Miljöövervakning på SLU ger vinster för både samhälle och vetenskap

Scroll down for English version

Ett besök nyligen hos SLU:s ekologiinstitution bjöd på spännande berättelser. De tar sig an utmaningar kring brukande och bevarande av ekosystem, som frågor om hotade pollinatörer, växande rovdjursstammar och intensifierad, men hållbar växtproduktion. Mitt i en diskussion om fältexperiment nämndes värdet av miljöövervakningsdata för att sätta forskningsresultat i ett helhetsperspektiv.

Som ledare för Sveriges största utförare av miljöövervakning (SLU) var det glädjande att höra. Miljöövervakningsuppdrag är krävande, med tajta tidscheman, stränga krav på kvalitet, arkivering och tillgängliggörande av data samt resultat.

Vinsten med att SLU, snarare än ett forskningsinstitut, utför alla dessa miljöövervakningsuppdrag är att det ger direkta mervärden för samhället i form av efterfrågade beslutsunderlag, samtidigt som uppdragen gynnar forskning och utbildning.

Genom miljöövervakningsuppdragen, kvantifierar SLU:s miljöanalytiker verkligheten och tar fram ”facit” för aktuella miljöfrågor. Det gäller till exempel hur vi kan bevara hotade arter och livsmiljöer, åtgärda läckage av näringsämnen från jordbruk och därigenom utveckla en hållbar bioekonomi.

Sådana analyser är komplexa och måste väga in kunskap från många olika håll; miljöövervakningen bidrar med rikstäckande data och utvecklad statistiskt tänkande. När miljöövervakningen finns i universitetsmiljö kan resultaten i form av ny kunskap om miljöeffekter och hållbarhetsaspekter snabbare befrukta och komplettera näraliggande forskning och undervisning. Och den kan även inspirera till forskning, som inte är så näraliggande, utan mer tvärvetenskaplig.

Resultaten från miljöövervakning används dessutom i undervisningen och bidrar till att studenterna blir bättre rustade att hantera miljöaspekterna i utvecklingen av den hållbara bioekonomin. Dessutom kan också forskarstuderande (och forskare), som hittar problemformuleringar eller dataunderlag i anslutning till aktuell miljöövervakning, bidra till att samhällsangelägna frågor snabbare blir beforskade.

Exemplen på mervärden ovan kan summeras som en så kallad vinn-vinn-situation för samhälle, vetenskap och SLU. Det är därför som SLU strävar efter att vara en eftertraktad utförare av miljöövervakningsuppdrag.

De data som skapas genom SLU:s miljöövervakningsuppdrag är självklart öppna för alla att använda. Men genom att på olika sätt ha varit engagerade i miljöövervakningen och ha varandra som kollegor, så har SLU:s forskare, miljöanalysspecialister och lärare ett försprång i att använda alla dessa data. Här finns troligen ytterligare möjligheter att tillvarata!

Under 2018 kommer vi att få se hur väl vi har lyckats med att förvalta dessa mervärden ur både SLU:s och samhällets perspektiv. Redan till sommaren ska en pågående utvärdering, Kvalitet och Nytta 2018, belysa de faktorer som bidrar till vår forskningskvalitet och forskningens bidrag till omgivande samhälle. Senare i höst rapporterar Åsa Romson regeringsuppdraget om utredningen av Sveriges miljöövervakning.

Då får vi se om den mycket uppmuntrande indikationen på miljöövervakningens berikande integration vid ekologiinstitutionen är representativ för SLU som helhet!

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys
Peter Högberg, rektor


Environmental monitoring at SLU benefits both society and science

A recent visit to SLU’s Department of Ecology was filled with exciting presentations of excellent science. Researchers there are tackling challenging issues regarding the use and conservation of ecosystems, such as threats to pollinators, managing wolf populations, and intensified but sustainable plant production. In the middle of a discussion about field experiments, the value of environmental monitoring data was mentioned as a means for putting research results in a broader context that is more relevant for addressing society’s questions.

As leaders of the organization (SLU) that conducts more environmental monitoring assignments for the government than any other contractor, this was gratifying to hear. Environmental monitoring assignments are demanding, with tight schedules and strict requirements for quality, archiving and public availability of the data.

The benefit of SLU carrying out all these environmental monitoring missions, rather than a research institute or private enterprise, is that SLU provides added value for society in the form of scientifically-grounded decision support, while at the same time furthering SLU’s other goals for research, education and collaboration with society.

Through monitoring, SLU’s environmental analysts quantify the state of the environment. This provides timely, quantitative information for measuring society’s progress (or lack thereof) on specific environmental issues. Examples of how this helps us move towards a more stable bioeconomy include the conservation of endangered species and habitats as well as reducing the leakage of nutrients, pesticides and greenhouse gases from agriculture.

Such environmental analyses are complex and must weigh knowledge from many different fields. Environmental monitoring contributes with spatially and temporally representative data supported by cutting-edge statistical expertise. When environmental monitoring is performed in SLU’s academic environment, these data contribute to new knowledge about environmental impacts and sustainability aspects that can inform and complement closely related research. The data can also inspire research which is not so closely-related, but more innovative, even interdisciplinary or transdisciplinary.

The results of environmental monitoring are also used in SLU’s teaching to better equip students for tackling the environmental aspects of developing a more sustainable bioeconomy. Furthermore, research students (and researchers) who are in touch with both the environmental monitoring databases, as well as the issues that motivate the development of monitoring programs, get an excellent opportunity to find new scientific uses for these data.

These examples of added value can be summed up as a so-called win-win situation for society, science and SLU. That is why SLU strives to be a sought after partner in environmental monitoring missions.

The data created by SLU’s environmental monitoring are open for all to use. SLU researchers, environmental analysts and teachers, however, have a head start in using all of these data because so many are involved directly or have colleagues working with different aspects of the environmental monitoring. There are certainly even more opportunities waiting to be pursued!

During 2018 we will see how well we managed to use environmental monitoring for adding value from the perspectives of both SLU and society. Already by summer, the ongoing evaluation Quality and Innovation 2018, will highlight the factors that contribute to our research quality and the contribution of research to society. Later this fall, Åsa Romson reports her government sponsored investigation of Sweden’s environmental monitoring.

Then we will see if the highly encouraging indications about the enriching integration of environmental monitoring at the Department of ecology institution are representative of SLU as a whole!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental monitoring and assessment
Peter Högberg, Vice-Chancellor

Visst bedriver vi klimatforskning!

Scroll down for English version

Ett departementsråd påpekade att SLU i sina skrivelser till Näringsdepartementet och i andra officiella dokument inte använder ordet klimat särskilt ofta. Betyder det att vi inte forskar om klimatet och effekter av ett ändrat klimat?

Frågan överraskar, för visst gör vi det, men uppenbarligen är det inte alltid så tydligt som det borde vara. Just nu ligger dock nyheter ute på vår hemsida om flyttfåglars ankomst och vårblommors blomning (ett samarbete med Svenska Botaniska Föreningen). Flyttfåglar och vårblommor är intressanta indikatorer på skillnader i klimat och möjliga förändringar av klimatet.

Men vi behöver också göra mycket mer tydligt allt det vi kan om hur växtproduktion och livsbetingelserna för djur påverkas av klimatet. Kanske tar vi det för alldeles för självklart. Vi vet att människans utvecklingshistoria är full av berättelser om bakslag på grund av extrem kyla, väta eller torka. Detta var verkligt för en majoritet förr, när många producerade sin egen mat, men är mindre tydligt idag. Nu kan den som har pengar köpa mat som importerats från någon del av världen som inte påverkats, även om bakslagen påverkar priset.

I andra delar av världen är sambanden mellan väder och tillgången till mat mer ovillkorliga. I ett tidigare blogginlägg berättade jag om ett besök av Etiopens dåvarande ambassadör, som var mycket bekymrad över en torka som hotade tio miljoner människor. Nyligen besökte Etiopiens nye ambassadör, SLU-alumnen Merga Bekana, oss, och oron för jordbrukets klimatutmaningar är fortfarande ett viktigt tema i våra diskussioner, trots att Etiopiens ekonomi vuxit mycket och diversifierats.

I ett globalt perspektiv består förstås vårt fundamentala beroende av växt- och djurproduktionen. Likaså dess känslighet för kortsiktiga väder- och långsiktiga klimatförhållanden. Utmaningarna kommer till och med att bli än större i takt med en ökande befolkning.

På SLU kan vi mer om dessa livsviktiga samband än vad vi visar i vår dagliga kommunikation med omvärlden. Jag vet att det finns några duktiga SLU:are som forskar kring väder, klimat och produktion, men föreställer mig att fler av oss kan göra mer, speciellt vad gäller att kommunicera våra kunskaper för en större publik. Vi behöver kunna berätta om hur mycket olika typer av väder påverkar våra skördars storlek och därmed tillgången till livsmedel lokalt, nationellt och globalt.

Peter Högberg, rektor


Does SLU do climate research? Sure we do!

A government director recently pointed out that SLU, in its official letters to the Ministry of Enterprise and Innovation and others, rarely uses the word climate. Does this mean that we don’t do research on climate and the consequences of a changing climate?

A surprising question – of course we do, but apparently this is not always as obvious as it could be. At the moment, you will find several news items on our web on the arrival of migratory birds and blossoming spring flowers (a project in cooperation with the Swedish Botanic Society). Migratory birds and spring flowers are both interesting indicators of differences in climate, and possible changes.

But we need to make more visible all our knowledge on how plant production as well as the living conditions for animals are affected by the climate. Perhaps we have been taking this for granted. We know that the history of humankind is full of setbacks due to extreme cold, rains or draughts. This is less obvious today, but used to affect the majority of us back when most people produced their own food. These days, anyone with money can buy food imported from another, unaffected part of the world, and the only sign of any problems will be higher prices.

In other parts of the world, the link between weather and the access to food are more unconditional. In an earlier post, I wrote about a visit by the then ambassador from Ethiopia, who expressed deep concern over a draught that threatened 10 million people. The new ambassador of Ethiopia to Sweden, SLU alumnus Merga Bekana, recently paid us a visit (ev länk till artikel), and it is clear that the concern over the climate challenges facing agriculture is still an important topic, despite the fact that the Ethiopian economy has grown and diversified considerably.

From a global perspective, our fundamental dependence on plant and animal production remains. As does its sensitivity to both short term weather changes and long term changes in climate. The challenges are likely to increase as the population grows.

At SLU, we know more about these vital links than is perhaps clear from our day-to-day communication with the surrounding world. I know there are skilled colleagues who do research on weather, climate and production, but I’m thinking that we can all do more, in particular when it comes to communicating our knowledge to a wider audience. We need to be able to explain how different types of weather affect the size of crops, and thereby the access to food regionally, nationally and globally.

Peter Högberg, vice-chancellor

Urvalet av våra nya industridoktorandprojekt är nu klart

Efter en lång och utmanande diskussion har vi nu valt ut projekten till programmet för industridoktorander inom livsmedelsområdet., LivsID.

Det känns därför både väldigt roligt att vi nu har tio bra förslag att gå vidare med och samtidigt beklagligt att fem lovande projekt inte ryms inom just den här satsningen. De tio utvalda projekten spänner från primärproduktionen till egenskaper i bröd, från norr till söder och från riktigt stora företag till mindre, vilket är mycket glädjande.

Förhoppningsvis kan också några av de förslag som inte valdes ut utvecklas till fördjupade samarbeten på andra sätt, kanske rent av till ytterligare industridoktorander, finansierade genom Stiftelsen för Strategisk Forskning, eller genom andra ansökningar.

Hursomhelst är vi på SLU mycket glada över det stora intresset och vi är imponerade av engagemanget från våra samarbetspartners. Även om det återstår en hel del utmaningar ser vi fram emot ett lovande och spännande program och vi hoppas nu att alla tilltänkta doktorander succesivt ska kunna påbörja sin utbildning vid SLU och sina forskningsprojekt.

Så gjorde vi urvalet/bakgrund

I somras fick vi ett regeringsuppdrag om att inrätta ett program för industridoktorander inom ramen för regeringens livsmedelsstrategi. Under hösten inledde vi detta arbete. Vi fick in många förslag från näringen och i november ordnade vi en mycket spännande och lovande presentation av närmare 25 möjliga förslag.

Efter den presentationen tog vi hjälp av en extern grupp för att välja ut femton förslag som gavs möjlighet att utveckla mer fullständiga ansökningar, inklusive individuella studieplaner för en tilltänkt doktorand. Vi valde att gå vidare med femton möjliga projekt för att vara säkra på att kunna erbjuda tio kvalificerade projekt möjlighet till varsin doktorand i programmet. Det visade sig dock att alla femton kvarvarande initiativ sannolikt hade fungerat bra som samarbetsprojekt för industridoktorander, så det blev i slutändan ett svårt val att välja ut de tio som nu återstår.

Mycket spännande forskning kan utvecklas genom detta initiativ och vi hoppas dessutom att det ska leda till ytterligare samarbeten i framtiden, till nytta för såväl SLU, som företagen och hela livsmedelssektorn i Sverige.

Erik Fahlbeck, vicerektor med ansvar för samverkan

Tankar efter Umeåbesök

Scroll down for English version

Så här i ansökningstider funderar jag ofta på våra utbildningar, dess innehåll, utformning samt hur vi talar om dem.

När våra studenter lämnar SLU ska de ha djupa ämnesmässiga kunskaper och relevanta praktiska färdigheter. De ska behärska kritiskt tänkande, kunna kommunicera i tal och skrift och kunna föra dialog med respekt för olika uppfattningar. De ska ha förmåga att förstå och hantera komplexa frågor och målkonflikter. När våra studenter går ut i arbetslivet ska de gå i bräschen för framtidens hållbara nyttjande av djur och de gröna naturresurserna och bidra till en god hälsa för människor och djur i såväl svenskt som globalt perspektiv. De ska bidra till att utveckla de gröna näringarna mot produktionssystem anpassade till ett fossilbränslesnålt samhälle.

För att möta dagens och framtidens utmaningar, behöver vi fler högutbildade inom SLU:s ansvarsområden. Min vision är därför att vi ska ha dubblat antalet studenter inom en 10-årsperiod och att studenterna speglar hela samhällets bredd i fråga om social, kulturell och geografisk bakgrund.

I förra veckan var jag i Umeå och fördjupade mig i jägmästarutbildningen med mera. Jag konstaterar att det är bra energi och kreativitet i marknadsföringsarbetet och att det finns mycket ämneskunskap som gynnar jägmästarutbildningen. Pågående utvecklingsarbete inför höststarten av det nya ortsövergripande masterprogrammet Växtbiologi för hållbar produktion är spännande. SLU är på väg mot en framtida hög kompetensnivå i e-baserat lärande och ett stort utbud av distansutbildningar.

Roligt var också att få ta del av den samverkan mellan biblioteksföreträdare, pedagogiska utvecklare, lärare och studenter (PLOG-projektet), som lett till ett genomtänkt upplägg för hur jägmästarstudenter ska utveckla sina generella kompetenser (t ex skrivande). Momenten ska integreras i utbildningen med start från första kursen, och med tydlig progression, så att studenterna, när det är dags att skriva examensarbete, har de färdigheter som krävs för att självständigt kunna producera en uppsats av hög vetenskaplig kvalitet.

När samhället förändras behöver utbildningarna också göra det – både vad gäller struktur och innehåll. Dagens ungdomar vill, enligt Ungdomsbarometern, inte låsa in sig i långa program, de vill ha många dörrar öppna länge. Är det dags att strukturera våra yrkesprogram i tydliga kandidat- och mastersystem, där det går att byta inriktning efter år tre? Och där det går att få ut yrkesexamenstiteln vid val av särskilt utpekade kandidat-masterkombinationer?

Många yrkesprogram har djupa traditioner. Det finns en tendens att vi, när behov om nya ämnesområden och kurser uppstår, försöker stoppa in detta i befintligt upplägg, utan att fundera på vad som kan tas bort. Det är inte konstigt – det är alltid lättare att skapa nya kurser än att lägga ner en kurs. Men trots vår iver att vinna fler studenter måste vi också ägna tid åt att skapa gemensamma målbilder – vad vill vi med utbildningen, hur ska den se ut om fem år och hur når vi dit? Det är exempel på frågor att resonera brett kring. Vid S-fak har det påbörjats inom projektet Future Education.

Det var lärorikt att träffa många utbildningsengagerade studenter, lärare, studierektorer, prefekter och utbildningsledare under mitt Umeåbesök. Varmt tack till alla som tog emot mig och delade med sig av kunskap och tankar.

Karin Holmgren, prorektor


Thoughts after a visit to Umeå

Now that it’s application time once again, I often think about our courses and programmes, their content and how we talk about them.

When our students leave SLU, they should have deep, specialised knowledge and relevant practical skills. They should be able to think critically, communicate in speech and writing and discuss whilst maintaining respect for various opinions. They should understand and handle complex issues and conflicts of objectives. When they enter the labour market, they should be at the forefront of future sustainable use of animals and green natural resources, and contribute to good human and animal health from both a Swedish and a global perspective. They should contribute to developing the land-based sectors towards production systems adjusted to a society with less fossil fuel.

In order to meet the challenges of today as well as of the future, we need more highly educated people within SLU’s areas of responsibility. My vision is that we will double the number of students during a 10-year period, and that these students will reflect the breadth of our society in regard to their social, cultural and geographical backgrounds.

I was in Umeå last week, learning more about the Forest Science programme and much more. It was inspiring to see the energy and creativity in the marketing of our degree programmes and courses. The ongoing development work with the multi-site Master’s programme Plant Biology for Sustainable Production that will start this autumn is exciting. SLU is heading for a future high skills level when it comes to e-based learning, and a large selection of distance learning courses.

It was also interesting to be informed on a project run in collaboration between library representatives, educational developers, teachers and students (the PLOG project – information only available in Swedish). The project has led to a well thought-out approach on how forest science students can develop their general competencies (for example writing). Training in these skills will be integrated into the programme from the first course and progress clearly so that when the time comes, the students will have the skills necessary to independently produce a thesis of high scientific quality.

As society changes, education must do so also – both in regard to structure and content. According to the Ungdomsbarometern survey, young people today don’t want to be locked in on long programmes; they want to keep their doors open. Is it time to structure our professional programmes into a clear Bachelor’s and Master’s system where you can change your specialisation after year three and where you can receive your professional qualification title when selecting specially defined Bachelor’s and Master’s combinations?

Many professional programmes have deep traditions. When there is a demand for introducing new subject areas and courses, we have a tendency to fit them into existing structures without thinking about what can be removed. This is not strange – it is always easier to create new courses than to close down old ones. But despite our eagerness to recruit more students, we also have to spend time creating common goals. What do we want to achieve with our degree programmes, now and five years ahead? These are some of the questions we should consider with an open mind. The S Faculty has already started doing this through the Future Education project (information only available in Swedish).

It was valuable to meet so many students, teachers, directors of studies, heads of department and programme directors committed to education at SLU Umeå. I want to thank everyone I met who shared their knowledge and thoughts.

Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor

På gång inom utbildningsområdet

Scroll down for English version

Den 15 mars öppnar anmälningstiden för ansökningar till höstens kurser och program. Vi vill som bekant se fler kvalificerade sökande till våra utbildningar så därför är det glädjande att notera att i årets medarbetarundersökning har många fler medarbetare än tidigare uttryckt att de gärna skulle rekommendera en nära vän eller bekant att studera vid SLU. Det är mycket positivt eftersom SLU:s medarbetare och studenter är våra viktigaste ambassadörer.

Det är också glädjande att konstatera att antalet förstahandssökande till våra utbildningar i den internationella ansökningsomgången har ökat från 1 269 sökande år 2017 till 1 826 sökande år 2018. Och det är bland annat våra nya masterprogram Trädgårdsvetenskap, Hållbara livsmedelssystem och Växtbiologi för hållbar produktion tilldrar sig stort intresse. Kul! Jag hoppas vi får se samma trend i den nationella ansökningsomgången.

Det är mycket på gång inom grundutbildningen: I januari arrangerade kommunikationsavdelningen en välbesökt studentrekryteringskonferens, där vi bland annat fick en presentation av Ungdomsbarometern, om unga människors identitet och vad som styr deras utbildningsval. Några veckor senare fick SLU:s ledning besök av universitetsledningen från Wageningen University & Research. Båda dessa händelser gav inspiration till den fortsatta utvecklingen av våra utbildningar. En tänkvärd lärdom var att dagens unga vill hålla många dörrar öppna så länge som möjligt. Det pågående arbetet inom utbildningsorganisationen att bättre synliggöra att generella examina kan uppnås, inte bara genom att följa ett specifikt program utan också genom att välja fristående kurser, är därför helt rätt. Detta stämmer också väl överens med önskemålen från arbetsgivarna – alla som ska verka inom jord-, skog-, djur- och trädgårdsbruk ska inte vara stöpta i samma form utan det ska finnas en bredd och variation i utbildningsportföljen. Dagens och framtidens utmaningar inom hållbara gröna produktionssystem är så komplexa att de kräver en mångfacetterad kompetens för att kunna mötas.

Men nu är det fullt fokus på kommande ansökningsomgång till höstens utbildningar. Och då kan det vara bra att veta att – enligt Ungdomsbarometern – så bestämmer sig många sökande först de sista dagarna innan deadline (16 april) för vilken utbildning de ska välja. Så låt oss fokusera på marknadsföring av våra utbildningar under hela denna tid, alla kan hjälpa till! Ingen insats är för liten eller för stor. Tack alla studenter och medarbetare för ert goda ambassadörskap!

Karin Holmgren, prorektor


What’s happening in education at SLU?

The opening of the application period for next semester is approaching (15 March). As you know, we’re hoping to see an increased number of qualified applicants for our courses and programmes, which is why I’m happy to see that in this year’s staff survey, more of you say they would recommend a friend or acquaintance to study at SLU. This is positive, as our staff and students are our most important ambassadors.

I’m equally happy to note that the number of first-choice applications for our programmes in the international admission round has increased from 1,269 in 2017 to 1,826 in 2018. Among the programmes attracting a lot of interest are our new Master’s programmes Horticultural Science, Sustainable Food Systems and Plant Biology for Sustainable Production. Great! I hope the national admission round will see the same trend.

There’s a lot happening at undergraduate and Master’s level: In January, the Division of Communication arranged a well-patronised student recruitment conference, which included a presentation of the Ungdomsbarometern survey on the identity of young people and what governs their choice of education. A few weeks later, the management from Wageningen University & Research paid a visit to SLU. Both events provided inspiration for the continued work on developing our programmes. One piece of food for thought was that young people today tend to want to keep as many doors open as possible, for as long as possible. It’s obvious that what are currently doing is absolutely right: making it clearer how studying at SLU can lead to a degree, not only by doing a specific programme but also by combining freestanding courses. This also tallies with the needs of employers – not everyone active in the land-based sector needs to be cast in the same mould. On the contrary, the range of courses and programmes offered should be characterised by breadth and variety. The challenges of today, and of the future, in sustainable, green production systems are complex and demand a variety of skills.

However, focus right now is on the next admission round for the autumn semester. With this in mind, it’s useful to know that, according to the Ungdomsbarometern survey, many applicants will wait till the last few days before deadline (16 April) to decide what programme to apply for. So let’s all focus on marketing our courses and programmes during this period. Everyone can pitch in, and every effort counts. Thank you to all our students and staff for being such great ambassadors!

Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor

Om SLU:s ledning den närmaste tiden

De flesta av er har säkert nåtts av nyheten att jag har begärt att entledigas från mitt uppdrag som rektor från och med 2019-01-01. Det är ett år och en månad innan mitt förordnande skulle ha tagit slut enligt regeringens beslut.

Många av er undrar kanske hur SLU kommer att ledas fram till min avgång och tiden omedelbart efter den. En enkel sammanfattning av de kommande tio månaderna är: som vanligt. Vi arbetar fortsatt enligt vår strategi för 2017-2020 med fokus på medarbetare, studenter och utbildning, forskningsinfrastruktur, samverkan med det omgivande samhället samt vårt gemensamma SLU.

Jag arbetar som rektor med full kraft året ut. Övriga i ledningen – prorektor, universitetsdirektören, vicerektorer och dekaner, kommer att vara desamma som idag.

Vad gäller ny rektor, så kommer SLU:s styrelse att omgående starta en process med sikte på att rekrytera en ny rektor, som beräknas kunna börja sitt uppdrag 2019-07-01. Regeringen kan vid behov utse en tillförordnad rektor för våren 2019.

Redan i höst genomför fakulteterna en process för att välja nya fakultetsnämnder och komma med förslag på vem som skall vara dekan på fakulteten. Beslutet om vilka som blir dekaner på respektive fakultet fattas av rektor i slutet av hösten, vilket innebär att det blir jag som fattar det beslutet.

Som redan nämnts blir andra ledande personer – prorektor, universitetsdirektören, vicerektorer och kanske några av dekanerna (här har ni förstås ett stort inflytande) kvar i sina roller efter årsskiftet. De är erfarna och mycket kompetenta. Det finns också en stabilitet och kontinuitet i den administrativa linjen.

Jag vill också påpeka att SLU har en stark ekonomi, och viktigast av allt att SLU:s kompetenser är starkt efterfrågade i dagens samhälle. Vi har en mycket gynnsam situation.

Detta med vår samhällsanknytning har motiverat mig särskilt mycket. Vår forskning och undervisning, både den grundläggande eller tillämpningsnära, har stor betydelse för samhällets utveckling. Detsamma gäller den fortlöpande miljöanalysen, som ger underlag för viktiga politiska beslut. Jag vet att övriga i ledningen också känner mycket starkt för SLU:s uppdrag, vilket fyller mig med stor tillförsikt inför framtiden. Den stärks också av det goda arbetsklimatet i ledningen.

Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med er som SLU:s rektor resten av året!

Peter Högberg, rektor


SLU management in the near future

As most of you have probably heard, I have requested early termination of my appointment as vice-chancellor as of 1 January 2019 – a year and one month before my appointment would have ended in accordance with the Government’s decision.

Many are probably wondering how SLU will be managed until my departure and the time immediately after that. To summarise, the coming ten months will be business as usual. We are still going to work in accordance with our 2017–2020 strategy, focusing on Employees, Students and education, Research infrastructure, External collaboration and Our shared SLU.

I will wholeheartedly continue my work as vice-chancellor through the year. Others in our management – the deputy vice-chancellor, the head of university administration, the pro vice-chancellors and deans – will remain.

In regard to the new vice-chancellor, the SLU Board will immediately begin the process of recruiting someone who is expected to take up the post on 1 July 2019. If necessary, the Government can appoint an acting vice-chancellor for spring 2019.

This autumn, the faculties will start the process of selecting new faculty board members and proposing faculty deans. The decision of who will be the dean at each faculty is made by the vice-chancellor at the end of autumn, meaning I will be making that decision.

As previously mentioned, the others in management positions such as the deputy vice-chancellor, the head of university management, the pro vice-chancellors and perhaps some of the deans (this is something you can influence) will remain after the new year. They are experienced and very competent. There is also stability and continuity in the administrative line of management.

I would also like to remind you that SLU’s finances are strong, and most important of all – we have skills that are highly sought-after in society today. All in all, a very favourable situation.

Our connection to society has motivated me greatly. Our education and research, both basic and application-oriented, are very important for societal development. The same applies to environmental monitoring and assessment, which provides support for political decisions. I know that my colleagues in management also feel very strongly about SLU’s assignment, which makes me very confident about our future. It is also strengthened by the great working climate that characterises our management.

I look forward to continue working with you as vice-chancellor of SLU for the rest of the year.

Peter Högberg, vice-chancellor

Efter #metoo

Scroll down for English version

Vi kan inte och får inte återgå till vardagen före #metoo. Förresten pågår kampanjen fortfarande med rader av berättelser från nya grupper av kvinnor. De är plågsamma att läsa. Vi började med #skiljagnarnafrånvetet, korta beskrivningar från det gröna näringslivet, men orkade till att börja med inte med mer än ett tiotal. Ingen ska behöva uppleva detta!

Många män har nog haft en viss vetskap om vad som förekommer, men trott att trakasserierna varit mer ovanliga. Berättelserna från #metoo är råa och obehagliga. Det är svårt att värja sig från bilden av ett vanligt förekommande förtryck. Den bilden är särskilt utmanande för oss på ett universitet. Vi ska vara frihetens högborg. Vi ska stå för objektivitet och demokratiska värden som respekt och jämlikhet!

Kampanjen #metoo skakar den självbilden i grunden, men skapar ett momentum, tillsammans med uppdraget jämställdhetsintegrering att angripa ojämlikheten med ny motivation och kraft.

Vi måste ifrågasätta vår förmenta objektivitet. Ta till exempel detta att forskningsråden, som ett led i sitt jämställdhetsarbete, granskar om procentandelen beviljade ansökningar motsvarar andelen av respektive kön som söker anslag. Så tänker vi också ofta själva (men se blogginlägg om karriärbidrag). Detta är konserverande. Om kvinnorna är färre, vilket de är inom många områden, så kommer inte deras andel att öka om de är duktigare än männen. Hur ska forskningsråden och vi hantera det, som vi inte enkelt kan sätta siffror på, men ändå finns där och verkar med stor kraft?

Värst är möjligheten att #metoo handlar om toppen av ett isberg, och att subtilare former av härskartekniker är så allmänt förekommande och accepterade, att vi inte fullt ut förstår hur annorlunda det borde vara.

Vi vill tacka er som orkat berätta om trakasserier ni utsatts för. Nu är det hög tid att vi alla kraftsamlar och bygger ett studie- och arbetsliv baserat på jämlikhet och respekt.

Peter Högberg, rektor
Karin Holmgren, prorektor


Post #MeToo

We cannot and will not go back to normal after #MeToo. After all, the campaign is still going on with many new stories from various groups of women. They are painful to read. We started by “separating the wheat from the chaff” (#skiljagnarnafrånvetet – only in Swedish); short descriptions from the land-based sector, but couldn’t read more than a few. No one should have to experience this!

Many men have probably, to some extent, suspected what was going on but believed that harassment was rarer than it was. The stories coming from #MeToo are raw and unpleasant. It is difficult to defend yourself from the image of common oppression. This image is especially challenging for universities. We are supposed to be the stronghold of freedom. We should stand for objectivity and democratic values such as respect and equality.

The #MeToo campaign has rocked the foundation of that self-image, but it has also created a momentum, together with the task of gender mainstreaming, to attack inequality with new motivation and power.

We must question our supposed objectivity. For example, research councils, in their work with gender equality, will review the percentage of granted applications to see if it corresponds to the grant applications submitted by each gender. We often think this way too (but see the blog on career grants). This preserves the situation. If there are fewer women, which is a fact in many fields, the number of women won’t increase even if they’re more talented than the men. How can we and the research councils deal with this, especially considering that it isn’t easy to express in numbers even though it is a big problem?

The worst thing is the possibility that #MeToo is only the tip of the iceberg, and that more subtle forms of master suppression techniques are so common and accepted that we cannot fully see how different things should be.

We want to thank those who have been strong enough to share how they have been harassed. Now, it is time to gather power and build a study and working life based on equality and respect.

Peter Högberg, Vice-Chancellor
Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor

Nu kan du söka pengar för att utveckla våra utbildningar

Scroll down for English version

Under SLU:s 40-årsfirande lanserade jag min vision för vår 50-årsdag: När SLU fyller 50 år känner unga svenskar till att med SLU:s utbildningar i botten kan man göra skillnad för framtiden! SLU:s studentpopulation är fördubblad – därför att den behövs! Och den speglar också Sveriges unga befolkning i fråga om sammansättning, bakgrund osv. Gensvaret från våra medarbetare har varit stort och jag känner att detta är något som vi verkligen kan sluta upp bakom. Men hur ska vi då nå dit? – Vi måste verka på många plan och alla kan bidra.

En nyhet från Utbildningsnämndens sida är att vi har avsatt cirka 10 miljoner kronor för strategiska satsningar med syfte att vidareutveckla vår utbildning på grund- och avancerad nivå. Vi öppnar upp för ansökningar om projektmedel inom ramen för tre olika satsningar, varav två riktar sig till fakultetsnämnder och programnämnder och den tredje till lärare och studentkårer. SLU:s strategi och utbildningarnas behov har varit en ledstjärna i utformandet av utlysningen.

Själva utlysningen och information om ansökningsförfarandet finns här:

Förslag utformas enligt anvisningarna och skickas in senast 2018-03-01. Därefter bereder en arbetsgrupp inom Utbildningsnämnden respektive enheten för pedagogisk utveckling ärendet för beslut under april 2018.

Jag hoppas att denna utlysning ska generera smarta investeringar och vara ett tydligt steg på vägen mot visionen för SLU 50 år.

Karin Holmgren
Prorektor och Utbildningsnämndens ordförande


Apply for funds to develop our courses and programmes

During SLU’s 40th anniversary, I launched my vision for our 50th: When SLU turns 50, young Swedes will know that SLU’s courses and programmes help people change the future. SLU’s student population will have doubled, because it is needed. It will reflect Sweden’s young population in regard to composition, background, etc. The response from our employees has been great, and I would really like us to work on this. But how? The answer is that we need to work at many different levels, and everyone can contribute.

The Board of Education has announced that we have reserved about SEK 10 million for strategic initiatives with the aim to further develop our courses and programmes at undergraduate and Master’s level. We are allowing project fund applications within the framework of three different initiatives; two are aimed at the faculty and programme boards and the third at teachers and students’ unions. The SLU strategy and the course and programme requirements have guided the call for applications.

The actual call for applications and information on the application process can be found here:

Proposals must be written in accordance with the instructions and submitted 1 March 2018 at the latest. Working teams will then be assembled within the Board of Education and the Educational Development Unit. These teams will prepare the matter, and a decision will be made in April 2018.

I hope that this call will generate smart investments and act as a clear step towards the vision of SLU at 50.

Karin Holmgren
Deputy Vice-Chancellor and Chair of the Board of Education

Hjälp till att marknadsföra våra internationella masterutbildningar!

Ansökningsomgången inför antagning av internationella studenter är öppen sedan en  månad tillbaka på www.universityadmissions.se. Sista dag för anmälan är den 15 januari 2018. Våra skickliga studentrekryterare arbetar intensivt med att marknadsföra våra utbildningar på olika sätt; via sociala medier, mässor, pressmeddelanden och annonsering. Men vi behöver alla hjälpas åt!

Jag uppmanar SLU:s forskare, lärare, övrig personal, doktorander och alla studenter att passa på att sprida kunskap om våra utbildningar – inte minst om våra nya masterutbildningar – i era olika nätverk! Ta med vårt internationella magasin om våra utbildningar när du åker på konferens och sprid den! Den finns att hämta i Servicecenter eller beställas och laddas ner här.

Det finns så många unga människor som är oroliga för planeten jordens framtid. Hjälp dem att förstå att vid SLU utbildar vi för att bidra till lösningarna för en hållbar framtid!.

Undervisningsspråket på så gott som alla våra masterprogram är på engelska, de behandlar internationella perspektiv på hållbar utveckling, hållbart nyttjande av skog, åker, trädgård, djur och natur och om hållbar stadsutveckling. Flera nya masterutbildningar startar hösten 2018, bland annat Sustainable Food Systems och Plant Biology for Sustainable Production.

Jag är stolt över vårt utbildningsutbud och mycket angelägen om att flera unga ska hitta hit – för vår framtids skull!

Karin Holmgren, prorektor


Please help market our international Master’s programmes

International students have been able to apply to SLU for a month at www.universityadmissions.se. The deadline is 15 January 2018. Our skilled student recruiters are marketing our programmes intensely in various ways – through social media, exhibitions, press releases and advertising. But we all need to help.

I encourage SLU’s researchers, teachers, other staff members, doctoral students and students to take the time to spread knowledge of our courses and programmes – not least our new Master’s programmes – through your various networks. Bring our “International Studies” magazine to conferences and spread it around. They can be found at the Service Centre or ordered and downloaded here.

So many young people are worried about our planet’s future. Please help them understand that, at SLU, we educate students on how to contribute with solutions for a sustainable future.

Almost all of our Master’s programmes are taught in English and discuss international perspectives on sustainable development, sustainable use of forests, fields, gardens, animals and nature, as well as sustainable urban development. Several new Master’s programmes will start in autumn 2018, among them Sustainable Food Systems as well as Plant Biology for Sustainable Production.

I am proud of our course and programme selection, and I think it is very important for more young people to find us – for our future’s sake.

Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor

Är universiteten ineffektiva?

Scroll down for English version

I en rapport daterad 2017-11-16 svarar Riksrevisionen tydligt ”ja” på frågan! De statliga universiteten och högskolorna har sparat över 12 miljarder kronor i oförbrukade anslag och andra överskott. SLU har sparat 700 miljoner kronor enligt rapporten. Till dessa räknas inte så kallade periodiserade bidrag från forskningsråden, det vill säga medel som förutsätts förbrukas under en tidsperiod framåt.

Kapitalöverskottet ses som bevis för att vi inte använder de skattemedel vi tilldelats på ett effektivt sätt. Man kan i och för sig undra om förbrukning av medel alltid leder till effektiv och bra verksamhet – men ett sådant filosoferande imponerar knappast på våra styrande politiker och Finansdepartementet. Vi må ha många argument för att försvara vårt sparande. Men vi är skattefinansierade och de sparade medlen kunde ha använts aktivt till något i många politikers ögon mer behjärtansvärt än sparande, till exempel åldringsvård eller förbättringar av skolsystemet.

Det är viktigt att förstå var de sparade medlen finns och varför de sparats. Vid SLU ligger i dagsläget cirka 600 miljoner som sparat kapital. Av dessa ligger 50 miljoner som centrala medel och 10 miljoner inom administrationen, medan 80, 260, 90 och 100 miljoner finns vid LTV-, NJ-, S respektive VH-fakulteterna. De sparade medlen på fakulteterna ligger till stor del ute på institutionerna. Det leder oss till orsaker till sparandet. En anledning är den upplevda osäkerheten i framtida finansiering hos våra lärare och forskare.

SLU:s styrelse har regeringens uppdrag att tillse att vi använder våra resurser effektivt. Styrelsen beslöt under 2016 att kapital som överskrider gränsen 10 procent av omsättningen vid respektive enhet ”beskattas” med 10 procent. Beloppet förs till SLU centralt för att sedan återföras till verksamheten som riktade satsningar. Ett annat beslut togs för några veckor sedan och rörde ökad statsanslagsfinansiering av seniora lärare/forskares löner.

Det är utomordentligt viktigt att vi ökar tilliten till att använda tilldelade medel. Använder vi och andra universitet inte de resurser vi får, kommer vi att fråntas medel. Detta kan komma att kompletteras med ökade krav på styrning uppifrån, ökade krav på att vi finansierar dyra forskningsinfrastrukturer (vilket redan skett) och ökad projektstyrning. Varje projekt kan komma att hanteras som ett enskilt ekonomiskt stuprör, som inte samspelar med andra resurser. Det vore en mardröm med tanke på de negativa konsekvenserna för forskningens frihet och för kreativt tänkande!

Vad gör jag som rektor och myndighetschef i dessa sammanhang? Först och främst bejakar jag vårt uppdrag att använda de skattemedel vi tilldelats och de beslut SLU:s styrelse tagit. Utåt, inte minst i möten med vårt departement, är det enkelt och naturligt för mig att starkt framföra att SLU verkligen levererar fantastiska resultat (trots vårt överskott) inom forskning, grundutbildning och fortlöpande miljöanalys. Jag kommer naturligtvis också att företräda krav på fri forskning och förklara varför det sparas, för att minska risken att eventuella åtgärder blir missriktade. Jag ser det därutöver som centralt att diskutera forskningspolitiken med kollegor vid andra universitet och högskolor. Som enskilt lärosäte kommer vi nämligen att påverkas av regeringens syn på sektorn i sin helhet. Universiteten behöver en gemensam strategi.

Men detta är inte tillräckligt. Hela SLU måste engageras i problematiken med överskott. Dekaner och prefekter behöver arbeta utifrån insikten att Riksrevisionens rapport har tydliggjort att vi (och andra universitet) försatt oss i en besvärlig position. En ökad medelsförbrukning av de medarbetare som har resurserna, kräver tillit till att institutionerna står som en garant om finansieringen via bidrag sviktar. Beslutet om ökad anslagsfinansiering till seniora lärare och forskare syftar till att öka tilliten och därmed viljan att använda befintliga resurser.

Situationen kräver att man överger den klassiska positionen ”rör inte mina pengar”. För statsmakten ser det inte så, utan att vi fått ansvaret att använda tilldelade medel, inte spara dem. Och det är vägen framåt.

Peter Högberg, rektor


Are universities inefficient?

In a report (written in Swedish) dated 16 November 2017, the Swedish National Audit Office’s answer to that question is an unequivocal “yes”. The public universities and higher education institutions have saved over SEK 12 billion in unspent funding and other surpluses. According to the report, SLU has saved SEK 700 million. This does not include accrued grants from research councils, i.e. funds that are assumed to be spent during a future period.

This capital surplus is viewed as evidence that we do not use the tax revenue we have been given in an efficient way. However, one can wonder whether using funds always leads to efficient and good operations – but such philosophising will hardly impress our politicians and the Ministry of Finance, responsible for allocating resources. We may have many arguments for why we have decided to save money, but the fact is we are funded by taxes. The saved funds could have been actively used for something that the politicians consider more deserving, e.g. healthcare for the elderly or improving the school system.

It is important to understand where the saved funds are and why they have been saved. At SLU, we have about SEK 600 million in saved capital. Of these, SEK 50 million are central funds, and SEK 10 million belong to administration. The LTV, NJ, S and VH faculties have SEK 80, 260, 90 and 100 million saved, respectively. The saved funds from the faculties are mainly intended for the departments. This leads us to why the funds have been saved: one reason is our teachers’ and researchers’ insecurity about future funding.

The SLU Board is tasked by the government to ensure that we use our resources efficiently. In 2016, the board decided that capital exceeding 10 per cent of a unit’s turnover will be subject to a 10 per cent “tax”. The amount is transferred to SLU centrally and is then restored to the operation as targeted funding. Another decision was made a few weeks ago on increased government funding of senior teachers/researchers’ salaries.

It is extremely important that we build trust when it comes to using our funds. If we and other universities do not use the resources we are given, they will be taken away. In addition, there may be increased control requirements from higher up, increased requirements that we fund expensive research infrastructures (this has already happened) and increased control of projects. Each project may be handled separately, as something that does not interact with other resources. This would be a nightmare considering the negative impact on research freedom and creative thinking.

What will I do about this, as SLU vice-chancellor and head of a public authority? First of all, I recognise our assignment to use the tax revenue given to us and the decisions of the SLU Board. Outwardly, not least in meetings with our ministries, it is simple and natural for me to strongly convey that SLU certainly delivers fantastic results (despite our surpluses) when it comes to research, education and environmental monitoring and assessment. Naturally, I will also highlight requirements for free research and explain why money is being saved in order to reduce the risk of any misdirected measures. I also think it is important to discuss research politics with colleagues from other universities and higher education institutions. As a single university, we will be affected by the government’s view of the sector in general. All universities need a common strategy.

But this is not enough. All of SLU must commit to the problems with surpluses. Deans and heads of departments need to act based on the knowledge that the Swedish National Audit Office’s report has clarified that we (and other universities) have put ourselves in a difficult situation. Employees that have funds and increase their use of them must trust that the departments act as guarantors, should funding through grants waver. The decision to increase grant funding to senior teachers and researchers aims to increase trust and the will to use existing resources.

The situation requires that we abandon the classic position of “do not touch my money”. The Government does not see it like that; we are responsible for using allocated funds, not saving them. That is the way forward.

Peter Högberg, Vice-Chancellor