Pferde mit freiem Kotwasser

.. eller hästar med fri fekal vätska om man översätter det från tyska. Just nu befinner jag mig i Leipzig, Tyskland, på institutionen för djurnutrition vilket är motsvarigheten till institutionen för husdjurens utfodring och vård på SLU. Jag åkte hit i början av februari och kommer stanna här till slutet av mars. När jag åkte tog jag med mig 300 träckprover från hästarna i fall-kontrollstudien (Hästar med och utan fri fekal vätska) för att analysera partikelstorleken. Det som påverkar partikelstorleken i träck är fodrets egenskaper, såsom storlek på foderpartiklar, mognadsstadium på plantor i grovfodret vid skörd och hästens tandhälsa och därmed förmåga att tugga fodret. Partiklarnas storlek och fördelning i träck beskriver fodrets kvalitet och fiberns smältbarhet, vilket fungerar som ett mått på hur foderstaten påverkar mag-tarmkanalens funktion. Hästar med en väl fungerande fodernedbrytning har många små och få stora partiklar i träcken. Många små partiklar visar på att fodret har haft en längre tid i grovtarmen och en mer effektiv nedbrytning, medan en kortare tid så minskar nedbrytningen av fibrer och partikelstorleken blir större. Vi hoppas kunna hitta spännande kopplingar mellan partikelstorleken förekomsten av fri fekal vätska. Analysen kommer förhoppningsvis ge information om hästarnas individuella förmåga att bryta ner fodret samt om det finns någon skillnad mellan hästar med eller utan fri fekal vätska.

Ovan finns lite bilder som jag har tagit från analysen i labbet för och visa er hur det kan se ut. Den analysmetod som jag har använt mig av kallas för våtsiktning, vilket innebär att jag blandar upp träcken med vatten, silar den genom en torn med silar som har olika diameter på maskerna (8, 4, 2 och 1 mm) som sedan läggs i petriskålar på en plåt. Proverna torkas sedan i en ugn för att sedan tas ut efter ett dygn. Därefter vägs alla skålar och då kan man se hur stor andel (%) av träcken som fastnat på varje tråg och också beräkna partikelstorleken i träcken.

/Katrin

Hösilageintolerans får byta namn

Begreppet ”hösilageintolerans” brukade användas för att beskriva detta problem som vi idag kallar för fri fekal vätska (FFV) hos häst. Anledningen till att vi brukade kalla det för hösilageintolerans var att de flesta hästarna som rapporterades vara drabbade av detta problem fick symptomen i samband med att de utfodrades med hösilage. När problemet hade uppmärksammats kom de även in rapporter om hästar som fått samma problem när de utfodrats med andra typer av grovfoder vilket gör att ”hösilageintolerans” inte längre känns som ett korrekt begrepp att använda. Detta kunde vi även se i en av projektets delstudier som blev klar i början av året där vi även fick hjälp av examensarbetaren och veterinärstudenten Hanna Ygland. Det var en webbaserad undersökning som riktades till svenska och norska hästägare till hästar med FFV. Totalt var det 545 hästar som var med i studien (306 svenska hästar och 239 norska hästar) och resultaten från denna studie visade tydligt att hästar kan få dessa symptom både från hösilage men även från hö. Majoriteten av hästarna rapporterades visa FFV när de utfodrades med inplastat grovfoder (>75 %), men även att många (20 %) av hästarna rapporterades visa FFV även när de utfodrades med hö. Andra intressanta resultat var att majoriteten (61 %) av hästarna inte visade FFV/ visade reducerade symptom när det utfodrades hö, att många (63 %) hästar blev bättre när de utfodrades med hö istället för inplastat grovfoder eller när de gick över till bete (48 %). Resultaten från denna studie visar att utfodring av inplastat grovfoder inte tycks vara den enda orsaken till tvåfasindelad träck hos häst. Jag kommer lägga upp en länk till Hannas examensarbete när det har lagts upp på SLUs webb!

/ Katrin

 

Fri fekal vätska

Syftet med projektet ”fri fekal vätska hos häst- kopplat till utfodring och vård” är att kartlägga problemet och därmed omfattningen av fri fekal vätska hos hästar i Sverige och Norge. Hästen kan vara drabbad av fri fekal vätska i allt från några dagar veckor till flera månader. De symptom som hästarna uppvisar är att träcken är uppdelad i två faser. Första fasen består av ”vanliga träckbollar” och den andra fasen består av en tunn vätska. Faserna kan avges var för sig eller båda samtidigt. De drabbade hästarna visar ofta obehag i samband med att de avger träck genom att trampa runt med bakbenen och vifta med svansen, men visar sällan några sjukdomssymptom (feber, viktminskning, minskad aptit). Däremot blir detta ett välfärdsproblem och hälsoproblem, samt stora problem vid omvårdnad och skötsel av hästen. För att vätskan inte ska torka in i huden runt analöppning, vid svansrot och längs med bakbenen och irritera huden behöver hästen tvättas av flera gånger om dagen.

Vi vill undersöka om fri fekal vätska hos häst är kopplat till nutrition och vård och i sådana fall vilka kopplingar som finns. För att undersöka detta har vi då en huvudstudie i projektet som är en fall- och kontrollstudie. Detta innebär att det finns en grupp med hästar som har fri fekal vätska (FFV) (fallgrupp) och en grupp med hästar som inte har FFV (kontrollgrupp). De analyser som kommer att genomföras är kemiska, nutritionella, biokemiska och mikrobiella (hygieniska) analyser på totalt grovfoderprover, samt biokemiska och mikrobiella analyser på träcken. Resultaten från denna studie förväntas öka kunskapen kring kopplingen mellan foder och hästens mag-tarmkanal, mag-tarmkanalens mikrobiota och hur den förändras med tid och utfodring strategi.

/Katrin