Den svenska trindsädens miljöpåverkan kartlagd i examensarbete

Publicerat den

Ett nyligen avslutat examensarbete har undersökt miljöpåverkan från svenskproducerad trindsäd men hjälp av livscykelanalys (LCA).

Trindsäd är proteinrika baljväxter som tröskas när de är fullt mogna och används som livsmedel eller foder. Idag produceras en stor del av den trindsäd som vi svenskar äter i andra delar av världen och transporteras långa sträckor för att till slut hamna på vår tallrik. Länder som vi importerar trindsäd från är bland annat Kanada, Kina, Italien och Turkiet. I vissa fall kan enbart transporten till Sverige stå för mellan 40-70 % av klimatavtrycket från trindsäden. Svenska bruna bönor och gula ärtor har länge funnits i matbutikernas hyllor och på senare år har även svenska kidneybönor, svarta bönor och vita bönor dykt upp på hyllan. Frågan är hur stor miljöpåverkan svenskproducerad trindsäd har? För att ta reda på detta undersöktes åkerbönor, gula ärtor, gråärtor, trädgårdsbönor (ex. kidneybönor, vita bönor), linser och lupin med hjälp av LCA. Där det var möjligt studerades både den konventionella och ekologiska odlingen av de olika sorterna. De miljöaspekter som ingick var energiförbrukning, klimatpåverkan, övergödnings- och försurningspotential, samt markanvändning. Även trindsädens kolinlagring i mark och användning av växtskyddsmedel inkluderades i studien.

Resultatet visade att produktionen av trindsäd i Sverige sker utan så mycket insatsvaror förutom diesel och mindre mängder mineralgödsel och växtskyddsmedel (de senare enbart i den konventionella odlingen). I genomsnitt stod dieselförbrukningen för ca 75 % av energiförbrukningen och ca 40 % av klimatpåverkan för trindsäden. Även lustgasutsläpp från mark gav ett stort bidrag till klimatpåverkan med i genomsnitt drygt 40 %. Användningen av mineralgödsel, särskilt kväve, i den konventionella odlingen påverkade miljöbelastningen och ökade både energiförbrukning och klimatpåverkan. Mycket trindsäd produceras dock helt utan mineralgödselkväve i Sverige. I denna studie var det enbart trädgårdsbönorna som antogs gödslas med kväve vilket gav trädgårdsbönorna högst miljöpåverkan i flera kategorier. Konventionella åkerbönor och ärtor som bara gödslas med mineralgödsel i form av fosfor och kalium påverkade inte miljön i lika stor utsträckning. Generellt hade de olika sorterna av trindsäd relativt lika påverkan på klimatet, det varierade mellan 173-256 g CO2-ekv per kg, förutom för trädgårdsbönorna som uppnådde 409 g CO2-ekv. per kg (figur 1).

Figur 1: Total klimatpåverkan från studerade trindsädssorter.

Resultatet påverkades av hur stor skörden antogs vara eftersom miljöpåverkan uttrycks i per kg trindsäd. Därför är generellt en hög skörd bra då det minskar miljöbelastningen per kg.

Vid en jämförelse av resultatet i denna studie med andra LCA:er som har undersökt produktion av trindsäd, både i Sverige och andra länder, så finns det resultat som både ligger i nivå med denna studie och resultat som visar på högre miljöpåverkan. De studier som visar högre resultat har generellt inkluderat en högre användning av växtskyddsmedel och mineralgödsel vilket leder till en högre miljöpåverkan.

Det finns flera positiva aspekter med att producera trindsäd som inte ingick i studien, så som ökad biologisk mångfald, att trindsäd fungerar som avbrottsgröda i spannmålsdominerade växtföljder och lämnar kväve kvar i marken som nästkommande gröda kan utnyttja. Sammantaget visar studien att svenskproducerad trindsäd på tallriken ger låg miljöpåverkan jämfört med många andra alternativ och bidrar även med mervärden som vanligtvis inte ingår i en LCA.

Arbetet finns i sin helhet här: https://stud.epsilon.slu.se/15068/18/kruger_persson_s_190930.pdf

Halländska linser i radio

Publicerat den

Radio P4 besökte i somras Philip Hedengs gård utanför Halmstad där han testar att odla linser för första gången. New Legume Foods-forskarna Georg Carlsson och Nicolas Carton från SLU Alnarp följer Philips experiment.

Här kan du höra på inslaget: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=7284248 

Detta är ett exempel på det experimenterande med olika typer av baljväxtgrödor som de jordbrukare som ingår i New Legume Foods ägnar sig åt i samarbete med forskarna. Experimenten handlar om hur lantbrukarna lär sig om baljväxter och hur de bäst föra in baljväxterna i sina växtföljder. Jordbrukarna i projektet odlar åkerbönor, linser, gula ärtor och höstärtor, några av dem för första gången. Jordbrukare som ingår i odlargruppen stimulerar varandra att prova nya grödor och innovativa metoder och delar med sig av sina erfarenheter. När lantbrukarna testar en gröda utvärderar de hur olika odlingsmetoder och lokala förhållanden påverkar växterna och de optimerar inställningarna på maskinerna för sådd och skörd. Man testar också olika sorter, hur brett baljväxterna bör sås, olika jordbearbetningsintensitet, mekanisk ogräsrensning, och hur baljväxterna kan samoldas med andra grödor.

Under 2018 och 2019 har forskarteamet vid SLU Alnarp samlat in data i från gårdarna för att lära sig om förhållandena som krävs för att framgångsrikt odla baljväxter. Genom att samla lantbrukarnas syn på experimenten får vi också insikter om hur lantbrukare och forskare bäst kan samarbeta i design, genomförande och utvärdering av experimenten på gården.

New master thesis project started: Environmental impacts of Swedish grain legumes

Publicerat den

Student: Sanna Kruger Persson

Tentative title: Environmental impacts of Swedish grain legumes

What is your thesis work about?

The purpose of my thesis is to increase the knowledge about the environmental impact and resource use of the production of Swedish legumes. I will also investigate if there are potential benefits with producing legumes in Sweden compared to importing them.

To do this I will evaluate the Swedish production of legumes using life cycle assessment (LCA). LCA is a “cradle-to-grave” approach for assessing the environmental impact of products, processes, industrial systems. In my study, I will follow the production of legumes from when the seed is put into the soil to a dry product at the wholesaler is available. With the LCA approach it is possible to detect which part in the production chain that has the largest impact on the environment and then suggest improvements. Other than evaluating the greenhouse gas emissions, the eutrophication and acidification potentials, land and energy use, it is also of interest for this study to search for potential benefits of having the production in Sweden. For example, one thing that probably is good with growing legumes in Sweden is that the Swedish crop rotation is getting more diverse with a crop that is different from cereals, which is beneficial for many reasons.

Why is this work important and why do you think legumes are interesting?

Since we are facing a massive challenge from ongoing climate change, we need to change the way we live to reduce our impact on the climate, environment and natural resource use. One third of the climate impact from our households comes from what we are eating. Most of it comes from animal products like meat, fish and milk products. A vegetarian dish made of legumes has on average half the climate impact compared to a dish made of animal products. This means that one way to reduce our impact on the climate could be to eat more legumes. At the same time, some groups of the population in Sweden are eating more and more legumes and a lot of people value eating food produced in Sweden. This makes today an interesting time for this project.
Personally, I think the production of legumes is interesting and different compared to the cereals that are grown in Sweden. And, of course, I eat a lot of legumes which makes me particularly interested in this topic.

Ny rapport om hållbar växtodling

Publicerat den

Ett hållbart jordbruk är ett mål för många aktörer inom livsmedelssystemet. Men hur hållbarhetsaspekter kan följas upp och utvärderas är inte självklart. Rapporten Hur kan hållbarhet mätas på gården? Indikatorer och ramverk för att utvärdera växtodling från olika perspektiv presenterar och jämför olika indikatorer och ramverk och diskuterar möjligheter och hinder att använda dessa för utvärdering av hållbarheten i svenskt jordbruk. Många indikator baserade ramverk har utvecklats internationellt men användningen i Sverige är begränsad till enstaka forskningsprojekt. Vilka erfarenheter kan man dra av utvecklingen och användningen av indikatorbaserade ramverk i andra länder? Och vad krävs för att indikatorer ska användas och komma till nytta?

Du kan ladda ned rapporten här >>>

Hälften så mycket kött och mer svenska baljväxter – ny artikel från projektet utvärderar ett sådant scenario för Sverige

Publicerat den

Nu är vår studie som utvärderar ett teoretiskt scenario för Sverige där köttkonsumtionen minskar med 50 procent och ersätts med en daglig portion (55 g) av tillagade baljväxter  odlade i Sverige publicerats i tidskriften Renewable Agriculture and Food Systems.

Scenariot utgår ifrån antagandet att köttkonsumtionen i första hand minskas genom minskad import, vilket innebär att mjölk- och nötköttsproduktionen i Sverige behålls på dagens nivåer medan svensk gris- och kycklingproduktion för den svenska marknaden minskar med knappt 30 procent. För befolkningen som helhet skulle intaget av energi, protein, fett, vitamin B12, zink och järn ligga kvar inom näringsrekommendationerna även i kosten med mindre kött och mer baljväxter. Baljväxterna höjer intaget av fibrer och folat, två näringsämnen för vilka näringsintaget i dag ligger under rekommenderade nivåer.

Denna förändring skulle leda till betydande miljövinster: 20 procent lägre utsläpp av växthusgaser från livsmedelskonsumtionen och 23 procent lägre markanvändning (i huvudsak utanför Sverige, som effekt av minskad köttimport). Odlingen av baljväxter i Sverige skulle öka från dagens 2,2 procent av åkermarksarealen till 3,2 procent enlig scenariot. Det skulle innebära värdefulla miljövinster i odlingen genom diversifiering av odlingssystem och minskat behov för kvävegödsling. Dessutom finns utrymme för ytterligare ökning av baljväxtodlingen, till exempel för att öka den inhemska proteinfoderförsörjningen till den kvarvarande svenska djurproduktionen.

Vi skrev en debattartikel om studien som publicerades på DN debatt den 14 oktober 2018.
TV4 Nyheterna gjorde ett inslag om studien den 14 oktober 2018.
Vi har också med och presenterade studien vid lanseringen av Urban Delis nya svenska baljväxtfärs den 3 oktober 2018.

k

Kaninen Sture kollar in de öländska baljväxterna och smakar litet på TV4s mikrofon.

En eftermiddag i baljväxternas tecken!

Publicerat den
Den 11 september samlades vi – lantbrukare, forskare, journalister och människor från livsmedelsindustrin, handeln och intresseorganisationer – på Öland för att spendera en eftermiddag och kväll med att lära om, titta på och äta baljväxter!

Dagen började med ett seminarium där forskare och företagare från projektet berättade om baljväxtodling i Sverige och där vi också fick ta del av en del rykande färska resultat. Presentationerna från dagen hittar du här:

  • Elins presentation om projektet >> Om projektet
  • Pernillas presentation om den nya artikeln om mindre kött och mer baljväxter i den svenska kosten >> Vision för baljväxter
  • Håkans presentation om baljväxter från Kalmar-Ölandsregionen >> Bönor på Öland
  • Thomas trendspaning >> Trender
  • Cornelias presentation om hälsoeffekter och förädling (kommer snart)

Efter seminariet gav vi oss ut i verkligheten och tittade på ett fält av med vita bönor som tagits upp och lagts i strängar för tröskning. Det har varit ett problematiskt år för bönor, liksom för alla grödor i torkan. Förutom att tillväxten varit dålig under säsong och bönorna är betydligt mindre så gjorde regnet som kom för ett par veckor sedan att bönorna började växa om, blomma igen och producera nya bönskidor. Det ställer till det för tröskningen – normalt är plantan vid tiden för skörd nedvissnad och bönskidorna torra men nu är det en stor mängd grönmassa för tröskan att hantera och bönskidorna med de färdiga bönorna fuktiga vilket gör att de inte öppnar sig i tröskan.

Efter fältbesöket fick vi också titta in på produktionsanläggningen hos Kalmar-Ölands Trädgårdsprodukter och lära oss både om hur lök och bönor tas hand om och lagras.

En mycket lärorik och spännande dag avslutades med en utsökt middag på Hotell Skansen där det serverades en bruschetta med borlottibönor, gråärtshummus och en risotto med yingyangbönor. Mycket gott!

Tack till alla som kom och alla som tog emot oss!

 

Examensarbetare sökes!

Publicerat den

Vill du bidra till att öka livsmedelsindustrins och konsumenternas kunskap om svenska baljväxter? Då har vi ett intressant examensarbete för dig!

Baljväxter har en rad fördelar ur miljö- och resurssynpunkt. Baljväxternas förmåga till symbiotisk kvävefixering minskar deras behov av mineralgödsel och bidrar dessutom till att försörja efterföljande gröda med kväve. De är även en välkommen avbrottsgröda som ökar den efterföljande grödans skörd jämfört med spannmål och minskar behovet av bekämpningsmedel i växtföljden.

Det finns ett stort intresse bland konsumenter att äta mer baljväxter av både miljö- och hälsoskäl men idag täcks efterfrågan främst av importerade ärtor, bönor och linser som ofta har transporterats långa sträckor. För att kunna påvisa skillnader mellan svenska och importerade baljväxter behöver vi kvantifiera miljöpåverkan och resursanvändningen från svenska baljväxter jämfört med importerade utifrån ett livscykelperspektiv där miljöpåverkan för hela produktionskedjan sammanfattas och relateras per kg vara.

New Legume Food är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt finansierat av Formas som ska stimulera till ökad odling av svenska baljväxter och utveckla hälsosamma livsmedel baserade på dessa. I projektet medverkar livsmedelsföretag, regionförbund, forskare och lantbrukare.

Vi söker nu en eller två examensarbetare för att göra livscykelanalyser av svenskodlade baljväxter och jämföra dessa med varandra och med importerade motsvarigheter. Analysen ska inkludera de vanligast förekommande baljväxterna såsom åkerbönor, gula ärtor och bruna bönor, samt baljväxter som antingen är nya för svenskt lantbruk (t ex vita, svarta, kidney, borlotti och yin-yangbönor samt lupin) eller som har odlats traditionellt och återigen tagits upp (som linser och gråärt). Miljöaspekter som ska kvantifieras är bland annat energianvändning, utsläpp av växthusgaser, övergödning, samt användning av pesticider, vatten och fossila växtnäringsresurser som P, K, S.

Samtliga baljväxter kommer att utvärderas till gårdsgrind, dvs. skördad och torkad vara under genomsnittliga förhållanden. För de svenska baljväxter som säljs i butik kommer alla processer fram till butik inkluderas.

I studien ingår även att jämföra med litteraturdata för importerade baljväxter och att föreslå och utvärdera förbättringsalternativ för odlingen för att stärka argumenten för att välja svenskodlade baljväxter.

Examensarbetet kommer att göras i nära samarbete med forskare och företag inom New Legume Food och ska vara slutfört senast i juni 2019.

 Låter detta intressant för dig?

 Kontakta:

Pernilla Tidåker

Institutionen för energi och teknik, SLU Ultuna

Pernilla.Tidaker@slu.se

076-810 53 83