Jag heter Natnael Girma, jag är en doktorand från Etiopien. Jag arbetar för närvarande med ett forskningsprojekt om säker näringsåtervinning från källseparerad urin för hållbar gödselproduktion. Jag blev nyligen en del av institutionen för energi och teknik (kretsloppsteknikgruppen) vid SLU som licentiatstudent för att göra mitt forskningsprojekt. Projektet fokuserar på att utvärdera adsorptiva egenskaper hos läkemedel under produktionen av urinbaserade gödselmedel och vad som händer med läkemedlet under dess slutanvändning i jordbruket. Den andra delen av forskningen fokuserar på mikrobiell säkerhet för att använda torr urinbaserad gödningsmedel i miljöer med överflöd av horisontellt överförbara antibiotikaresistenta genelement.
I oktober 2019 reste Jenna Senecal till Arles, Frankrike, för att få kontakt med Nick Davies från peeKeep. Nick har designat en ny toalett och stuga och ville testa hur vår alkaliska torkningsteknologi skulle kunna integreras. Toaletten använder ett transportband för att transportera utsöndring och toalettpapper till en torkkammare utanför (den svarta PVC-enheten). Medan urinen dräneras och samlas upp för alkalisk behandling (den svarta och grå plåtboxen). Nick kommer att bygga fler av dessa toaletter som ska installeras på olika platser i södra Frankrike. Syftet är att alla system (ljus inuti kabinen, toalett, utsöndringsbehandling) ska rinna av solenergi.
Masteruppsatsen Teknikutvärdering av Urintorkning i Pilotskala – ett Fältförsök i Finland (författare Caroline Karlsson) finns nu publicerad på DiVA. I det spännande masterprojektet testades urinsorteringsteknologin för första gången i fältförhållanden på en militäranläggning i sydvästra Finland. Uppsatsen kan läsas på: http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1374211
Fosfor har länge starkt prioriterats vad gäller återvinning från avlopp och i direktivet till den sittande slamutredningen är fosfor det enda näringsämnet som nämns. Kväve bör dock prioriteras högst enligt en ny utvärdering av kriterier kopplade till användning av icke förnybar resurs, sårbarhet, och potentiellt minskad klimatpåverkan.
Vid prioritering av återvinning från avlopp betonas ofta att fosfor är nödvändigt för allt liv och att det snart kommer att ta slut (Peak phosphorus). Det finns skäl att ifrågasätta denna ensidiga betoning på fosfor. Rapporten ”Fosfor, kväve, kalium och svavel – tillgång, sårbarhet och återvinning från avlopp” går igenom a) risker kopplade till att konstgödsel tillverkas av icke förnybara resurser, b) sårbarheten för svensk växtodling vid stoppad import av konstgödsel, och c) potentiellt minskad klimatpåverkan vid återvinning av växtnäring från avlopp.
Definitionen av ekonomisk reserv är: Storleken på den resurs som bedöms vara av sådan kvalitet att den med dagens teknik och pris ekonomiskt kan utvinnas. Den ekonomiska reserven av råfosfat beräknades 2017 till 266 årsproduktioner, vilket är 5 gånger så stor som den för naturgas, 53 årsproduktioner (figur A). Naturgas är den viktigaste icke förnybara råvaran för tillverkning av konstgödselkväve. Många påpekar att gödselkväve kan tillverkas med förnybar energi, men då blir produktionskostnaden ca 3 gånger så hög, varför förnybar energi inte ska räknas in i de ekonomiska reserverna. Den ekonomiska reserven för tillverkning av kväve är alltså klart minst. Dessutom är odlingens kostnad och kostnadskänslighet för kväve ca 6,5 gånger större än för fosfor. Därför bör återvinning av kväve prioriteras högst. Återvinning av fosfor och kalium är också önskvärd.
Björn demonstrerar hur man använder en PeePoo-toalett under sin föreläsning
Tidigare den här veckan var ett fåtal medlemmar i Kretsloppsteknik värdar för en grupp av SIDA: s internationella träningsprogramdeltagare i Uppsala. NIRAS på uppdrag av SIDA genomför ett antal internationella utbildningsprogram. Kretsloppsteknik är involverad som en del av detta program genom NIRAS med fokus på deltagare från både asiatiska och afrikanska länder. Under dessa besök lär vi ut, presenterar och gör teknikdemonstrationer genom fältbesök där vi talar om säker näringsåtervinning, källseparerande sanitetssystem, hantering av organiskt avfall, socioteknisk systemanalys, etc.
Förra veckan var Björn, Jenna och Prithvi i Visby på Gotland för att träffa Daniel Freeman från Science Park Gotland (SPG), en organisation som stöder nya företag på Gotland för att ta nästa steg. Vi är glada att dela med oss av att vi kom till ett ömsesidigt tillfredsställande avtal och hittade en väg framåt att arbeta tillsammans så att vi kan utveckla, implementera och kommersialisera koncernens forskning om urintorkning genom sitt nystartade företag Sanitation360 AB.
SPG kommer att ge S360 tillgång till affärsrådgivning, ekonomiskt stöd, möjlighet att delta i gemensamma aktiviteter för inkubatorer, öppna samarbetsplatser och bidra till utvecklingen av vårt företag. Vi är glada över att ha sådant stöd och är angelägna om att få saker att rulla! Samtidigt är vi också tacksamma för det stöd vi tidigare fått från SLU Holding som har hjälpt oss att komma till det stadium vi befinner oss nu.
I denna artikel har förekomsten av 29 läkemedel med flera klasser (PhAC) i två källseparerande sanitetssystem undersökts och även vad som sedan händer med dem baserat på: (i) boxförsök för rötning av fekalt slam under mesofila (37°C) och termofila (52°C) förhållanden, och (ii) en fullskalig rensningsanläggning för svartvatten med användning av våtkompostering och sanering med tillsats av urea. För mer information, läs: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S004896971935524X.
Vi är väldigt glada över att vårt projektförslag till FORMAS, Sveriges forskningsråd för hållbar utveckling, har fått medel på 3 miljoner SEK via den årliga öppna utlysningen för att fortsätta forskning om urinsorteringstekniken. Genom detta projekt kommer det övergripande målet att utveckla nästa generations urinsorteringsprototyper som kan återvinna > 95 % N, 100 % P och 100 % K från urin för att producera torra pellets med <5 % fukt, men med ett högt gödningsvärde: > 10 % N, > 2,5 % P och > 5 % K. Arbetet kommer att bedrivas vid Sveriges lantbruksuniversitet under 3 år mellan 2020 och 2023.
Det finns akut behov av
innovationer inom sanitetssektorn som förbättrar återvinning av näring, t.ex.
kväve och fosfor, och tillgänglighet av toaletter med kapacitet att rena
avloppet. Separat insamling och behandling av
urinen är en sådan innovation. Återvinning av näringsämnen från urin till jordbruk eller
industriella bruk kan minska övergödning av vattendrag, bidra till
livsmedelssäkerhet och förbättra kapacitet och effektivitet hos
avloppsreningsverket samt öka möjligheterna till vattenåtervinning. Urinen är
emellertid mycket utspädd och måste avvattnas eller koncentreras för att öka
värdet av de fångade näringsämnena. Det finns ett antal innovationer för urinkoncentrering, men en
majoritet är fortfarande under utveckling och används inte i stor utsträckning.
Detta
projekt har ett övergripande mål att undersöka möjligheterna att öka
användningen av urinkoncentrerande teknik. Projektet använder ett
social-tekniskt systemperspektiv för att förstår möjligheter och hot för vidare
utveckling av urinkoncentrerande teknik. Detta omfattar teknisk prestation,
liksom användarna av systemet och de organisationer som ansvarar för
förvaltning. Projektet är uppbyggt omkring tre faser. Först kommer forskarna försöka
kvantifiera den miljö och ekonomiska kostnader och nyttan av urinkoncentrerande
system. Andra fasen fokusera på en undersökning av hur mogen tekniken är och om
marknaden är redo för urinkoncentreringssystem. Slutligen, kommer projektet
studera beslutsfattande processer och acceptansen av ny teknik i ett antal fall
studier. Dessa studier kommer hjälpa oss att identifiera möjliga
utvecklingsstrategier för urinkoncentrering teknik.
I det här seminariet, som modererades av Alejandro Jiménez från Stockholm International Water Institute (SIWI), diskuteras olika aspekter av anställning inom sanitetssektorn. Rémi Kaupp från WaterAid presenterar WHO:s nysläppta rapport om Hälsa, säkerhet och värdighet för arbetare inom sanitetssektorn (https://www.who.int/water_sanitation_health/publications/sanitation-workers-report/en/). Martin Mawajje från University of KwaZulu-Natal (Sydafrika) beskriver hur latrintömningsuppdrag kan formaliseras i informella områden och ger exempel från Kampala, Uganda. Daniel Ddiba, från Stockholm Environment Institute (SEI) berättar om ett verktyg de utvecklat kallat REWAMP som kan uppskatta och jämföra det cirkulärekonomiska värdet av sanitetsbaserade produkter från olika sanitetsteknologier. Kretsloppstekniks Cecilia Lalander avslutar webinaret med att ge ett exempe på hur fluglarvsbehandling kan implimenteras av entrepenörer inom sanitetssektorn.
