilja att köpa baljväxtbaserade produkter?

Utifrån teori kring konsumenters beteende tog de fram en modell för att beskriva hur konsumentens kunskap, smakpreferenser och yttre normer påverkar konsumentens attityd till baljväxter som sedan tillsammans med baljväxternas pris och tillgänglighet påverkar konsumentens avsikt att köpa baljväxtbaserade produkter.

Med hjälp av litteraturstudier och 16 djupintervjuer med hälsomedvetna män och kvinnor i åldrarna 20-58 år testade Sara och Konstantin huruvida denna modell kan användas för att förklara varför konsumenter planerar att köpa eller inte köpa baljväxter.

Kunskap om baljväxter, inklusive deras miljöfördelar i jämförelse med kött, visade sig vara klart viktigt för att deltagarnas attityd till baljväxter. Något förvånande verkade smak inte var lika viktigt för dessa hälsomedvetna konsumenter – de var redo att till viss del kompromissa med smaken till förmån för andra fördelar t.ex. miljö- och hälsofördelar. Yttre normer formade av familj, vänner och sociala medier var också en viktig faktor.

Andra faktorer som påverkade attityderna till baljväxter bland de svarande var näringsinnehåll, trender och intresse för mat. När det gällde baljväxternas näringsvärde uttryckte en deltagare sig så här:

Jag tror att min uppfattning om näringsinnehåll omedvetet påverkar min åsikt om smaken av baljväxter. De blir godare när jag vet att de är bra för mig.”

När det gäller pris sade sig deltagarna vara beredda att betala för kvalitetsaspekter såsom nyttiga livsmedel. När det gäller tillgänglighet fanns blandande åsikter hur viktigt detta var. Faktorer som också nämndes som viktiga var hur produkten såg ut inklusive hur aptitretande den verkade. Nyfikenhet var en annan faktor som kom upp, d.v.s. en vilja att testa på nya produkter.

Utifrån resultaten uppdaterades modellen:

Läs hela arbetet här:

Da Silva Lernstål och Kiratsopoulos (2017) Prevent the World’s Doom, Consume a Healthy Legume: A Qualitative Study of Attitudes and Purchase Intentions of Health-Conscious Consumers.

Många baljväxtprojekt på gång! Many legume related projects ongoing!

Below is a list of projects, companies and initiatives related to legumes. Let us know the ones we missed – elin.roos@slu.se.

Blue cheese tofu based on Swedish fava beans and soybeans, a project which aims at developing a product similar to blue cheese that is based on fava beans and soybeans grown in Sweden. https://www.sp.se/en/index/services/protein/Sidor/default.aspx and https://www.vinnova.se/p/adelosttofu-baserad-pa-svenska-akerbonor-och-svensk-soja/

EUROLEGUME (2014-2017) is an EU project with the overall objective to improve the sustainable production of leguminous crops and their multipurpose use, including the evaluation of new food and feed products. http://www.eurolegume.eu/

Fagraslätt farm produces several different grain legumes, with possibility for distribution directly to consumers http://www.fagraslatt.se/

Food for progress, a company that produces ingredients and foods based on common beans and faba beans (aka fava beans or field beans). http://www.eatbeat.se/

FIOL – Focus on Intercropping in Organic Legumes (2015-2017). A Swedish participatory research project aiming to identify factors that could stimulate an increased use of grain legume-cereal intercrops in Swedish organic production of legumes for food and feed. https://www.slu.se/en/departments/biosystems-technology/research/current-projects/ongoing/focus-on-intercropping-in-organic-legumes-fiol/

Grey peas – an unused resource in Swedish gastronomy https://www.vinnova.se/p/graartor—en-oanvand-resurs-i-den-nordiska-gastronomin/

Harvest of green faba beans (field beans), about using the immature green faba bean seeds as a vegetable (similar to frozen green peas) http://www.jti.se/index.php?mact=News2,cntnt01,detail,0&cntnt01articleid=388&cntnt01returnid=53 and https://www.youtube.com/watch?v=vF2JIDC1Z2g

LEGATO (2014-2017) is an EU project with the overall objective to promote the culture of grain legumes by identifying, assessing and suggesting novel varietal development, culture practices, and food uses. http://www.legato-fp7.eu/

Lupin for innovation of climate smart and tasty foods https://www.vinnova.se/p/lupin-for-innovation-av-klimatsmart-och-smakrik-mat/

Nordisk råvara, a company that works with farmers, restaurants, shops and other actors to promote the consumption of traditional and new Swedish legumes. http://nordiskravara.se/

Swedish fava; small-scale processing of faba beans for use as food ingredients. http://svensk-fava.se/

Swedish legumes as raw material for the food industry is a project supported by a group formation grant within the European Innovation Partnership (EIP) framework. http://www.jti.se/index.php?page=eip—innovationsstoed-fran-jordbruksverket

Swedish Organic Lentils (2017-2019) is a Swedish project aiming to investigate possibilities to increase the Swedish organic production of lentil, by assessing how intercropping with different supporting crops and different methods for mechanical weed management influence weed abundance and lentil yields. https://www.slu.se/en/Collaborative-Centres-and-Projects/ekoforsk-en/projects-2017-2019/lentils/

Swedish Tempeh made from peas http://www.swedishtempetations.com/ and https://www.vinnova.se/p/arttempe—ett-kottigt-vegoprotein-med-unika-halsomervarden/

Presentation av studentarbete: Odling av baljväxter för humankonsumtion

Student:

Niklas Eriksson, läser till lantmästare på SLU

Titel:

Odling av baljväxter för humankonsumtion

Antal poäng: 10 hp
Handledare: Georg Carlsson

Vad handlar ditt arbete om? 

Uppsatsen handlar om de vitala delarna som krävs för att odla trägårdsbönor, åkerbönor, sojabönor, linser, lupiner och ärtor till humankonsumtion. Den lägger i huvudsak fokus på odlingsperspektivet det vill säga vilka grundförutsättningar som krävs för att odla grödorna när det gäller klimat, mark och teknik. Tanken är att lantbrukare som är intresserade av att odla grödorna enkelt ska kunna skaffa sig en uppfattning huruvida deras gårdsspecifika förutsättningar lämpar sig för de olika grödorna och även få goda tips och råd angående odlingsstrategi. Uppsatsen berör även avsättning för grödorna.

Varför är ditt arbete viktigt? 

Arbetet är viktigt för mig på många sätt. Dels har vi den väl omdiskuterade köttdebatten, vi ska givetvis inte sluta äta kött men det kommer bli omöjligt att förse en växande befolkning på jorden med mat om vi konsumerar lika mycket kött per capita som vi gör idag. Då kommer vi att behöva alternativa proteinkällor i som till i viss grad kan ersätta köttet. Som kommande lantbrukare funderar jag jämt och ständigt på nischade produktionsområden som kommer att vara ekonomiskt konkurrenskraftiga i framtiden. Jag tror att det finns en enorm marknadspotential för baljväxter som livsmedel och att vi kommer få se dem mer och mer i våra livsmedelsbutiker.

Varför intresserar du dig för baljväxter?

Baljväxter intresserar mig dels på grund av det höga proteininnehållet som gör det möjligt att ersätta kött till viss del. Många lantbruk framförallt på slättbygder där djurproduktionerna är få har stråsädesdominerande växtföljder och då är baljväxter perfekta avbrottsgrödor med god förfruktseffekt och ibland strukturförbättrande. Jag upplever dock att avsättningsmöjligheterna för baljväxter är få och jag ser gärna att det finns mer i framtiden.