Probiotika inte alltid funktionell probiotika

I en ny studie från Tyskland har effekten av probiotika1 på fölbrunstdiarré undersökts. Fölbrunstdiarré drabbar de flesta föl någon gång under deras första levnadsveckor, och den sammanfaller tidsmässigt med när stoet brunstar första gången efter fölningen (ofta runt 1-2 veckor efter fölningen). Fölbrunstdiarré går oftast över av sig själv, men det finns en oro över att diarrén kan leda till större problem i mag-tarmkanalen hos fölet, och därför är intresset för att försöka etablera en stabil mikrobflora i fölets mag-tarmkanal stort. Det har påvisats att probiotika kan stabilisera tarmfloran hos människa och även hos andra arter, men när det gäller häst är det mer osäkert, och det finns generellt inte lika mycket kunskap om hästens mag-tarmkanal som om många andra arters.

I den nya tyska studien jämfördes två grupper av föl, placebobehandlade och probiotikabehandlade, med avseende på förekomst av fölbrunstdiarré. Fölen i placebogruppen gavs en pasta bestående av solrosolja, palmfett och vasslepulver, och fölen i behandlingsgruppen gavs samma pasta men dessutom med probiotiska bakterier tillsatta. De probiotiska bakterierna var Enterococcus faecium (DSM 7134) och Lactobacillus rhamnosus (DSM 7133). De här bakterierna har tidigare godkänts för användning som probiotika på kalvar för att stabilisera deras tarmflora. Både placebo och probiotika gavs oralt till fölen direkt efter födseln, före deras första intag av råmjölk. I den här studien visade det sig dock att fler av fölen i den probiotikabehandlade gruppen uppvisade diarré under sin första levnadsvecka, jämfört med placebogruppen, och att diarrén dessutom varade under längre tid hos fölen i probiotikagruppen. Under de två första levnadsveckorna uppvisade 33 procent av fölen i placebogruppen och 65 procent av fölen i probiotikagruppen minst två episoder av diarré. Fölen i probotikagruppen växte också något långsammare än fölen i placebogruppen under de två första levnadsveckorna. Studiens resultat visade alltså att det vi tror fungerar som probiotika inte alltid gör det. Anledningarna till det kan vara flera, t ex fel tidpunkt för tillförsel eller fel typ av bakterier för arten eller individen. I dagsläget vet vi alltför lite om hur mag-tarmkanalens mikrobflora hos hästar är sammansatt och reagerar på tillförsel av olika substanser, både hos föl och hos vuxna hästar. Det gör det också svårt att välja ut ett lämpligt probiotika. Studiens resultat påvisar också att det som fungerar för en art eller grupp av djur inte per automatik fungerar för en annan art eller djurgrupp, och att sådana här preparat behöver testas på precis den typ av djur man tänkt sig att det skall användas för. Annars kan det, precis som i studien, faktisk göra saken ännu värre.

Källa: Ströbel et al., 2018. Effects of oral supplementation of probiotic strains of Lactobacillus rhamnosus and Enterococcus faecium on diarrhoea events of foals in their first week of life. Journal of Animal Physiology and Animal Nutrition 2018; 00:1-9. https://doi.org/10.1111/jpn.12923

1Probiotika definieras som ”levande mikroorganismer som då de tillförs i tillräckligt stort antal ger hälsofördelar för värden”.

/Cecilia Müller,

Institutionen för husdjurens utfodring och vård (HUV), SLU

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *