En vicerektor tackar för sig

In English below

Det har varit uppmuntrande att se rektors engagemang för miljöanalys under hennes första år på SLU. Jag har inga tvivel om att SLU:s unika verksamhetsgren kommer att märkas och utvecklas på många spännande sätt. En del av detta är rektors beslut att sammanföra miljöanalys och samverkan under en vicerektor. Det är ett klokt drag som kan fördjupa integreringen av miljöanalys i SLU och samtidigt stärka kontakten med samhället. Rekryteringen av Anna Lundhagen som vicerektor för de sammanslagna verksamheterna bådar också mycket gott för framtiden. Annas ledarskap som prefekt på Institutionen för ekologi är en erkänd förebild. Ekologi är dessutom ett centralt område för miljöanalys.

Den 31 augusti 2020 är det dags att tacka för mig i rollen som vicerektor. Det har varit ett lustfyllt uppdrag att under fyra och ett halvt år verka för SLU och SLU:s uppdrag att bedriva miljöanalys. Rådet för fortlöpande miljöanalys, med representanter från fakulteter och studenter, samt adjungerade prefekter/motsvarande, har varit ett spännande och konstruktivt forum för utbyte av idéer från SLU:s alla hörn som bidragit till genomtänkta underlag om miljöanalysen till rektor och rektors ledningsråd. Medarbetare inom miljödata-, gis- och kommunikationsstöd har varit både proffsiga och positiva att arbeta med. Jag vill rikta ett särskilt tack till Ann-Sofie Morén och Göran Adelsköld (nyligen pensionerad) som har hållit ordning i den komplexa verksamhet som miljöanalys är. Men det bästa har varit det dagliga samarbetet med verksamheten – vi har så många duktiga medarbetare inom SLU och samarbetspartners utanför SLU.

De senaste månadernas arbete med att välja ut SLU:s första kull av seniora miljöanalysspecialister har varit ett sätt för mig att knyta ihop säcken. Denna nya kompetensnivå stakar ut olika dimensioner av excellens inom SLU:s miljöanalys. Nu, när tydliga kriterier för excellens är satta, är förutsättningarna för att styra miljöanalys mot excellens ännu bättre.

Den ”docent i miljöanalys” som seniora miljöanalysspecialister representerar är bara en av många framgångar för miljöanalys under de senaste åren. Ytterligare några höjdpunkter från min tid som vicerektor är leverans av efterfrågade och aktuella beslutsunderlag om klimat, biodiversitet, fiske, skog och jordbruk, införande av miljöanalystitlar, ständig förbättring av miljödatas kvalitet och tillgänglighet, det omfattande arbetet med regeringens miljöövervakningsutredning, samt framgångar för framtidens miljöanalysmetoder i genomik, fjärranalys, medborgarforskning och big data.

Dialogen med de myndigheter som förlitar sig på beslutsstöd från SLU har också gått framåt och konkretiserats i nya eller förnyade samverkansavtal. Och en mycket kompetent kader av miljöanalysprogramkoordinatorer håller kontakterna igång både med samhället och inom SLU.

Bland framgångarna vill jag även framhäva hur SLU hanterade minskningen av ”utvecklingsresurser” från Jordbruksverkets landsbygdsprogram från 20 miljoner kronor år 2016 till noll kronor år 2018. Det var tråkigt, men de tio åren (2006-2016) med 20-40 miljoner kronor för utvecklingsarbete bidrog starkt till att miljöanalysen har förvandlats från en verksamhetsgren för sig själv till en integrerad del av SLU. De strukturer som byggdes upp under dessa år, många under Göran Ståhls tid som vicerektor, och människorna som befolkar dem, har hanterat nedskärningarna i gott samförstånd och med en bibehållen anda av samarbete för hela SLU:s bästa.

Motivationen för mig under mina år som vicerektor har varit att jobba för en fantastisk del av ett fantastiskt universitet – SLU:s miljöanalys. Den kraftfulla kombinationen av våra kunniga experter och omfattande miljödata är en tillgång för arbetet med samhällets stora utmaningar genom Agenda 2030. Jag är glad att nu ha möjligheten att arbeta vidare i min vanliga roll som professor i miljöanalys, berikad av flera års intensivt samarbete med många duktiga kollegor i rollen som vicerektor på ett universitet i världsklass.

Kevin Bishop, avgående vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

A Pro Vice-Chancellor says thanks

It has been very encouraging to see the Vice-Chancellor’s commitment to environmental monitoring and assessment (EMA) during her first year at SLU. I have no doubt that this responsibility for supporting society with expertise and data that is so unique for our university will develop in exciting ways during the coming years. A key part of that development is already underway with the Vice-Chancellor’s decision to give one Pro Vice-Chancellor the responsibility for both EMA and other forms collaboration with society (“samverkan”). It is a wise move that can deepen the integration of EMA into SLU and at the same time strengthen SLUs interaction with society. The recruitment of Anna Lundhagen as the Pro Vice-Chancellor for this merged set of responsibilities also bodes well for the future. Anna has been recognized for her exemplary leadership while serving as the head of the Department of Ecology. That department’s work is also a central area for EMA.

On 31 August 2020, it is time to step back from my role of Pro-Vice-Chancellor and into “ordinary” life as a professor. It has been an extremely rewarding assignment to promote EMA, and more generally SLU for the past four and a half years. The EMA Council (“Rådet för fortlöpande miljöanalys”), with representatives from faculties and students, has been an exciting and constructive forum for exchanging ideas from all corners of SLU in order to provide SLU’s leadership with guidance regarding EMA. I have also enjoyed the highly professional and positive support from colleagues working with environmental data support, GIS support and communication. I would like to extend a special thank you to Ann-Sofie Morén and Göran Adelsköld (recently retired) who have kept much-needed order in the complex phenomenon that EMA is. But the best thing for me during these years has been the daily collaboration with so many talented colleagues both within SLU and among our partners outside SLU.

The work of recent months to select SLU’s first group of senior environmental assessment specialists has been a particularly satisfactory way to round off my time as Pro Vice-Chancellor. This new “competence level” (which was created in 2018 for those working primarily with EMA as a more appropriate alternative to the Docent and Excellent teacher competence levels) outlines various dimensions of excellence in SLU’s EMA. Now that clear criteria for excellence in EMA have been set, the possibilities for encouraging excellence in this area throughout SLU are even better.

The new competence level tailor made for EMA is just one of many successes for EMA in recent years. Timely delivery to evidence-based decision-support to government agencies regarding climate, biodiversity, fisheries, forestry and agriculture, the continual improvement of environmental data quality and availability, the introduction of job titles at SLU appropriate for those working mostly with EMA, the extensive work with the government’s major review of environmental monitoring, and the creation of innovative new environmental assessment methods in genomics, remote sensing and citizen research are some more highlights from my time as Pro Vice-Chancellor.

The dialogue with the authorities that rely heavily on SLU for decision support has also progressed and been concretized in new or renewed collaboration agreements. And a very competent cadre of EMA program coordinators keeps the communication going between the scientific expertise within SLU and those outside SLU who are in need of support from that expertise.

Among the successes, I also want to highlight how SLU handled the loss of ”EMA development resources” from the Swedish Board of Agriculture’s rural program, which went from 20 million SEK in 2016 to zero SEK in 2018. It was sad, but the ten years (2006-2016) with 20-40 million SEK annually for developing EMA at SLU contributed greatly to transforming EMA from a largely isolated branch of activity into an integral part of SLU. The structures that were built up during these years, many during Göran Ståhl’s time as Pro Vice-Chancellor, and the people who make those structures work, have handled the financial cutbacks constructively while maintaining a positive, cooperative spirit that has kept what is best for SLU as a whole in focus.

The motivation for me during my years as vice-rector has been to work for a fantastic part of a fantastic university – SLU’s environmental monitoring and assessment. The powerful combination of our knowledgeable experts and extensive environmental data is an invaluable asset for working with society’s grand challenges as formulated in Agenda 2030. I am pleased to now have the opportunity to get back to working full-time again in my regular role as professor of environmental assessment, after this period as Pro Vice-Chancellor at a world-class university that has been enriched by years of intensive collaboration with many talented colleagues.

Kevin Bishop, outgoing Pro Vice-Chancellor responsible for environmental monitoring and assessment

Världsvattendagen sätter ljuset på SLU som vattenuniversitet

In English below

I de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030) spelar vattenfrågor en viktig roll i betydligt fler mål än de två med vatten i namnet (mål 6 & 14). Det beror på att vatten kopplar samman många mål, där till exempel vattenresurser, energiproduktion och matförsörjning behöver ses i ett helhetsperspektiv.

SLU jobbar både på bredden och på djupet med att ta fram ny kunskap om många av dessa livsviktiga vattenkopplingar, från källa till hav. Med över 400 kollegor som fokuserar på olika aspekter av vatten i både havs- och sötvattenekosystem, är SLU verkligen ett vattenuniversitet! Våra forskare och experter verkar i nordiska vattenlandskap och i många andra delar av världen, året om.

Världsvattendagen är ett bra tillfälle att lyfta fram den ”blå” sidan av SLU:s forskning och vår unika fortlöpande miljöanalys, som stödjer samhället i förändringsarbetet för att nå Agenda 2030. SLU:s utbildningar bidrar också till att bygga upp kompetens, så att samhället är bättre förberett för framtida vattenutmaningar.

För att hjälpa att påminna oss själva och omvärlden om SLU:s blåa sidor, ger SLU Vattenforum en samlad ingång till vattenarbetet.  SLU Vattenforum bygger sedan några år upp kopplingar internt och utåt genom bland annat publika satsningar som Baltic Sea Science Center på Skansen (med över 482 tusen besökare förra året, med start i april) och engagemang i Världsvattendagen.

Jag är särskilt mån om att SLU:s engagemang kring vatten blir känt, inte bara som välbehövlig vetenskaplig förståelse av vattenfrågor. Vi vill även engagera människor från olika delar av samhället i att vara med och bygga kunskap om vattnets kretslopp, transdisciplinärt. Behovet av detta slog mig när jag började titta lite mer noggrant på bilder av vattnets kretslopp i böcker och på nätet. Min nyfikenhet ledde till en systematisk analys. Den avslöjade att människor helt saknas i de allra flesta bilder av vattnets kretslopp som vi möter, redan under skoltiden.

Lyckligtvis engagerar SLU redan samhälle och allmänhet i vattenrelaterade frågor, genom medborgarforskning, olika miljöanalysprogram (bl.a. Övergödning, Biologisk mångfald, Skog och Giftfri miljö) och framtidsplattformar. Vid institutionen för stad- och land jobbar man även specifikt med hur deltagandeprocesser kan se ut i samband med lokalt införande av EU:s ramdirektiv för vatten.

SLU har allt att vinna på att använda Världsvattendagen för att påminna oss själva och våra samarbetspartners om hur centrala vattenfrågorna är för hållbarhetsmålen.

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

World Water Day highlights the blue SLU working towards Agenda 2030

In Agenda 2030’s Sustainable Development Goals (SDG’s) water has important roles that go far beyond the two SDG’s with water in their names (SDG 6 & 14).  That is because water connects so many of the goals, from the classic nexus between Water, Energy and Food to the challenges for partnerships (SDG 17).  SLU has the breadth and depth of expertise needed to create new knowledge about these connections linking life from water’s myriad headwater sources to the sea. Over 400 SLU colleagues are working on water issues in Nordic “waterscapes” and many other parts of the world, all year round, so SLU is truly a “water university” – in addition to its many other strengths.

World Water day is an opportunity to remember this water-related research, as well as SLU’s unique role in environmental monitoring and assessment (EMA) that supports society in making today’s Agenda 2030 transformations. And of course SLU is also building society’s capacity to manage water-related challenges through education.

To help remind ourselves, and the world, about this “blue” side of our university, SLU Water Forum is entering its third year building linkages internally and outwards through public interfaces such as the Baltic Sea Science Center at Skansen (with about 482 thousand visitors last year, starting in April) and engagement in World Water Day 2020.

I am particularly concerned to see that SLU’s engagement in water is recognized beyond just the scientific understanding of water. We have colleagues who are also working with transdisciplinary involvement of individuals from all walks of life, to build knowledge about the water cycle. The urgent need for this became apparent to me when I started looking a bit more carefully at the representation of the water cycle in books and on the internet. Curiosity led on to a systematic analysis which revealed that people were entirely missing from the vast majority of the pictures of the water cycle that we are exposed to throughout our lives, starting from grade school.

Fortunately, SLU is already engaging with society and citizens in water related issues, including through “citizen science”. Examples of this include Environmental Monitoring and Assessment programs (Eutrophication, Biodiversity, Forests and Non-Toxic Environment among others) and Future Platforms. The Department of Urban and Rural Studies has even worked specifically on participatory processes surrounding local implementation of the EU Water Framework Directive.

There is much to gain from using the World Water Day to remind ourselves, and others, of how vital the water issues are for the global sustainability goals.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor responsible for environmental monitoring and assessment

Ny kompetensnivå för ökad professionalitet och excellens inom miljöanalys

Skrolla ned för en engelsk version av texten

Nu öppnar den första utlysningen av kompetensnivån senior miljöanalysspecialist. Kompetensnivån kompletterar docent respektive excellent lärare och innebär att även skickliga medarbetare inom fortlöpande miljöanalys synliggörs samt ges möjlighet till en karriärutveckling. Samtidigt får SLU en tydligt utpekad grupp av medarbetare som på ett strategiskt plan bidrar till miljöanalysens utveckling.

Miljöanalysverksamheten är unik bland svenska lärosäten med kompetensbehov som ser något annorlunda ut än den som krävs i en mer traditionell akademisk karriär. Excellens i att ta fram och förmedla beslutsunderlag riktade till nationella myndigheter är svår att värdera med mått anpassade för forskning eller utbildning. Den nya kompetensnivån är därför en viktig milstolpe.

Med kompetensnivån senior miljöanalysspecialist får SLU en vägvisare till excellens inom miljöanalys i universitetsmiljö. Huvudkomponenter, liksom för docenter respektive excellenta lärare, är vetenskaplighet, ledarskap, pedagogik och samverkan.  Kriterierna för att uppnå kompetensnivån senior miljöanalysspecialist har dock anpassats till de speciella förväntningar som finns inom miljöanalys.

Pedagogiken behöver vara mer inriktad på att möta målgrupper utanför universitetet. Allt arbete ska utföras på vetenskaplig grund, även vid de snabba återkopplingar till beslutsfattare som fortlöpande och med kort varsel efterfrågar underlag. Det krävs också skicklighet i att arbeta med miljödata, vilket är en komplex kunskapskälla som är helt avgörande för evidensbaserad hantering av de enorma utmaningar som finns kring klimat, biodiversitet, föroreningar och andra dimensioner av mänsklighetens ekologiska fotavtryck.

Huvudkriterierna för bedömning av kompetensnivån senior miljöanalysspecialist är:

  • skicklighet inom fortlöpande miljöanalys
  • vetenskapligt och utvecklande förhållningssätt inom fortlöpande miljöanalys
  • samverkan med samhället
  • medarbetarskap, ledarskap och samarbete inom universitetet
  • internationellt engagemang inom fortlöpande miljöanalys.

Tanken är att dessa bedömningskriterier ska fungera som en ledstjärna genom hela karriären för dem som arbetar med miljöanalys och leda till att SLU kan bidra ännu bättre i arbetet för miljömålen och Agenda 2030.

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

New competence level promotes professionalism and excellence in SLU’s Environmental Monitoring and Assessment

For the first time, you can apply for the title of senior environmental assessment specialist if you have the required competence level. The level complements the titles docent and excellent teacher (university teacher with merit-based salary increment). This means that skilled environmental monitoring and assessment (EMA) employees are highlighted and given the opportunity to develop their careers. At the same time, SLU gets a clearly appointed group of employees who, at a strategic level, contribute to EMA development.

Our EMA operations are unique among Swedish higher education institutions. The competence requirements within this field are somewhat different than in a traditional academic career. Excellence in developing and communicating decision support for sustainable development is a challenge to assess in relation to more traditional criteria for excellence in research and education. Therefore, the new competence level is an important milestone.

With the title of senior environmental assessment specialist, SLU gets a guide for achieving excellence in EMA within a university. Many of the key criteria are similar to those for docents and excellent teachers. These include a scientific approach, leadership, teaching and external collaboration. However, the criteria to reach the competence level of senior environmental assessment specialist have been adjusted to the special expectations relating to EMA.

Teaching needs to be more focused on reaching target groups outside the university. All work should have a scientific approach, even in regard to the swift feedback given to decision-makers, who often require decision support materials on short notice. Excellence in EMA also requires skill in working with environmental data, which is a complex source of knowledge that is crucial to evidence-based management of the massive societal challenges relating to climate, biodiversity, pollution and other dimensions of humanity’s ecological footprint.

The following are the main criteria for assessing the competence level in relation to the title of senior environmental assessment specialist:

  • EMA skills;
  • A scientific and progressive approach to EMA;
  • external collaboration;
  • staff, management and collaboration values within the university;
  • international commitment to EMA.

These assessment criteria not only set the bar for awarding the competence level, but will also serve as a guide to excellence for all of those working with EMA. This will help  SLU contribute even more to Sweden’s environmental objectives and Agenda 2030.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor responsible for environmental monitoring and assessment

Mot en bättre värld med breddad miljöanalys

In English below.

Ett nytt år, en ny start. När det nya året ännu ligger framför oss har vi chansen att höja blicken, att tänka stort. Och vad skulle vara större än en mer hållbar värld? Men hur kommer vi dit?

Visioner saknas inte. Ta till exempel FN:s Agenda 2030, med 17 globala mål för hållbar utveckling, och Parisavtalet, med mål för att hålla nere den globala uppvärmningen. Dessa två är bland de största visionerna som finns. Men hur gör vi för att nå dit? Hur kan SLU bidra?

Vi ska fortsätta arbeta som vi gör, fast smartare. Den slutsatsen kan man dra av avslutningen av klimatmötet i Katowice (COP 24) förra året. Mötets stora framgång var överenskommelsen om hur de mål som formulerades i klimatavtalet från Paris 2015 kan mätas – genom att bedriva miljöanalys, på samma sätt som för andra miljömål. Och här är vi på SLU starka.

Vi har kommit långt med åtgärdsplaner och uppföljningssystem, men vi kan bli ännu bättre! Parisavtalet, med alla sina utmaningar, är relativt sett enkelt ur ett miljöanalysperspektiv. Det fokuserar på växthusgaser, kolsänkor, och – på ett högre plan – omställning till en cirkulär bioekonomi. Men det är bara en del av vägen framåt mot en bättre värld.

För att nå en hållbar värld till år 2030 behövs en agenda som är bredare än minskade växthusgasutsläpp. FN:s Agenda 2030, som togs 2015, innehåller 17 globala mål, sustainable development goals (SDG:s). Dessa mål skiljer sig från miljömålen, i det att alla 17 innefattar tre dimensioner av hållbarhet; förutom miljömässig hållbarhet även social och ekonomisk hållbarhet.

Att det finns ett behov av att arbeta i alla tre dimensioner kan vi se nu i Paris. Paris, som var värd för klimatavtalet år 2015, skakas av protester från människor som känner sig orättvist drabbade av de ekonomiska uppoffringar som krävs för att nå klimatavtalets mål. Detta visar, med all tydlighet, behovet av att inkludera de ekonomiska och sociala dimensionerna för att det ska vara möjligt att uppnå de globala målen i Agenda 2030.

Här ser vi att det finns en möjlighet för SLU att bidra till Agenda 2030 genom att bygga vidare på och utveckla vår kompetens och erfarenhet från miljöanalys. För att nå dit behöver vi utmana oss själva att tänka bortom miljöindikatorer och utveckla vår förmåga att se, tänka och verka i de tre dimensionerna av hållbarhet. Här ger ett Formas-anslag, ”Evidensbaserad hantering av SDG-synergier och konflikter: Förnyelse av miljöanalysen för en mer effektiv roll i Agenda 2030”, oss en möjlighet att arbeta mer i den riktningen. Vi ser även fram emot andra initiativ under 2019 som gör att SLU:s unika miljöanalysverksamhet för Sveriges miljömål vidareutvecklas och bidrar till hållbarhet, både på hemmaplan och i andra delar av världen.

Kevin Bishop och Ylva Hillbur

Towards a better world with broadened environmental assessment

A new year, a new start. This is a great chance to raise our eyes, to think big. And what could be bigger than a more sustainable world? But how do we get there?

Visions are not lacking. Take e.g. the UN Agenda 2030, with 17 global goals for sustainable development, and the Paris Agreement, with goals to control global warming. These two are among the greatest visions that exist. But how do we get there? How can SLU contribute?

One way is to continue working as we do, though smarter. This conclusion can be drawn from the conclusion of the climate summit in Katowice (COP 24) last year. The big success of the meeting was the agreement on how the goals formulated in the climate agreement from Paris 2015 can be assessed – by conducting environmental monitoring and assessment, in much the same way SLU is already contributing to the work on other environmental goals. This is an area in which SLU is strong.

We have come a long way with action plans and follow-up systems, but we can get even better! The Paris Agreement, with all its challenges, is relatively simple from an environmental assessment perspective. That agreement focuses on greenhouse gases, carbon sinks, and – at a higher level – conversion to a circular bioeconomy. But it is only part of the way forward towards a better world.

In order to reach a sustainable world by 2030, an agenda is needed which is broader than reduced greenhouse gas emissions. The UN Agenda 2030, which was adopted in 2015, contains 17 global sustainable development goals (SDGs). These goals differ from earlier environmental goals since all 17 include three dimensions of sustainability – environmental, social and economic sustainability.

We can already see that there is a need for the Paris Agreement to work with all three of these dimensions. Paris, which hosted the climate agreement in 2015, has been shaken by protests from people who feel unfairly affected by the financial sacrifices needed to reach the Paris Agreement goals. This is an object lesson in the need to include the economic and social dimensions in order to achieve the global goals of Agenda 2030.

Here, we see that there is an opportunity for SLU to contribute to Agenda 2030 by building on and developing our expertise and experience from environmental monitoring and assessment (EMA). To achieve this, we need to challenge ourselves to think beyond environmental indicators and to develop our ability to see, think and work in the three dimensions of sustainability. A Formas grant, ”Evidence-based management of SDG synergies and conflicts: Renewal of EMA for a more effective role in Agenda 2030”, gives us an opportunity to work more in that direction. We are also looking forward to other initiatives during 2019 that will enable SLU’s unique EMA activities for Sweden’s environmental goals to be further developed and contribute to sustainability, both at home and in other parts of the world.

Kevin Bishop and Ylva Hillbur

Ett hållbart jordbrukslandskap behöver både miljöanalys och samverkan

English version below

Världen vi lever i är komplex, resurserna är begränsade och ska räcka till mycket samtidigt som vi ställs inför nya utmaningar. Detta är en verklighet som samhället såväl som akademin måste förhålla sig till, vilket SLU bland annat gör både genom vår forskning och samverkan och genom arbetet i våra miljöanalysprogram – exempelvis program Jordbrukslandskap.

I ljuset av den extremt varma och torra sommaren aktualiseras jordbrukets betydelse och inte minst frågor om vatten. I en allt mer urbaniserad värld, är det lätt att glömma hur beroende vi är av fungerande jordbruksmark för livsmedelsförsörjningen. Jordbruket skapar dessutom ett landskap med unika förutsättningar för biodiversitet och andra ekosystemtjänster.

Men hur ska vi sköta ett ”hållbart” jordbrukslandskap, och vad ska vi jämföra med? I miljövård använder man ofta ”opåverkade områden” som referenser för att utvärdera miljöpåverkan. Att jordbruk innebär en mänsklig påverkan skapar många frågor om hur man räknar plus och minus i hållbarhetstänkandet. Vilka arter ska gynnas och vilka ska missgynnas? Och hur mycket får produktionen kosta i kronor, area eller växthusgasutsläpp?

Jordbrukets hållbarhet väcker många politiska frågor. Det finns dock en hel del fakta för den som vill grunda sina avvägningar och beslut på vetenskap. Genom miljöanalys tar vi fram sådan kunskap som sätts i praktik genom samverkan med enskilda lantbruksföretagare, branschorganisationer och myndigheter.

Miljöanalys i jordbrukslandskapet har växt mycket de sista åren, något som vi bland annat uppmärksammar i ett temanummer av Miljötrender. Här kan du läsa om delar av det som vi gör för att möta framtidens utmaningar.

Kevin Bishop, vicerektor, fortlöpande miljöanalys.

Erik Fahlbeck, vicerektor, samverkan.


A sustainable agricultural landscape requires both environmental assessment and collaboration

We live in an increasingly complex world, where resources are not always adequate and where we constantly face new challenges. This is a reality that both society and academia have to relate to. At SLU, we do this through our research and collaboration work as well as through our Environmental Monitoring and Assessment (EMA) programmes such as Agricultural Landscape.

In light of the extreme heat and drought this past summer, agriculture – not the least the water issue – is a priority. In an increasingly urbanised world, it is easy to forget how dependent we are on functioning agricultural landscapes for the supply of food. Agriculture also shapes a landscape with unique preconditions for biodiversity and other ecosystem services.

But how do we manage “sustainable” agricultural landscapes, and what is a valid point of reference? The term “minimally impacted reference area” is often used in environmental conservation to evaluate environmental impact. Per definition, agriculture involves human impact and this gives rise to questions on how to calculate the pros and consin regards to sustainability. Which species should be favoured and which not? And how much can production be allowed to cost in terms of money, area used or greenhouse gas emissions?

Agricultural sustainability raises several political questions. There are, however, many facts to be used by those who seek  a scientific basis for deliberations and decisions. Through EMA, SLU produces the kind of knowledge that is is used in collaboration with individual agricultural businesses, trade associations and government agencies.

EMA in the agricultural landscape has expanded over the past few years, something that we have highlighted in the latest issue of Miljötrender (in Swedish), Here, you can read about some aspects of our work tackling the challenges of the future.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental Monitoring and Assessment.

Erik Fahlbeck, Pro Vice-Chancellor, External Collaboration.

SLU:s fortlöpande miljöanalys – så mycket mer än tidsserier

English version below

Gissa om jag blev förskräckt när en ny kollega, med stark miljöanalysprofil, beklagade att ”jag inte arbetar med fortlöpande miljöanalys för jag håller inte på med tidsserier”. Han tolkade fortlöpande som att SLU:s miljöanalys måste handla om tidsserier. Är det så? Vad är egentligen fortlöpande miljöanalys?

Det enkla svaret är att fortlöpande miljöanalys är en verksamhetsgren som är unik för SLU. SLU är det enda svenska lärosäte som har regeringens uppdrag att bedriva fortlöpande miljöanalys. Och miljöanalysen bidrar starkt till SLU:s förmåga att hävda sig som en framstående källa till nydanade forskning, utbildning och samverkan om hållbart brukande och bevarande av jordens resurser.

Men åter till min kollegas fundering. Visserligen innehåller långa tidsserier information om hur miljön utvecklas under naturliga förhållanden och mänsklig påverkan. Sådana data är värdefulla för vidare bearbetning i miljöanalys och forskning. Och data kombinerat med vetenskaplig expertis ligger dessutom till grund för miljöanalysens förmåga att förmedla beslutsunderlag från miljöanalys som kan visa vägen mot ett mer hållbart samhälle.

Men det finns många slags data vid sidan av data från organiserade miljöövervakningsprogram, till exempel data från medborgarforskning, fjärranalys, medeltida skattelängder och även metaanalyser av publicerade data. Allt detta är sådant som experter kan använda sig av för att ta fram beslutsunderlag och refereegranskad kunskap. Det finns ingen enskild typ av data eller expertis enbart för fortlöpande miljöanalys. Miljöanalysens kärna är skapandet av beslutsunderlag som stödjer samhällets strävan efter långsiktig, hållbar tillgång till miljöns ekosystemtjänster.

Och fortlöpande? Det betyder att SLU:s miljöanalys är aktuell, inte att det enbart handlar om tidsserier. När det behövs underlag till beslut om fiskekvoter för Östersjön, hur torka ska hanteras eller kunskap om vad som orsakar ett utbrott av skadegörande svampar är det bråttom. Även underlag till ny lagstiftning eller nya regler kräver ofta snabb handläggning. Myndigheter förväntar sig snabba svar, ofta inom månader, ibland veckor. Kraven på snabbhet skärps även när det gäller att tillgängliggöra miljöövervakningsdata.

Under mina tre år i SLU:s ledning har jag kommit i kontakt med många spännande arbetsfält vid vårt universitet, med det gemensamma att de på olika sätt bidrar med kunskap för en hållbar framtid. Det finns en hel del av detta som jag gärna vill rubricera som miljöanalys, men som av olika skäl inte klassas så. Inga medarbetare ska dock känna att de inte omfattas av SLU:s definition av fortlöpande miljöanalys på grund av att de inte arbetar med tidsserier. Det fortlöpande i SLU:s miljöanalys står för aktuell – någorlunda som i kungens valspråk. ”Kunskap för hållbarhet – i tiden”.

En konstnärlig tolkning av fortlöpande miljöanalys. Illustration Erik Walfridsson

En konstnärlig tolkning av fortlöpande miljöanalys med betoning på hur snabbt SLU:s experter måste arbeta för att leverera aktuella beslutsunderlag. Återges med konstnären Erik Walfridssons tillstånd.

 

SLU’s Environmental Monitoring and Assessment – so much more than time series

I was startled to hear a new colleague, with a strong background in environmental assessment, apologetically say “I’m not working on SLU’s environmental monitoring and assessment (fortlöpande miljöanalys) because I do not use time-series data”. He was under the impression that SLU’s environmental monitoring and assessment dealt only with time-series data. Is that really so? What actually is SLU’s environmental monitoring and assessment (EMA)?

A partial answer is that EMA is a mission unique to SLU among Sweden’s universities. SLU is the only university that has a mandate from the government to conduct EMA alongside the more customary university missions for research and education.  This unique mandate contributes to SLU’s ability to define itself as a world-class leader in tackling the grand challenge of using the Earth’s resources in a sustainable way.

But what about my colleague’s concern? Time series certainly do contain critical clues about how the environment responds to human influences as well as natural dynamics. Such data are a valuable starting point for both EMA’s work to support policy-makers directly, and research that advances the fundamental process of understanding, which should also lead to better policies, but in a longer-term perspective. Data, interpreted with scientific expertise, are the basis for environmental assessment’s work to provide decision-support.

However, there are many kinds of useful data in addition to the time series generated by systematic, long-term monitoring programmes. Data can come from citizen science, remote sensing, medieval taxation records, and even meta-analysis of published data. All of these data types can be used by science to produce decision support as well as peer-reviewed science. There is no single type of data or expertise that is required to be classified as a part of SLU’s work with EMA. The key characteristic is high-quality decision support which contributes to society’s pursuit of long-term, sustainable access to ecosystem services.

And what about the “ongoing” (fortlöpande) in the Swedish name for EMA? This adjective emphasises how SLU’s EMA is timely, not that it is a time series. The basis for decisions on fishing quotas for the Baltic Sea next month, dealing with a drought, or knowing how to control an outbreak of fungi attacking the forest is urgent. Even the formulation of new legislation or rules requires quick responses to requests for decision support. Authorities and the public often expect answers within months, sometimes weeks. The demands for speed are also being increased when it comes to making environmental monitoring data available to the public.

During my three years in SLU’s leadership, I have gotten to know more about how many exciting fields of work there are at our university than I did during my previous three decades at SLU. I am particularly impressed by the widely shared sense that SLU is contributing to knowledge for a sustainable future in many different ways. There is a lot of this that I would like to classify as EMA, but the boundaries between this and research, education and especially collaboration with society are not self-evident. Such definitions are of secondary importance though, since we are all part of SLU. However, I hope that no colleagues feel excluded from being a part of SLU’s mission for EMA because they do not work with time series. The “ongoing” (fortlöpande) in the Swedish definition of SLU’s EMA stands for being timely – sort of like in this adaption of the Swedish king’s motto. ”Knowledge for sustainability – in time”.

An artistic interpretation of SLU’s environmental monitoring and assessment. Illustration Erik Walfridsson

An artistic interpretation of SLU’s environmental monitoring and assessment. This emphasises how expeditiously SLU’s experts must work to deliver timely decision support concerning sustainable management of natural resources. Reproduced with the kind permission of the artist, Erik Walfridsson.

Miljöövervakning på SLU ger vinster för både samhälle och vetenskap

Scroll down for English version

Ett besök nyligen hos SLU:s ekologiinstitution bjöd på spännande berättelser. De tar sig an utmaningar kring brukande och bevarande av ekosystem, som frågor om hotade pollinatörer, växande rovdjursstammar och intensifierad, men hållbar växtproduktion. Mitt i en diskussion om fältexperiment nämndes värdet av miljöövervakningsdata för att sätta forskningsresultat i ett helhetsperspektiv.

Som ledare för Sveriges största utförare av miljöövervakning (SLU) var det glädjande att höra. Miljöövervakningsuppdrag är krävande, med tajta tidscheman, stränga krav på kvalitet, arkivering och tillgängliggörande av data samt resultat.

Vinsten med att SLU, snarare än ett forskningsinstitut, utför alla dessa miljöövervakningsuppdrag är att det ger direkta mervärden för samhället i form av efterfrågade beslutsunderlag, samtidigt som uppdragen gynnar forskning och utbildning.

Genom miljöövervakningsuppdragen, kvantifierar SLU:s miljöanalytiker verkligheten och tar fram ”facit” för aktuella miljöfrågor. Det gäller till exempel hur vi kan bevara hotade arter och livsmiljöer, åtgärda läckage av näringsämnen från jordbruk och därigenom utveckla en hållbar bioekonomi.

Sådana analyser är komplexa och måste väga in kunskap från många olika håll; miljöövervakningen bidrar med rikstäckande data och utvecklad statistiskt tänkande. När miljöövervakningen finns i universitetsmiljö kan resultaten i form av ny kunskap om miljöeffekter och hållbarhetsaspekter snabbare befrukta och komplettera näraliggande forskning och undervisning. Och den kan även inspirera till forskning, som inte är så näraliggande, utan mer tvärvetenskaplig.

Resultaten från miljöövervakning används dessutom i undervisningen och bidrar till att studenterna blir bättre rustade att hantera miljöaspekterna i utvecklingen av den hållbara bioekonomin. Dessutom kan också forskarstuderande (och forskare), som hittar problemformuleringar eller dataunderlag i anslutning till aktuell miljöövervakning, bidra till att samhällsangelägna frågor snabbare blir beforskade.

Exemplen på mervärden ovan kan summeras som en så kallad vinn-vinn-situation för samhälle, vetenskap och SLU. Det är därför som SLU strävar efter att vara en eftertraktad utförare av miljöövervakningsuppdrag.

De data som skapas genom SLU:s miljöövervakningsuppdrag är självklart öppna för alla att använda. Men genom att på olika sätt ha varit engagerade i miljöövervakningen och ha varandra som kollegor, så har SLU:s forskare, miljöanalysspecialister och lärare ett försprång i att använda alla dessa data. Här finns troligen ytterligare möjligheter att tillvarata!

Under 2018 kommer vi att få se hur väl vi har lyckats med att förvalta dessa mervärden ur både SLU:s och samhällets perspektiv. Redan till sommaren ska en pågående utvärdering, Kvalitet och Nytta 2018, belysa de faktorer som bidrar till vår forskningskvalitet och forskningens bidrag till omgivande samhälle. Senare i höst rapporterar Åsa Romson regeringsuppdraget om utredningen av Sveriges miljöövervakning.

Då får vi se om den mycket uppmuntrande indikationen på miljöövervakningens berikande integration vid ekologiinstitutionen är representativ för SLU som helhet!

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys
Peter Högberg, rektor


Environmental monitoring at SLU benefits both society and science

A recent visit to SLU’s Department of Ecology was filled with exciting presentations of excellent science. Researchers there are tackling challenging issues regarding the use and conservation of ecosystems, such as threats to pollinators, managing wolf populations, and intensified but sustainable plant production. In the middle of a discussion about field experiments, the value of environmental monitoring data was mentioned as a means for putting research results in a broader context that is more relevant for addressing society’s questions.

As leaders of the organization (SLU) that conducts more environmental monitoring assignments for the government than any other contractor, this was gratifying to hear. Environmental monitoring assignments are demanding, with tight schedules and strict requirements for quality, archiving and public availability of the data.

The benefit of SLU carrying out all these environmental monitoring missions, rather than a research institute or private enterprise, is that SLU provides added value for society in the form of scientifically-grounded decision support, while at the same time furthering SLU’s other goals for research, education and collaboration with society.

Through monitoring, SLU’s environmental analysts quantify the state of the environment. This provides timely, quantitative information for measuring society’s progress (or lack thereof) on specific environmental issues. Examples of how this helps us move towards a more stable bioeconomy include the conservation of endangered species and habitats as well as reducing the leakage of nutrients, pesticides and greenhouse gases from agriculture.

Such environmental analyses are complex and must weigh knowledge from many different fields. Environmental monitoring contributes with spatially and temporally representative data supported by cutting-edge statistical expertise. When environmental monitoring is performed in SLU’s academic environment, these data contribute to new knowledge about environmental impacts and sustainability aspects that can inform and complement closely related research. The data can also inspire research which is not so closely-related, but more innovative, even interdisciplinary or transdisciplinary.

The results of environmental monitoring are also used in SLU’s teaching to better equip students for tackling the environmental aspects of developing a more sustainable bioeconomy. Furthermore, research students (and researchers) who are in touch with both the environmental monitoring databases, as well as the issues that motivate the development of monitoring programs, get an excellent opportunity to find new scientific uses for these data.

These examples of added value can be summed up as a so-called win-win situation for society, science and SLU. That is why SLU strives to be a sought after partner in environmental monitoring missions.

The data created by SLU’s environmental monitoring are open for all to use. SLU researchers, environmental analysts and teachers, however, have a head start in using all of these data because so many are involved directly or have colleagues working with different aspects of the environmental monitoring. There are certainly even more opportunities waiting to be pursued!

During 2018 we will see how well we managed to use environmental monitoring for adding value from the perspectives of both SLU and society. Already by summer, the ongoing evaluation Quality and Innovation 2018, will highlight the factors that contribute to our research quality and the contribution of research to society. Later this fall, Åsa Romson reports her government sponsored investigation of Sweden’s environmental monitoring.

Then we will see if the highly encouraging indications about the enriching integration of environmental monitoring at the Department of ecology institution are representative of SLU as a whole!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental monitoring and assessment
Peter Högberg, Vice-Chancellor

Miljöanalys i hållbarhetens tjänst

Scroll down for an English version.

I år firar SLU:s fortlöpande miljöanalys 20 år som verksamhetsgren. Det har hänt mycket under dessa år och det är mycket nytt på gång! Tidigare satsningar på morgondagens miljöanalys, som e-DNA, rullar vidare. I veckan har SLU varit värd för en metabarcoding workshop och genom medel från SLU:s fond för forskningsinfrastrukturer har SLU Metabarcoding Laboratory nu etablerats. Vi ser fram emot Skansens Östersjöhus som öppnar 2018 och det nya forskningsfartyget Svea som sjösätts 2019.

SLU satsar under 2018 bland annat på metoder för att följa upp att miljöåtgärder får avsedd effekt, giftfri miljö, tillgänglighet till data och medborgarforskning.

Framtiden handlar även för SLU:s del mycket om att göra data och kunskap tillgängligt. Då kan data växlas upp till kunskapsbaserade handlingar mot ökad hållbarhet. Vi får skjuts på vägen i det arbetet av Naturvårdsverkets uppdrag om Smartare miljöinformation och genom vårt engagemang i Svensk Nationell Datatjänst, en nationell infrastruktur med förnyat stöd från Vetenskapsrådet. SLU:s roll här är att ta ansvar för miljö-, och förhoppningsvis även klimatdata. Vårt nya Skogsdatalabb, stött av Vinnova, är ett annat sätt att få data i arbete för en smartare och rakare väg mot en biobaserad ekonomi och en mer hållbar framtid.

För att denna omvandling, SLU:s hjärtefråga, ska bli verklighet behöver så många som möjligt i samhället vara engagerade i hållbarhetsfrågorna. Av den anledningen är jag särskilt nöjd över SLU:s nysatsning på medborgarforskning. Att de data vi får in är av stort värde visar bland annat Artdatabankens arbete med Artportalen, men det finns många fler dimensioner i den roll som medborgarforskning kan spela. Människor utanför akademin engageras i kunskapsfrågor vilket bör bidra till att undvika ett “post-truth”-samhälle och öka universitetens samhällsrelevans. Medborgarforskning är ett utmärkt sätt för forskare att möta människor i ett ömsesidigt utbyte. SLU:s frågor engagerar många, men de kan engagera betydligt flera. Det är en värmande tanke inför det nya året!

Kevin Bishop vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys


Environmental monitoring and assessment in the service of a more sustainable future

This year, SLU’s Environmental monitoring and assessment celebrates 20 years as an official part of our university. A lot has happened during these years, and there is plenty more on the way! Earlier initiatives on new environmental monitoring techniques, such as e-DNA, are ongoing. This week, SLU hosted a metabarcoding workshop, and SLU’s Metabarcoding Laboratory has been established with support from the SLU Research Infrastructure Fund. We are looking forward to Skansen’s new permanent exhibition on the Baltic Sea which will open in 2018, and the new research vessel “Svea”, which will launch in 2019.

In 2018, SLU will put a focus on, following-up on the effects of environmental measures to see how effective they have been, non-toxic enviroment, data availability and citizen Science.

More sharing of data and knowledge is also a key part of SLU:s future. This is an important way to facilitate knowledge-based decisions to promote society’s environmental, social and economic sustainability in the spirit of Agenda 2030. SLU is getting a helpful push in this direction by the Swedish Environmental Protection Agency’s assignment to develop smarter environmental information (Smartare miljöinformation), as well as through SLU’s involvement in the Swedish National Data Service. The latter is a national infrastructure that has just received support from the Swedish Research Council. SLU’s role here is to take responsibility for issues related to environmental data, and hopefully also even climate data. Our new Forest Data Lab, supported by Vinnova, is another way to get data working for a smarter and faster path towards the bio-based economy which is in Sweden’s national vision for a more sustainable future.

In order for this transformation – which is central to SLU’s mission –  to become reality, as many people as possible in society need to be engaged in sustainability issues. For this reason, I am particularly pleased with SLU’s recent initiative to create a citizen science platform. The data that citizen science collects is of great value in its own right. This is demonstrated well by The Swedish Species Information Centre’s work with the Swedish Species Observation System (Artportalen). There are, however, many more dimensions to the positive role that citizen science can play in society. One key benefit is helping people outside the university world to get involved in scientific issues. This should help to avoid tendencies towards a  ”post-truth society” and increase the social relevance of the higher education sector. Citizen science is also a great way for researchers to meet people in a mutual exchange of ideas and experience. SLU’s questions already involve many, but they can engage many, many more. And that is a very nice thought with which to approach the new year!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment

Miljöanalysens utveckling fortsätter

Under året har många berättat om hur värdefull miljöanalysens utvecklingsresurs är för SLU:s förmåga att bidra med underlag för beslut i viktiga samhällsfrågor som rör hållbar utveckling och ett förändrat klimat. Nationellt är denna resurs unik eftersom den möjliggör förnyelse inom området, vilket oftast inte är möjligt med myndigheternas strama ekonomiska ramar.

Även om SLU:s långsiktiga målsättning är att attrahera ”friska” pengar till utvecklingsresursen beslutade universitetets styrelse i veckan att för 2018 tilldela fortlöpande miljöanalys 10 miljoner kronor. Det är en betydelsefull markering från universitetets sida att miljöanalys är en viktig del av SLU:s verksamhet som kommer lägligt med tanke på de nu avslutade medlen från landsbygdsprogrammet som gjort utvecklingsresursen möjlig (2012-2016 cirka 20 miljoner kronor/år och 2017 10 miljoner kronor).

De tio miljonerna och ytterligare cirka 6 miljoner kronor av anslagsramen under 2018 innebär att miljöanalys har kvar en utvecklingsresurs för egna satsningar som komplement till de externa uppdragen och de verksamheter som betecknas formella åtaganden som finansieras genom anslaget till miljöanalys.

Rådet för fortlöpande miljöanalys, Fomar, kommer vid sitt nästa möte att diskutera förslag på hur utvecklingsresursen ska fördelas. Förutom några övergripande satsningar är ambitionen att cirka hälften av medlen kommer gå via fakulteterna till miljöanalysprogrammen för fördelning på angelägna projekt, i dialog med programmens externa referensgrupper.

Jag ser fram emot fortsatt utveckling av miljöanalysen vid SLU under 2018 och hoppas att fler forskare och lärare, både vid SLU och vid andra lärosäten, kommer att upptäcka miljöanalysens data som en viktig resurs för forskning och utbildning. Ett av de förslag som rådet diskuterar inom ramen för utvecklingsresursen handlar just om satsningar på förbättrad åtkomst till data – något som stödjer regeringens initiativ Smartare miljöinformation.

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys


The development of Environmental Monitoring and Assessment continues

During the year, many have spoken out about how valuable the development resource for Environmental Monitoring and Assessment has been to facilitate SLU’s ability to contribute to decisions in key social issues related to sustainable development and a changing climate. Nationally, this resource is unique as it allows for renewal in the area, which is usually not possible with the tight budgets that authorities’ have for commissioning decision support studies and environmental monitoring.

Although SLU’s long-term goal is to attract ”new” money for this development resource, the university’s board of directors decided to allocate an additional ten million SEK to Environmental Monitoring and Assessment for 2018. This is a significant indication by the university that Environmental Monitoring and Assessment is an important part of SLU’s mission. The decision is also quite timely given that funding for the development resource from the national rural development program (2012-2016 approximately SEK 20m/year and 2017 SEK 10m) is winding down.

The ten million, together with another six million SEK of the 2018 funding framework mean that Environmental Monitoring and Assessment has a development resource for initiatives that complement the external assignments and formal commitments already funded by SLU’s Environmental Monitoring and Assessment.

The FOMAR Council for Environmental Monitoring and Assessment will discuss proposals on how to allocate the development resource at its next meeting. In addition to several existing initiatives, the ambition is that about half of the funds will go through the faculties to the environmental assessment programs for projects prioritized through dialogue with the programs’ external reference groups.

I am looking forward to the continued development of Environmental Monitoring and Assessment at SLU in 2018. I also hope that more researchers and teachers at SLU, as well as at other universities, will discover the environmental monitoring data and assessment publications as valuable resources for research and education. One of the proposals for utilizing the development resource discussed by the FOMAR Council concerns improving access to data – something that supports the government’s initiative – Smartare miljöinformation (Smart environmental information).

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment

SLU:s miljöanalys plusminus20

Scroll down for an English version.

SLU:s miljöanalys har nyligen tagit två stora steg framåt, och samtidigt fått en rejäl utmaning. Ledningsrådet har godkänt inriktningsdokumentet för fortlöpande miljöanalys och tre nya tjänstebenämningar samt en kompetensnivå för dem som jobbar med SLU:s miljöanalys. Båda ärendena går nu vidare till rektor för beslut.

Sannolikt kommer personalavdelningen redan till årsskiftet att göra en översyn av titlarna för dem som arbetar med fortlöpande miljöanalys. En nämnd kommer att inrättas som får rektors uppdrag att anta excellenta miljöanalytiker. Snart kan de medarbetare som driver SLU:s miljöanalys framåt äntligen få tjänstetitlar som säger till omvärlden (och oss själva) att det är just miljöanalys som vi arbetar med. Jag är särskilt nöjd med att vi får en kompetensnivå som tydligt pekar på vad vi förväntar oss av SLU:s bästa miljöanalytiker (att jämföra med docent som är en av SLU:s andra kompetensnivåer).

Inriktningsdokumentet pekar på vad vi som universitet behöver göra för att bättre möta samhällets behov av vetenskapligt grundade beslutsunderlag för en mer hållbar framtid, både i Sverige och i omvärlden. SLU:s 10 miljöanalysprogram spelar en särskilt viktig roll i arbetet att hitta flera kontaktytor mot uppdragsgivare, så att samhället kan dra mer nytta av SLU:s enorma kompetens. För att driva denna koordinatorledda verksamhet krävs stabil och långsiktig finansiering. Inriktningsdokumentet visar vägen för kommande års arbete att utveckla SLU:s miljöanalys.

Arbetet med den långsiktiga finansieringen av SLU:s fortlöpande miljöanalys har tyvärr fått något mer av en rivstart än jag hade önskat. Mitt första besök till Näringsdepartementet för att diskutera miljöanalys gick mycket bra. Positiv stämning, konstruktiv feedback och besked att vi får medel från landsbygdsprogrammet även 2017. Sen på den något utdragna vägen ut genom gamla postens korridorkomplex, stämde en av våra handläggare av om det verkligen blir 20 miljoner kronor från landsbygdsprogrammet 2017 (liksom de föregående fem åren). Då visade det sig att det bara blir 10 miljoner kronor 2017 och inga medel från landsbygdsprogrammet 2018.

Beskedet var lika isande som de kyliga vindar som ylar genom novembers mörker. Men efter ett par dagars betänketid och stärkande möten med både rådet för fortlöpande miljöanalys och rektor, känner jag den klarhet som kommer efter ett stärkande bad i en isvak. Fokus för det kommande året är klart. Vi ska för alla våra miljöanalyspartners presentera exakt vad de får för de 20 miljoner kronor som landsbygdsprogrammet har satsat de sista fem åren, och hur mycket mer de kunde få för 20 miljoner kronor till.

SLU har länge velat ersätta medlen från landsbygdsprogrammet med en utökning av statsanslaget. 2017 blir året då vi från SLU:s miljöanalys ska lägga fram våra bästa argument för inte bara ett fortsatt förtroende att förvalta 20 miljoner kronor, utan också ett utökat mandat till 40 miljoner kronor.

Det extra anslag som SLU fick genom energi- och klimatpropositionen 2009-2011 och de extra miljoner som vi därefter fått genom landsbygdsprogrammet, har varit SLU:s egen chans att utveckla miljöanalysverksamheten som annars mest är uppdragstyrd. Våra 10 miljöanalysprogram används till att utöka kontaktytan mellan SLU:s kompetens och uppdragsgivare med målet att initiera nya, externfinansierade projekt så att samhället får ut mer av SLU. De nyligen genomförda utvärderingarna visar att miljöanalysprogrammen är en finslipad effektiv verksamhet (med viss möjlighet till förbättring), som skulle kunna expandera snabbt, exempelvis med nya program för fjäll och vilt, samt en internationell satsning på Agenda 2030-frågor.

Jag ska leda insatsen att säkerställa nya resurser under det kommande året. Mitt arbetsnamn för insatsen är ”plusminus20”. Nyttan av 20-40 miljoner kronor till SLU:s miljöanalys ska bli tydlig och konsekvenserna av uteblivna medel ska bli solklara.

Vi har en fantastisk organisation. Jag, tillsammans med en insatsgrupp, ser fram emot att få hjälp av många av er i kampen för ett utökat statsanslag till SLU:s miljöanalys 2018. Under 2017 är min målsättning att med hjälp av det mytomspunna “kapitalet” hålla den planerade budgeten på samma nivå som om vi fått de 20 miljonerna från landsbygdsprogrammet. Vi behöver driva vår verksamhet med full styrka under 2017 för att ta sats inför framtiden!

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys


SLU’s Environmental monitoring and assessment plusminus20

SLU’s Environmental monitoring and assessment (EMA) has recently taken two big steps forward, but also been confronted with a major challenge. The University Management Group has approved the strategy-orientation document for EMA, as well as a set of three new job titles, specifically for those who work with environmental monitoring and assessment, together with a proficiency level “excellent environmental analyst”. All these now go to the Vice-Chancellor for approval.

Most likely, the personnel department will start early next year to review the titles for those working with environmental monitoring and assessment. A committee will also be set up by the Vice-Chancellor to adjudicate applications for the new proficiency level. Soon the colleagues that make SLU’s EMA happen will finally get job titles that say to the outside world (and ourselves) that it is environmental analysis that we work with. I am particularly pleased to have a proficiency level which clearly indicates what SLU expects of its best environmental analysts. (One of SLU’s other proficiency levels is “associate professor”).

The strategy-orientation document identifies what we as a university need to do to better meet society’s need for science-based decision making for a more sustainable future, both in Sweden and abroad. In particular, SLU:s 10 EMA programs, each built around a Swedish environmental objective, have an important role in creating interfaces between our researchers and the organizations that need their expertise, so that society can benefit more from SLU:s outstanding resources in terms of both personnel and environmental data. The strategy-orientation document will be a valuable guide for future work in developing SLU’s EMA. To perform as well as possible, these 10 coordinator-led programs need stable long-term financing.

The work to secure this long-term financing has, however, gotten off to a rather more abrupt start than I had hoped. My first visit to the Ministry of Industry to discuss environmental monitoring and assessment went very well. There was a positive atmosphere, constructive feedback and news that we would continue receiving funds from the Rural Development Programme in 2017. Then on the way out after the meeting through the lengthy complex of corridors at Stockholm’s old post-office building, one of our government liaison officers double checked with a colleague to confirm that it really would be 20 million crowns from the Rural Development Program in 2017 (which was the level of funding for each of the previous 5 years). The message came back that it would only be 10 million crowns, and none in 2018.

The news was as icy as the chilly winds that have been howling through the November darkness. But after a few days of reflection and encouraging meetings with both the Vice-Chancellor and the Council for Environmental monitoring and assessment (Fomar), I feel the clarity that comes after a participating in that interesting Nordic tradition of cutting a hole in the ice of a lake and then jumping in for a brief swim. The focus for the year ahead is crystal clear. We will work to let our partner organizations and government sponsors know exactly what they get for the 20 million crowns that the rural development program has been investing annually over the last five years, and how much more they could get for an additional 20 million kronor each year.

SLU has long wanted to replace the funds from the Rural Development Programme with an increase in the government funding directly to the university. So 2017 will be the year that SLU will present our best arguments for not only being entrusted to utilize 20 million crowns to develop environmental monitoring and assessment, but also increase that investment to 40 million crowns per year.

The extra funding which SLU got from the Energy and Climate Bill in 2009-2011, together with the extra funding that SLU has received through the Rural Development Program over the last five years (20 million per year) has been SLU’s own opportunity to develop environmental assessment and monitoring activities that otherwise is almost entirely built around externally funded projects. Our 10 environmental programs were created to increase the contact between SLU’s expertise and potential partners who need that expertise with the aim of initiating new, externally funded projects so that society gets more out of SLU. The recently completed, independent reviews of these programs have emphatically concluded that these programs are finely tuned, highly successful operations (with some opportunity for improvement). Furthermore, these programs could expand rapidly, for example with new programs based around arctic, mountain and wildlife issues, as well as an international commitment to the implementation of Agenda 2030.

I will lead a task force during the coming year to secure new funding to replace what has been coming from the Rural Development Programme. My working title of the operation is ”SLU’s environmental monitoring and assessment – plusminus20”. The benefit of between 20 and 40 million crowns of funding for the development of SLU’s EMA should be made clear, as well as the consequences of not providing that funding.

We have a great organization! I, together with the task force, are looking forward to getting help from many of you in the campaign for increased state funding starting in 2018. In 2017, my goal is that with the help of the mythical ”accumulated capital” to keep the planned budget at the same level as if we had gotten the 20 million from the Rural Development Program that we had been expecting. We need to have our operation at full strength in 2017 to work for the future of environmental monitoring and assessment!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment