Tag: Källsorterande avloppssystem

Prithvi Simha, doktorand i kretsloppsteknik, deltog i den sjätte internationella torrtoalettkonferensen som hölls i Tammerfors, Finland, mellan 22-24 augusti. Prithvi presenterade vår pågående forskning om alkalisk urinuttorkningsteknik och delade erfarenheter av att installera och driva en hushållsskalig urinsorteringsenhet under tre månader på SLU-campus.

Konferensen anordnades av Finlands globala toalettförening som är värd för evenemanget vart tredje år. I år var arenan Hiedanranta, ett tidigare industriområde i Tammerfors, Finland där alla toaletter är vattenlösa (såklart!). Urin och avföring samlas under platsen i en källare – konferensarrangörerna uppskattade att nästan 500 liter urin samlades in under det tre dagar långa evenemanget.

• 

• 

Länkar:                                                                                                                                                                            Dry Toilet 2018 – Book of Abstracts                                                                                                                Global Dry Toilet Association of Finland                                                                                                      Visit Hiedanranta

Kontakt:  Prithvi Simha 

Decentraliserade sanitetsteknologier baserade på källseparation av toalettavfall har väckt mycket forskningsuppmärksamhet – den tekniska sociala hållbarheten, inte så mycket. För att försöka fylla detta gap samarbetade medlemmar i Kretsloppstekniksgruppen med forskare vid VIT University för att undersöka vad livsmedelskonsumenter i Indien tycker om urinåtervinning. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Water Research, där en undersökning av 1252 konsumenter på VIT University campus avslöjade: 68 % uppgav att människourin inte borde bortskaffas utan återanvändas, 55 % ansåg det vara som ett gödselmedel, men endast 44 % skulle konsumera mat som odlas med det.

Att säga “vi är vad vi äter” är bara en del av sanningen. Vad vi utsöndrar vad vi äter är den andra delen av sanningen när det gäller växtnäringsämnen. Mänsklig avföring innehåller samma kväve, fosfor och kalium (N-P-K) som vi finner i gödningsmedel som används för att producera den mat som vi sedan äter (Winker et al., 2009). Mänsklig avföring ses oftast som ett oönskat avfall världen över, vilket skapar humanitära och miljömässiga problem (Baum et al., 2013). För att ersätta näringsämnena som tagits bort med skörden från fälten tillverkas gödningsmedel i industriella processer som bidrar till miljöförändringar på global nivå (Rockström et al., 2009). Återvinning av mänsklig avföring tillbaka till lantbruket skulle minska det nuvarande beroendet av gödselmedel från fossila källor (Ramírez & Worrell, 2006).

Återföringen skulle dessutom förbättra avkastningen i t.ex. Afrika söder om Sahara, där gödselanvändningen är låg (FAO, 2015) och skydda marina ekosystem i Östersjön genom att begränsa flödet av överskott av näringsämnen till ytvatten (Rockström et al., 2009).