Kategoriarkiv: På svenska

Hälften så mycket kött och mer svenska baljväxter – ny artikel från projektet utvärderar ett sådant scenario för Sverige

Nu är vår studie som utvärderar ett teoretiskt scenario för Sverige där köttkonsumtionen minskar med 50 procent och ersätts med en daglig portion (55 g) av tillagade baljväxter  odlade i Sverige publicerats i tidskriften Renewable Agriculture and Food Systems.

Scenariot utgår ifrån antagandet att köttkonsumtionen i första hand minskas genom minskad import, vilket innebär att mjölk- och nötköttsproduktionen i Sverige behålls på dagens nivåer medan svensk gris- och kycklingproduktion för den svenska marknaden minskar med knappt 30 procent. För befolkningen som helhet skulle intaget av energi, protein, fett, vitamin B12, zink och järn ligga kvar inom näringsrekommendationerna även i kosten med mindre kött och mer baljväxter. Baljväxterna höjer intaget av fibrer och folat, två näringsämnen för vilka näringsintaget i dag ligger under rekommenderade nivåer.

Denna förändring skulle leda till betydande miljövinster: 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser från livsmedelskonsumtionen och 23 procent lägre markanvändning (i huvudsak utanför Sverige, som effekt av minskad köttimport). Odlingen av baljväxter i Sverige skulle öka från dagens 2,2 procent av åkermarksarealen till 3,2 procent enlig scenariot. Det skulle innebära värdefulla miljövinster i odlingen genom diversifiering av odlingssystem och minskat behov för kvävegödsling. Dessutom finns utrymme för ytterligare ökning av baljväxtodlingen, till exempel för att öka den inhemska proteinfoderförsörjningen till den kvarvarande svenska djurproduktionen.

Vi skrev en debattartikel om studien som publicerades på DN debatt den 14 oktober 2018.
TV4 Nyheterna gjorde ett inslag om studien den 14 oktober 2018.
Vi har också med och presenterade studien vid lanseringen av Urban Delis nya svenska baljväxtfärs den 3 oktober 2018.

k

Kaninen Sture kollar in de öländska baljväxterna och smakar litet på TV4s mikrofon.

En eftermiddag i baljväxternas tecken!

Den 11 september samlades vi – lantbrukare, forskare, journalister och människor från livsmedelsindustrin, handeln och intresseorganisationer – på Öland för att spendera en eftermiddag och kväll med att lära om, titta på och äta baljväxter!

Dagen började med ett seminarium där forskare och företagare från projektet berättade om baljväxtodling i Sverige och där vi också fick ta del av en del rykande färska resultat. Presentationerna från dagen hittar du här:

  • Elins presentation om projektet >> Om projektet
  • Pernillas presentation om den nya artikeln om mindre kött och mer baljväxter i den svenska kosten >> Vision för baljväxter
  • Håkans presentation om baljväxter från Kalmar-Ölandsregionen >> Bönor på Öland
  • Thomas trendspaning >> Trender
  • Cornelias presentation om hälsoeffekter och förädling (kommer snart)

Efter seminariet gav vi oss ut i verkligheten och tittade på ett fält av med vita bönor som tagits upp och lagts i strängar för tröskning. Det har varit ett problematiskt år för bönor, liksom för alla grödor i torkan. Förutom att tillväxten varit dålig under säsong och bönorna är betydligt mindre så gjorde regnet som kom för ett par veckor sedan att bönorna började växa om, blomma igen och producera nya bönskidor. Det ställer till det för tröskningen – normalt är plantan vid tiden för skörd nedvissnad och bönskidorna torra men nu är det en stor mängd grönmassa för tröskan att hantera och bönskidorna med de färdiga bönorna fuktiga vilket gör att de inte öppnar sig i tröskan.

Efter fältbesöket fick vi också titta in på produktionsanläggningen hos Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter och lära oss både om hur lök och bönor tas hand om och lagras.

En mycket lärorik och spännande dag avslutades med en utsökt middag på Hotell Skansen där det serverades en bruschetta med borlottibönor, gråärtshummus och en risotto med yingyangbönor. Mycket gott!

Tack till alla som kom och alla som tog emot oss!

 

Baljväxter på tallriken i en krissituation?

I maj damp den ner i våra brevlådor – broschyren ”Om krisen eller kriget kommer” – från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Och under Almedalsveckan anordnade SLU ett seminarium med titeln ”Käk för kris och krig – livsmedelsberedskap för en ny tid” (där Pernilla Tidåker från New Legume Foods deltog).

Vad är då lämplig ”kriskost”? Ja, i händelse av avspärrning måste Sverige i stor utsträckning kunna klara sig på livsmedel som kan produceras inom rikets gränser. Men det räcker inte. Matproduktionen kan inte heller vara beroende av ständig tillförsel av insatsvaror – olja, diesel, foder och mineralgödsel – som transporterats långväga. Energiintensiv animalieproduktion blir då svår att bibehålla. Svenskodlade ärtor och bönor kan däremot stärka sin position på den svenska tallriken. Med sin förmåga till kvävefixering kan de odlas helt utan mineralkvävegödsel och kommer dessutom lämna efter sig kväve till efterföljande gröda. De är dessutom lagringsdugliga och kräver därmed inte någon obruten kylkedja som havererar om eltillförseln stryps. Baljväxternas roll som viktig krismat visade sig mycket viktig under de båda världskrigen då baljväxtarealen ökade.

Men hur ser det ut i våra svenska livsmedelsbutiker? Är vår beredskap god? En genomgång som Johanna Östlund tidigare gjort för projektets räkning visar att utbudet av färdigkokta ärtor och bönor på burk eller torkade för tillagning i hemmet i många fall har transporterats långt, ofta mycket långt – Kina, Turkiet, Kanada och Italien levererar idag en stor del av de ärter och bönor som läggs i varukorgen och sedermera hamnar på våra tallrikar.

Baljväxtarealen har fluktuerat kraftigt de senaste decennierna och är idag uppe och nosar på de nivåer vi hade 1987 (Figur 1). Men totalt sett odlas bara trindsäd på omkring 2 % av den svenska åkerarealen vilket är långt ifrån dess potential.

Figur 1. Den svenska odlingen av trindsäd till mogen skörd har uppvisat kraftiga fluktuationer de senaste decennierna.

Det är framförallt odlingen av åkerbönor som ökat kraftigt de senaste 10 åren. Den ökade arealen av trindsäd går framförallt som foder till grisar och nötkreatur vilket i sin tur har inneburit en minskning i sojaimporten. Detta är naturligtvis glädjande utifrån behovet av en ökad självförsörjningsgrad, men även med tanke på den negativa påverkan som sojaodlingen globalt är förknippad med. Men användningen av svenskodlade baljväxter för humankonsumtion är fortfarande liten, och odlingen av konservärt har till och med minskat senaste året (Figur 2).

Figur 2. Den markanta expansionen av ärter och bönor de senaste 10 åren kan framförallt förklaras av en kraftig ökning av arealen med åkerbönor.

Bruna bönor var länge något av en nationalrätt men arealmässigt är det små ytor som tas i anspråk för denna odling med dess epicentrum på Öland. Glädjande nog har många lantbrukare på Öland även med framgång börjat odla andra typer av bönor – vita, svarta, kidney, borlotti och yin-yang. Men totalt rör det sig bara om knappt 1000 hektar och ytterligare expansion begränsas av odlingsmässiga hinder som klimat och jordart. Vi behöver alltså se en renässans för den vanliga hederliga ärtan bortom den (alltför) traditionstyngda ärtsoppan – rostade som snacks, i grytor och som en svensk variant av hummus. Och kanske börja servera åkerbönan som den tillagas i Egypten – som falafel?

Så trots ett ökande intresse för att äta mer vegetabiliskt protein bland många konsumenter så har merparten av svenska lantbrukare inte kunnat rida på vågen och leverera svenskproducerade ärter och bönor till oss kunder. Det finns alltså mycket att göra för lantbrukare, produktutvecklare, marknadsförare, kockar, livsmedelsindustrin, handeln och många andra för att svenska ärter och bönor ska bli ett självklart förstahandsval för svenska konsumenter – och samtidigt bidra till att minska sårbarheten och öka beredskapen om vi hamnar i en allvarlig kris som omöjliggör import av livsmedel och insatsvaror. Och förutom att bygga upp en lagerhållning av nödvändiga livsmedel som Försvarsberedningen föreslår i sin rapport ”Motståndskraft” från 2017 så bör vi fokusera mer på vad som ska odlas för att öka livsmedelsberedskapen. Och där kommer våra svenskodlade ärter och bönor in; i en hållbar och motståndskraftig livsmedelsproduktion måste inhemsk odling av baljväxter ingå.

Hur har då de svenska baljväxterna klarat sommarens kris – den extrema torkan? Det återkommer vi till i ett kommande blogginlägg.

 

 

 

 

Vad får hälsomedvetna konsumenter att köpa baljväxter?

Nu har Sara och Konstantin avslutat sitt masterarbete. Den övergripande forskningsfrågan löd:

Vilka attityder har hälsomedvetna konsumenter jämtemot baljväxter? Finns andra faktorer än attityder som påverkar konsumenters vilja att köpa baljväxtbaserade produkter?

Utifrån teori kring konsumenters beteende tog de fram en modell för att beskriva hur konsumentens kunskap, smakpreferenser och yttre normer påverkar konsumentens attityd till baljväxter som sedan tillsammans med baljväxternas pris och tillgänglighet påverkar konsumentens avsikt att köpa baljväxtbaserade produkter.

Med hjälp av litteraturstudier och 16 djupintervjuer med hälsomedvetna män och kvinnor i åldrarna 20-58 år testade Sara och Konstantin huruvida denna modell kan användas för att förklara varför konsumenter planerar att köpa eller inte köpa baljväxter.

Kunskap om baljväxter, inklusive deras miljöfördelar i jämförelse med kött, visade sig vara klart viktigt för att deltagarnas attityd till baljväxter. Något förvånande verkade smak inte var lika viktigt för dessa hälsomedvetna konsumenter – de var redo att till viss del kompromissa med smaken till förmån för andra fördelar t.ex. miljö- och hälsofördelar. Yttre normer formade av familj, vänner och sociala medier var också en viktig faktor.

Andra faktorer som påverkade attityderna till baljväxter bland de svarande var näringsinnehåll, trender och intresse för mat. När det gällde baljväxternas näringsvärde uttryckte en deltagare sig så här:

Jag tror att min uppfattning om näringsinnehåll omedvetet påverkar min åsikt om smaken av baljväxter. De blir godare när jag vet att de är bra för mig.”

När det gäller pris sade sig deltagarna vara beredda att betala för kvalitetsaspekter såsom nyttiga livsmedel. När det gäller tillgänglighet fanns blandande åsikter hur viktigt detta var. Faktorer som också nämndes som viktiga var hur produkten såg ut inklusive hur aptitretande den verkade. Nyfikenhet var en annan faktor som kom upp, d.v.s. en vilja att testa på nya produkter.

Utifrån resultaten uppdaterades modellen:

Läs hela arbetet här:

Da Silva Lernstål och Kiratsopoulos (2017) Prevent the World’s Doom, Consume a Healthy Legume: A Qualitative Study of Attitudes and Purchase Intentions of Health-Conscious Consumers.

Välkommen till fältvandring och diskussion om baljväxtodling 20 juni!

Welcome to field visits and discussion about legume cultivation, 20 June 2017. So far, the event is only decribed in Swedish. Please contact georg.carlsson@slu.se if you want to know more.

Fält med åkerböna. Foto: G Carlsson

Är du intresserad av testa nya grödor eller öka din odling av bönor, linser eller ärter? Skulle du vilja att de baljväxter som du odlar används i nya hälsosamma livsmedel?

Välkommen till en inspirerande eftermiddag där vi tittar på baljväxter i fält, tar del av en presentation om framgångsfaktorer i kanadensisk baljväxtodling och diskuterar engagemang i en odlargrupp som ska utvärdera baljväxtodling tillsammans med forskare i projektet New Legume Foods.

Tid: 20 juni 2017, kl 13.00 – 18.30 (följt av mingel)
Plats: Norra Knästorp (gård utanför Lund med ekologisk odling), därefter Alnarp
Målgrupp: framförallt lantbrukare, men även andra aktörer inom lantbruks- och livsmedelssektorn samt intresserad allmänhet.

Anmälan: http://partnerskapalnarp.slu.se/konf/20170620.aspx

Program:

13.00: Joel Månsson, ekologisk lantbrukare utanför Lund, tar emot oss och visar gårdens odling av konservärter och åkerbönor, samt provodling av bondbönor och vaxbönor

14.30: Fältbesök Alnarp: Georg Carlsson forskare vid SLU Alnarp, visar fältförsök med olika baljväxter, inklusive samodling med baljväxter och spannmål

16.00: Föreläsning och diskussion via videolänk (slottet, Alnarp) om framgångsfaktorer bakom kanadensisk baljväxtodling. Tom Warkentin, professor vid University of Saskatchewan, berättar om sin forskning inom förädling av nya baljväxtsorter, och svarar på våra frågor om odling av baljväxter i Kanada

17.00: Kort presentation av projektet New Legume Foods (Georg Carlsson/Elin Röös), och diskussion om medverkan i projektets odlargrupp; vilka grödor och odlingsåtgärder vill vi testa? hur ska de utvärderas? exempel på livsmedel baserade på dessa grödor?

18.30: Mingel med baljväxtmat

Presentation av studentarbete: Odling av baljväxter för humankonsumtion

Student:

Niklas Eriksson, läser till lantmästare på SLU

Titel:

Odling av baljväxter för humankonsumtion

Antal poäng: 10 hp
Handledare: Georg Carlsson

Vad handlar ditt arbete om? 

Uppsatsen handlar om de vitala delarna som krävs för att odla trägårdsbönor, åkerbönor, sojabönor, linser, lupiner och ärtor till humankonsumtion. Den lägger i huvudsak fokus på odlingsperspektivet det vill säga vilka grundförutsättningar som krävs för att odla grödorna när det gäller klimat, mark och teknik. Tanken är att lantbrukare som är intresserade av att odla grödorna enkelt ska kunna skaffa sig en uppfattning huruvida deras gårdsspecifika förutsättningar lämpar sig för de olika grödorna och även få goda tips och råd angående odlingsstrategi. Uppsatsen berör även avsättning för grödorna.

Varför är ditt arbete viktigt? 

Arbetet är viktigt för mig på många sätt. Dels har vi den väl omdiskuterade köttdebatten, vi ska givetvis inte sluta äta kött men det kommer bli omöjligt att förse en växande befolkning på jorden med mat om vi konsumerar lika mycket kött per capita som vi gör idag. Då kommer vi att behöva alternativa proteinkällor i som till i viss grad kan ersätta köttet. Som kommande lantbrukare funderar jag jämt och ständigt på nischade produktionsområden som kommer att vara ekonomiskt konkurrenskraftiga i framtiden. Jag tror att det finns en enorm marknadspotential för baljväxter som livsmedel och att vi kommer få se dem mer och mer i våra livsmedelsbutiker.

Varför intresserar du dig för baljväxter?

Baljväxter intresserar mig dels på grund av det höga proteininnehållet som gör det möjligt att ersätta kött till viss del. Många lantbruk framförallt på slättbygder där djurproduktionerna är få har stråsädesdominerande växtföljder och då är baljväxter perfekta avbrottsgrödor med god förfruktseffekt och ibland strukturförbättrande. Jag upplever dock att avsättningsmöjligheterna för baljväxter är få och jag ser gärna att det finns mer i framtiden.

Presentation av masterarbete: Rotknölar / Root nodules

Student:

Christina Hultman, läser till mark/växtagronom på SLU

Titel/Title:

Mängden rotknölar hos Phaseolus vulgaris beror på om trädgårdsbönor odlats kontinuerligt i växtföljden eller inte alls odlats tidigare

Antal poäng/credits: 30 hp
Handledare/Supervisor: Georg Carlsson

Vad handlar ditt kandidatarbete om? What is your thesis about?

Mitt examensarbete handlar om kvävefixering kopplat till biomassaproduktion/skörd hos trädgårdsbönor. Målet är att jämföra kvävefixering hos trädgårdsbönor på åkermark där det odlats bönor tidigare i växtföljden, med kvävefixering hos bönor på åkermark där bönor inte odlats i växtföljden, på åtminstone 20 år. Insamling av data till arbetet kommer att ske under växtsäsongen 2017 på olika fält med trädgårdsbönor på öarna Öland och Gotland. Jag kommer att kvantifiera kvävefixeringen genom att titta på rotknölarna där kvävefixeringen äger rum och relatera dessa resultat med pH-värden och skördemängd bland annat.

My master thesis work is about nitrogen fixation linked to biomass production/harvest of common beans. The goal is to compare nitrogen fixation by common beans cultivated on soils where common beans have been present in the plant sequence, with common beans cultivated on soils where common beans have not been present in the plant sequence for at least 20 years. Data for the work will be collected during the growing season 2017 on fields with common beans on the islands Öland and Gotland. I will quantify nitrogen fixation by looking at the root nodules where the nitrogen fixation takes place and relate these findings to pH-values and harvest for instance.

Varför är ditt arbete viktigt? Why is this work important?

Arbetet är viktigt för att få bättre kunskap om huruvida de kvävefixerande bakterierna till trädgårdsböna  finns i jorden eller ej, trots att en värdväxt saknats i växtföljden i åtminstone 20 år. Förhoppningen är att studien på så sätt ska underlätta för lantbrukare som ska odla trädgårdsbönor för första gången, att bestämma om och hur mycket de ska kvävegödsla och om de ska ympa med rätt sorts bakterier för att säkerställa skörden. Odling av trädgårdsböna ökar i Sverige och arealen expanderas till marker där det tidigare inte odlats trädgårdsböna i växtföljden, vilket gör det extra intressant att studera detta just nu. Sett ur ett större perspektiv är det också önskvärt att odla mer bönor för humankonsumtion, så att vi kan minska vårt intag av animaliska proteinkällor, vilka kräver större åkerareal och mer resurser för att framställa. Alltså är trädgårdsbönor ett mer hållbart alternativ.

This work is important to improve the knowledge about whether the nitrogen fixing bacteria for common bean is present in the soil or not, despite the absence of host plants in the plant sequence for at least 20 years. Hopefully this study will help farmers who want to grow common bean for the first time, to decide if and how much nitrogen fertilizer is needed and if they need to inoculate the seeds with the right bacteria species to secure their harvest. The cultivation of common bean in Sweden is increasing and even expanding to areas where common bean has not been grown in the crop sequence before. Therefore the study is of interest at the moment. Seen from a wider perspective it is also desirable to produce more beans for human consumption, to be able to lessen the consumption of animal protein sources, which require more land and more recourses to produce. Thus common bean is a more sustainable alternative.

Varför intresserar du dig för baljväxter? Why do you think legumes are interesting?

Baljväxter och då särskilt trädgårdsbönor och andra baljväxter som lämpar sig bra till humankonsumtion är intressanta av flera anledningar. Som jag nämnde ovan så är de en hållbar proteinkälla jämfört med animaliskt protein. Det skulle vara hälsosamt, både för vår planet och även för oss själva, att ersätta större delen av det animaliska proteinet i vår kost, med protein från växtriket såsom baljväxter. Jag tycker också att deras förmåga att samarbeta med rhizobiumbakterier och på så sätt fixera luftens kväve är en mycket intressant och viktig egenskap som gör dem mindre beroende av insatsmedel såsom mineralgödselmedel osv.

Legumes and especially common beans and other legumes, well adapted for human consumption are interesting for several reasons. As mentioned above it is a sustainable protein source compared to animal protein sources. It would be healthy, both for our planet and for us humans, to replace most of the animal protein in our diet, with vegetable protein such as legumes. I also think their ability to collaborate with rhizobium bacteria and to fix nitrogen from the atmosphere is a very interesting and important ability which make them less dependent on external inputs such as mineral fertilizer etc.

Presentation av kandidatarbete: Antinutritionella substanser i baljväxter

Student:

Ylva Henriksson, läser till livsmedelsagronom på SLU

Titel:

Antinutritionella substanser i baljväxter

Antal poäng: 15 hp
Handledare: Elin Röös och Cornelia Witthöft

Vad handlar ditt kandidatarbete om?

Jag gör en litteraturstudie om antinutritionella substanser i baljväxter. Antinutrienter är ämnen som minskar kroppens upptag av näringsämnen. De kan till exempel binda till sig olika mineraler och göra dem otillgängliga för upptag eller inhibera digestionsenzymer och förhindra nedbrytning av makronutrienter. Syftet med mitt projekt är att undersöka vilka substanser som förekommer i baljväxter och i vilka halter, hur de påverkar vår hälsa och hur vi kan minska halterna genom att bereda baljväxterna på olika sätt. Värmebehandling förstör nämligen vissa antinutrienter medan exempelvis groddning eller fermentering kan vara bättre sätt att bli av med andra.

Varför är baljväxter intressant?

Det är ett jättespännande område som är väldigt hett just nu. Frågan om köttätande känns mer aktuell än någonsin, och när fler helt eller delvis väljer bort kött av djuretiska, miljö- eller hälsoskäl ökar intresset och marknaden för baljväxter här i Sverige. Baljväxter har relativt låg miljö- och klimatpåverkan och är rika på protein och andra näringsämnen. Dessutom är användningsområdet otroligt brett, vilket alla nya livsmedelsprodukter vi hittar i butiken visar. Baljväxter är intressanta både ur ett globalt livsmedelsförsörjningsperspektiv och ur ett svenskt perspektiv. Nya sorter av till exempel soja och bönor som är anpassade till vårt klimat liksom gamla traditionella svenska baljväxtsorter gör att det finns stor potential för ökad odling i Sverige. Mer forskning på området kommer antagligen att leda till att vi i framtiden odlar fler och bättre sorters baljväxter, att vi vet mer om vilka hälsoeffekter de har och hur vi kan förädla och bereda dem på bästa sätt.