Presentationer i Skara och Borlänge och preliminära resultat från Ljuva juver

Jag var förra veckan både i Skara och i Borlänge och presenterade preliminära resultat från Ljuva juver som en del av SLUs Kompetenscentrum för företagsutveckling (KCF) regionala seminarieserie. Så jag tänker att det inte är mer än rätt att även göra en kort presentation av de preliminära resultaten även här på bloggen.

Som en del av den första enkätstudien som skickades ut i april-juni 2016 fanns det frågor om lantbrukarens attityd, subjektiv norm och upplevd beteendekontroll. Dessa tre psykologiska begrepp, är del av en psykologisk teori som kallas för Theory of Planned Behavior, och brukar vanligtvis användas för att förklara beteenden. Just denna teori brukar oftast beskrivas genom den schematiska figuren nedan, att beteenden är ett resultat av intentioner som i sin tur är ett resultat av en individs attityder, subjektiva normer och upplevda beteendekontroll.

 

 

Så vad mer exakt innebar dessa tre begreppen för vår studie? För attityd var vi intresserade av attityden gentemot det förebyggande arbetet mot just mastit (genom t.ex. ”Jag gillar att ta mig an och lära mig nya sätt och åtgärder att förebygga mastit”). För subjektiv norm handlade det mer om vad man uppfattade att omgivningen tyckte (t.ex. ”Jag tror att andra lantbrukare tycker att jag tar hand om mina mjölkkor och förebygger mastit på ett bra sätt”). Slutligen beteende kontroll som handlar om hur man själv upplever sig ha kontroll över den specifika situationen och hur man ska hantera den (t.ex. ”Jag tycker det är enkelt att hitta informationen jag behöver för att förebygga mastit bland mina kor”).

 

Så målet med att använda just dessa typer av psykologiska begrepp var att se om det fanns en skillnad mellan olika lantbrukare med avseende på vilka åtgärder som används mot mastit och som kan förklara varför man tar ett visst beslut. Just för enkätstudien så har vi använt oss av Växas rekommenderade åtgärder mot kobundna bakterier, se bilden nedan eller följ länken http://celltalstestet.vxa.se/ för mer information, för att symbolisera beslutet och beteendet. Tanken med rekommendationen är att man börjar med att implementera de åtgärder som befinner sig längst ner på trappan och sedan arbetar sig successivt uppåt.

 

 

 

Kortfattat kan man säga att när vi analyserar de svar vi fått i enkäten statistiskt så hittar vi i de första preliminära analyserna endast stöd för att det finns en skillnad mellan lantbrukare som använder sig av olika åtgärder med avseende på hur väl de upplever sig ha kontroll. Det vill säga, vi ser ingen skillnad i attityder eller upplevelsen av de subjektiva normerna i omgivningen som styr vilka åtgärder man använder sig av för att förebygga mastit i den egna besättningen.

 

Vad tror du som lantbrukare och mjölkproducent styr just ditt arbete med att förebygga mastit?

 

Är du kanske företagare och är intresserad av företagsledning och vill lyssna på aktuell forskning från SLU kan du hitta information om seminarieserien här: http://www.slu.se/kcf  kanske kommer de till en stad nära dig och håller ett seminarium.

______________________________________________________________________________

Presenations in Skara and Borlänge (SWE)

I was in Skara and Borlänge last week and presented preliminary results from Ljuva Juver as part of a regional seminar series held by SLU.

As part of the first survey published in April-June 2016, there were questions about the farmer’s attitude, subjective norm and perceived behavioral control. These three psychological concepts are part of a psychological theory called Theory of Planned Behavior, and usually used to explain behaviors.

For attitude, we were interested in the attitude towards preventive work against the mastitis (eg ”I like to learn and learn new ways and measures to prevent mastitis”). For subjective norms, it was more about what one perceived that the surroundings felt (eg ”I think other farmers think I take care of my dairy cows and prevent mastitis in a good way”). Finally, behavioral control that deals with how you feel about controlling the specific situation and how to deal with it (eg ”I find it easy to find the information I need to prevent mastitis among my cows”).

The goal of using just these types of psychological concepts was to see if there was a difference between different farmers regarding what measures are being used for mastitis and which can explain why one makes a decision.

In short, when analyzing the answers we received in the survey statistically, we find in the first preliminary analyzes only support for the difference between farmers using different preventive measures towards mastitis is explained by how well they perceive to have control over the situation. We see no difference in the attitudes or experience of the subjective norms.

av Nina Lind

FD Nina Lind (psykologi), som har erfarenhet av experimentella och enkätstudier i psykologi och särskilt hälsopsykologi, t.ex. studera effekterna av sjukdom på psykisk hälsa.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *