Tag: Källsorterande avloppssystem

Karriärbidrag till forskare vid institutionen för energi och teknik

Published
By

Docent Jennifer McConville vid institutionen för energi och tenik är en av fem forskare som av SLU:s rektor tilldelats tre miljoner kronor i ett så kallat karriärbidrag.

SLU delar vartannat år ut karriärbidrag till ett antal forskare som befinner sig i början av sin karriär. Docent Jennifer McConville vid institutionen för energi och teknik är en av årets fem mottagare. De tilldelas tre miljoner vardera.

Jennifer McConvilles forskning handlar om systematisk och tillämpat hållbarhetsanalys som beslutstöd inom planering och beslutsfattande när det gäller sanitet och avloppshantering. Målet är att förbättra resursåtervinning från dessa system genom anpassning av teknisk infrastruktur och institutionella arrangemang. Hennes forskning tillämpas i Sverige så väl som låg och mellan-inkomstländer. Hon använder livscykeltänkande, delaktighet och socioteknisk analys för att bättre förstå och forma planeringsprocesser så att de kan utvecklas mot hållbarheten.

Karriärbidraget planerar Jennifer McConville att använda tillsammans med sin forskningsgrupp för att:

  • utveckla och tillämpa nya tvärvetenskaplig metod för hållbarhetsanalys med fokus på resursåtervinning
  • öka kunskapen om avvägningar mellan olika hållberhetsaspekter
  • ta fram vägledning för att bytta till sanitetssystem med ökat resurseffektivisering och  rättvis tillgång för all i världen

Resultatet från Jennifer McConvilles forskning kommer hjälpa myndigheter som har ansvar för sanitet och avloppsvattenhantering att öka resursåtervinning och välja mer hållbara system.

Continue reading Karriärbidrag till forskare vid institutionen för energi och teknik

IVA 100 listan

Published
By

Vi är så glada över att på IVA listan, topp 100, platsade vår grupp med urinbaserad gödsel!

Läs mer här!

Uppdatering från Gotland!

Published
By

Sädeslaget korn har blivit gödslat med vår torkade urin och den växer bra.

Bilden som är avsedd att läggas upp här (men som inte kan laddas upp) togs 27 dagar efter plantering och det ser riktigt bra ut!

Professorsinstallationsföreläsning

Published
By

I slutet av april höll alla nya professorer på SLU sina installationsföreläsningar. Ett helt nytt koncept med föreläsning online och möjlighet för de som lyssnade att ställa frågor. Björn höll sin föreläsning med fokus på hur vi i framtiden kan minska föroreningen av våra vattendrag genom att koppla bort våra hus från vatten och avlopp och ha samma vatten i huset som vi renar och återanvänder samtidigt som vi producerar ett rent gödselmedel ur toalettfraktionen. Totalt var det 147 personer som tittade på föreläsningen. Det går att se föreläsningen i efterhand på följande länk: https://youtu.be/EYtuP0ino3M?t=15148

Kontakt: Björn Vinnerås

Ny masterstudent gör examensarbete om metalloxidytor

Published
By

Jag heter Linnéa och gör mitt examensarbete på Uppsala universitet (UU) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Jag går just nu min sista termin som civilingengör i molekylär bioteknik på UU. Jag är född och uppvuxen i Västerås men har bott och studerat i Uppsala sedan 2016. Jag hade aldrig varit på SLU innan mitt examensarbete, därför tycker jag att det är väldigt roligt att få upptäcka nya miljöer och träffa nya människor under mitt examensarbete!

Mitt examensarbete är ett samarbete mellan UU, SLU och två företag kallade Nanoform Science och Sanitation 360. Nanoform Science är ett företag som har utvecklat en teknik för att tillverka väldigt sura metalloxidytor vilka ska ha antimikrobiella egenskaper. Sanitation 360 är ett företag som vill omvandla människourin till torrt gödselmedel genom att använda behandlingssystem i anslutning till urinseparerande toaletter. Dessa två företag är båda intresserade av att undersöka dessa väldigt sura metalloxidytors egenskaper. Nanoform Science vill undersöka om ytorna har antimikrobiell aktivitet, då de skulle kunna utveckla ytorna till miljöer där biofilmer frodas, t.ex sjukhus, tandläkarmottagningar och avloppssystem. Sanitation 360 är intresserade av ytorna eftersom biofilmtillväxt i deras behandlingssystem leder till förlust av näring i deras gödselprodukt.

Under mitt arbete kommer jag främst fokusera på att utveckla en metod för att växa ureas-positiva biofilmer, därefter vill jag testa metoden på ytorna från Nanoform Science.

Välkommen till vår nya doktorand, Abood!

Published
By

Hej! Mitt namn är Abdulhamid Aliahmad, men eftersom att det är både svårt att läsa och uttala korrekt kallas jag för Abood. Jag är en miljöingenjör med en mångsidig miljöbakgrund som erhållits genom min kandidat, en 9 månaders praktik och två tidigare jobb i Palestina med fokus på sanitet. Jag har nyligen fått min masterexamen i energi- och miljöteknik med fokus på hållbarhetsteknik från Linköpings universitet. Mitt examensarbete har genomförts tillsammans med Volvo Construction Equipment (Swecon Anläggningsmaskiner) inom koldioxidneutralitet och utfördes enligt växthusgasprotokollet (GHG-protocol).

Nyligen har jag blivit en del av kretsloppsteknikgruppen på institutionen för energi och teknik på SLU och då som en doktorand där jag jobbar med Jennifer som min handledare. Mitt bidrag till projektet kommer att vara;

  • hållbarhetsanalys av näringsämnen gällande återvinningstekniker från sanitet, mestadels urin. Analysen kommer att utföras med hjälp av TIS (teknikinnovationssystem), LCA (livscykelanalys) verktyg och eventuellt QMRA (kvantitativ mikrobiell riskanalys).
  • hållbarhetsanalys av flera kriterier av system kommer att utföras med hjälp av fallstudier.

Prithvi Simhas föravhandlingsseminarium

Published
By

Den 5 mars hade Prithvi sitt föravhandlingsseminarium: Alklaine Urine Dehydration – hur man torkar urin och återvinner näringsämnen. David Gustavsson från VA SYD/Sweden Water Research var Prithvis opponent vid seminariet och han frågade Prithvi om sina publicerade artiklar samt sin preliminära avhandling (eller kappa). Sammantaget var det mycket intressant och en lång diskussion om ämnen som reaktivt kväve- och ammoniakfångst, användningen av olika alkaliska substrat, användningen av IoT i sanitet och globala sanitetsutsikter. Med detta framgångsrika seminarium kommer Prithvi nu att gå vidare och ha sitt avhandlingsseminarium som planeras hållas den 2 juni i Uppsala och online via zoom. Vi tackar David igen för hans grundliga och insiktsfulla diskussion om ämnet!

Kretslopp sluts med nytt toalettsystem

Published
By

På VA SYDs huvudkontor installeras nu ett innovativt toalettsystem som torkar urinen till en torr växtnäring, direkt under toaletten. Genom att sortera ut urinen kan det mesta av näringen återvinnas ur avloppet. Forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har arbetat fram den nya tekniken, som ska testas i Malmö och Lund, inom projektet REWAISE.

Continue reading Kretslopp sluts med nytt toalettsystem

Användning av MgO för alkalisk uttorkning av människourin uppsamlat i källseparerade sanitetssystem

Published
By

Vi publicerade nyligen en ny artikel om användningen av magnesiumoxid som ett alkaliskt substrat för uttorkning av urin i tidskriften Frontiers in Environmental Science.

https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fenvs.2020.619901/full

Sammanfattning: Efter att färsk människourin har alkaliserats för att förhindra den enzymatiska hydrolysen av urea, kan det torkas ut för att minska dess volym och för att producera ett fast gödningsmedel. I denna studie undersökte vi MgOs lämplighet att alkalisera och uttorka urin. Vi valde MgO på grund av dess låga löslighet (<2 gL−1) och relativt hög mättnadsgrad av ​​pH (9,9 ± 0,2) i urinen. Med hjälp av en laboratorieskala, dehydratiserade vi urin tillsatt till ren MgO och MgO blandat med substrat (biochar, vetekli eller kalciumhydroxid) vid en temperatur på 50°C. Vi fann att uttorkande urin tillsatt till en blandning av MgO (25% vikt/vikt), biokol och vetekli resulterade i en massreduktion av >90% och N-återvinning av 80%, och gav produkter med höga koncentrationer av makronäringsämnen ( 7,8% N, 0,7% P och 3,9% K). Genom att modellera den kemiska specieringen i urin visade vi också att ammoniakstrippning snarare än ureahydrolys begränsade N-återvinningen, eftersom urinen som användes i vår studie delvis hydrolyserades. För att maximera återhämtningen av N under alkalisk urinuttorkning med MgO, rekommenderar vi att man behandlar färsk/icke hydrolyserad urin vid en temperatur <40°C, skräddarsy torkningssubstratet för att fånga NH+4 som struvit och använda det adderade substratet för att begränsa molekylen diffusion av ammoniak. Att behandla färsk urin genom alkalisk uttorkning kräver endast 3,6 kg MgO-lock−1y−1 och en kostnad på US $ 1,1 cap−1y−1. Därför är användningen av sparsamt lösliga alkaliska föreningar som MgO i urinavledande sanitetssystem mycket lovande.

Kontakt: Prithvi Simha