Livsmedelsstrategin nu på väg!

Scroll down for an English version.

Efter mycket lång tid är nu regeringen, vänsterpartiet och allianspartierna överens om långsiktiga mål inom livsmedelsområdet och på torsdagen den 26 januari kommer regeringen att presentera hela sin länge emotsedda livsmedelsstrategi. Vi är många som har väntat på den och det känns förstås mycket bra att ha den här grunden inom livsmedelssektorn på plats. Nu blir det mycket lättare för oss inom SLU och för andra aktörer inom livsmedelssektorn att fortsätta utveckla vår samverkan.

De mål som nu presenterats kommer inte som någon överraskning. Icke förvånande följer de den så kallade Konkurrenskraftutredningen väl. För den som kan SLU:s och tidigare Lantbrukshögskolans historia kan det vara lite intressant att vi nu har politiska målsättningar om produktion av livsmedel, för första gången på länge. Även i övrigt är målsättningarna intressanta för oss på SLU, inte minst eftersom det rimligen kommer att krävas mycket ny kunskap för att åstadkomma det som politikerna uttrycker i målen.

Om den svenska livsmedelsproduktionen ska öka, om den ska bidra till att skapa sysselsättning och tillväxt i hela landet samtidigt som svenska miljö- och klimatmål ska uppnås, behövs sannolikt omfattande investeringar i hela livsmedelskedjan. Vi kommer, enkelt uttryckt, att behöva bli bättre inom i stort sett alla delar av Livsmedelssverige, för att sektorns olika aktörer sammantaget ska kunna bidra.

SLU kan bidra inom en rad områden, inte minst när det gäller att ta till oss ny kunskap och snabbare än i dag omsätta sådan ny kunskap i till exempel förändrade produktionsformer, utvecklad innovativ förädling, nya affärsmodeller och nya former för såväl kunskapsspridning och kompetensförsörjning som entreprenöriell förmåga inom sektorn.

Nu ser vi fram emot själva strategin och hoppas att den ger de förutsättningar till nyinvesteringar som Livsmedelssverige behöver för att nå målen! SLU kommer att delta den 26 januari, när strategin släpps.

Erik Fahlbeck, vicerektor


The food strategy is under way!

After a long wait, the Government, the Left Party and the Alliance parties have agreed on long-term objectives in the field of food (http://www.government.se/information-material/2015/06/towards-a-swedish-food-strategy/), and the Government will soon be presenting its long-awaited food strategy. All of us who have been eagerly awaiting it are happy to have this cornerstone of the food sector in place. It will make it so much easier for us here at SLU and for other actors in the food business to continue our work on developing cooperation.

The objectives presented come as no surprise, and they follow the so-called Konkurrenskraftutredning (competitiveness investigation) quite well. Those familiar with the history of SLU and its predecessor the Agricultural University College may find it interesting to know that for the first time in a long time, we now have political targets for food production. In general, the objectives are of interest to SLU, not least because achieving these objectives will most certainly require considerable amounts of new knowledge.

For Swedish food production to increase and contribute to creating jobs and growth in the whole country, at the same time as we fulfil the national environmental and climate objectives, considerable investments in the whole food production chain will be needed. Simply put, more or less all parts of our food production will have to improve for the different actors in this sector to be able to contribute.

At SLU, we can contribute in a number of areas, not least when it comes to absorbing new knowledge and transforming it into e.g. new production methods, innovative processing, new business models and new forms for disseminating knowledge and providing skills and entrepreneurial know-how in the sector.

We now look forward to the strategy itself, and hope it will provide conditions for the new investments needed to reach the objectives! SLU will be there on 26 January when the strategy is to be presented.

Erik Fahlbeck, Pro Vice-Chancellor

Nytt år och nytt i ledningen

Scroll down for an English version.

Julhelgen har gett möjligheter till vila och kontemplation. Jag hoppas att ni stärkta kan blicka framåt. Det nya året 2017 har precis öppnat sitt tidsfönster för våra möjligheter att förverkliga våra visioner. SLU:s forskning, utbildningar, fortlöpande miljöanalys och vår samverkan med omvärlden tar sats. Vi lever i en tid där vi blir alltmer medvetna om behovet av att balansera produktions- och miljömål. Ett varsamt brukande av våra naturresurser och en etiskt försvarbar djurhållning är viktiga vägar framåt, och SLU är särskilt lämpat att staka ut dessa vägar.

Strategin för 2017-2020 lyfter fram medarbetare och studenter som universitetets stora resurser. Vi gräver nu djupare i medarbetarundersökningen för att se vad vi kan lära, utveckla och göra bättre. Vi konkretiserar och intensifierar arbetet med jämställdhetsintegrering (http://blogg.slu.se/rektor/2016/09/29/vi-ska-bli-battre-pa-jamstalldhet/). Arbetet med grundutbildningarna fortsätter outtröttligt under prorektor Karin Holmgrens ledning. På samma sätt arbetar vice-rektorerna Erik Fahlbeck och Kevin Bishop engagerat vidare med sina domäner samverkan respektive fortlöpande miljöanalys.

Ett universitet som SLU har samhällets uppdrag att hämta information från hela världen. Vi har också uppdraget och ambitionen att bidra till global utveckling. Det är en lång tradition vid SLU, men som kan utvecklas ännu mer. För att ge de internationella frågorna mer kraft och fokus har jag rekryterat Ylva Hillbur som vice-rektor med ansvar för internationella relationer. Hon påbörjar sitt uppdrag 2017-02-23.

Ylva Hillbur är anställd vid SLU i Alnarp, där hon forskat som kemisk ekolog och varit prefekt. De senaste åren har hon varit tjänstledig för att arbeta som Deputy Director General för IITA (International Institute of Tropical Agriculture) i Ibadan Nigeria. IITA har forskningsstationer i 13 afrikanska länder och ingår i CGIAR (Consortium of International Agricultural Research Centers). Ylva Hillbur kommer med viktiga erfarenheter av internationellt forsknings- och utvecklingsarbete. Hon kommer att vara baserad i Alnarp, men ha världen som arbetsfält!

Peter Högberg, rektor


New year and a new addition to SLU’s management

Christmas has provided us with the opportunity to rest and contemplate. I hope that you all have charged your batteries and are ready to move forward. 2017 has just begun and has given us plenty of opportunities to make our visions come true. SLU’s research, degree programmes, environmental assessment and collaboration with the outside world begin again. We live in a time where we are becoming more aware of the need to balance production and environmental objectives. Careful use of our natural resources and ethical animal husbandry make up important paths, and SLU is very suited to create those paths.

The strategy for 2017­–2020 highlights our staff and students as the university’s great resources. We’re now digging deeper into the staff survey to see what we can learn, develop and improve. We’re concretising and intensifying the work on gender mainstreaming (http://blogg.slu.se/rektor/2016/09/29/vi-ska-bli-battre-pa-jamstalldhet/). Deputy Vice-Chancellor Karin Holmgren tirelessly continues to lead the work on our Bachelor’s and Master’s programmes. Pro Vice-Chancellors Erik Fahlbeck and Kevin Bishop are equally tirelessly working on developing their domains collaboration and environmental monitoring and assessment respectively.

A university like SLU is tasked by society with collecting information from across the globe. We also have the task and ambition to contribute to global development – a long-standing tradition at SLU, but something which can be developed further. To strengthen and focus our work on international issues, I have recruited Ylva Hillbur as pro vice-chancellor responsible for international relations. She takes up her post on 23 February.

Ylva Hillbur is employed at SLU in Alnarp where she has worked and researched as a chemical ecologist and also been head of department. For the past few years, she has been on leave of absence to work as Deputy Director-General for IITA (International Institute of Tropical Agriculture) in Ibadan, Nigeria. IITA have research stations in 13 African countries and is part of CGIAR (Consortium of International Agricultural Research Centers). Ylva Hillbur has important experience in international research and development work. She will be based in Alnarp, but her work will span the whole world.

Peter Högberg, Vice-Chancellor

Kommentarer till forskningspropositionen

Scroll down for an English version.

Måndagen den 28 november kom regeringens forskningsproposition. Jag hade möjlighet att samma kväll höra den presenteras av utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson vid ett möte på Ingenjörsvetenskapsakademin i Stockholm.

En forskningsproposition kan innebära förändringar av och tillägg till de uppdrag man tidigare har gett universitet, högskolor, andra forskningsutförare och forskningsråd. Propositionen är generell och beskriver inte lärosäte för lärosäte, med några få undantag. Propositionen inleds med målbeskrivningen:

”Målet för forskningspolitiken är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar upp mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.”

SLU:s verksamhetsidé och vision är väl i linje med målbeskrivningen. Men vad kan man mer konkret utläsa av propositionen? Den innehåller en hel del smått, som närmast kan ses som politiska markeringar snarare än något av reell betydelse. Sådant kan vi lämna därhän här. Jag vill hellre kommentera det som är av större vikt.

För att återkoppla till målbeskrivningen, så nämns utmaningar såsom klimatförändringar, men också de långsiktiga förutsättningarna för människors hälsa och miljötillståndet i stort. I vissa fall är det uppenbart SLU-frågor, t ex att arbeta mot antibiotikaresistens, som ju är ett viktigt tema i vår forskning och undervisning om djurhälsa, men ibland är det kanske inte lika uppenbart för omvärlden vad SLU kan bidra med. Dessvärre kan nog propositionstexten om antibiotikaresistens fungera som exempel på just detta. Det är därför viktigt för oss att bättre beskriva vad vi gör och särskilt betydelsen av det i relation till de skrivningar som återfinns i propositionen och i andra liknande sammanhang.

Det s k basanslaget för forskning till universiteten ska ökas, men det kommer att ske först 2018. Forskningspropositionen ger således mer basanslag till lärosätena, men också mer till forskningsråden. Vi kommer därmed fortsatt att behöva hantera det stora långsiktiga inflytandet från råden över vilka som anställs hos oss. Propositionen föreslår förbättrade villkor för doktorander och nydisputerade. Det är bra, men de verkliga flaskhalsarna kommer senare i karriären för forskare/lärare och det missar man. Vi på SLU ser över vårt finansieringssystem och planerar för någon form av karriärbidrag för personer i intervallet 6-20 år efter disputation.

Man vill se en jämställd högskola och pekar där på den stora dominansen av män bland professorerna (74 % nationellt, något mindre vid SLU). Man säger uttryckligt att otryggheten i karriärvägarna kan missgynna kvinnor. Kvantitativa mål vid nyrekryteringar lyfts fram som medel att uppnå jämställdhet, men också att lärosätena kan använda anslagen mer aktivt för att öka andelen kvinnor.

Vidare trycker man i propositionen på betydelsen av samverkan. Man erkänner den stora betydelsen av fri grundforskning, men skriver mycket om vikten av att vi också har framstående tillämpningsnära forskning, så att forskningens nya landvinningar kommer samhället till nytta (Se tidigare blogginlägg Vi behöver både grundläggande och tillämpningsnära forskning, och att de samverkar!). Man avser därför att sjösätta en ny modell för fördelning av medel till lärosätena efter prestation, där de tidigare indikatorerna antal publicerade artiklar, antal citeringar och erhållna medel i konkurrens kompletteras med indikatorer för samverkan. Samverkan ska tillmätas lika stor vikt som forskningskvalitet enligt förslaget. Samverkan kan vara svårare att mäta, men Vinnovas tidigare utlysningar har visat att SLU står sig väl i jämförelser med andra svenska universitet.

Bland de strategiska innovationsområden, som man lyfter fram, finns cirkulär och biobaserad ekonomi, och där är SLU det enda universitetet som nämns:

”Satsningen genomförs via strategiska innovationsområden i samarbete mellan Formas, Vinnova och Energimyndigheten. En effektiv satsning på cirkulär och biobaserad ekonomi förutsätter samarbete mellan forskningsfinansiärerna och berörda forskningsutförare, myndigheter och aktörer som t ex Sveriges lantbruksuniversitet, Jordbruksverket, Skogs-styrelsen, Naturvårdsverket, Konsumentverket, Kemikalieinspektionen, Tillväxtverket och aktörer med regionalt utvecklingsansvar liksom ett nära samarbete med näringslivet, branschorganisationer samt enskilda företag.”

Detta måste tolkas som att vi måste samverka med en lång rad andra aktörer för att få tillgång till satsningen, men visst är det bra att vara särskilt utpekade!

Summa summarum, så innebär forskningspropositionen inget omvälvande. Det finns en del positiva förslag och mindre tillskott inom räckhåll, men det är också tydligt att det viktigaste för oss är att klokt och aktivt använda de betydande resurser vi redan får. Jag är framför allt mycket glad över att vi inte delar verklighet med kollegorna i t ex Danmark och Finland, som upplever nedskärningar i storleksordningen tiotals procent.

Peter Högberg


The 2016 research bill

The Government’s research bill was presented on Monday 28 November, and I had the opportunity to attend a presentation given by Minister for Higher Education and Research Helene Hellmark Knutsson at a meeting hosted by the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences in Stockholm.

A research bill may involve changes to the tasks previously assigned to universities, university colleges, other research institutes and research councils. The bill is a general one and does not, with a few exceptions, give instructions for individual HEIs. The bill starts with the objective:

The goal for the research policy is for Sweden to be one of the world’s foremost research and innovation countries and a leading knowledge nation, where high quality research, higher education and innovation lead to society’s development and welfare, the business sector’s competitiveness and respond to the societal challenges we face, both in Sweden and around the world.

This is well in line with SLU’s mission and vision. But what else can you gather from the bill? There are quite a few details, but they are political signals rather than anything of actual importance. I prefer to comment on the more important aspects.

To feed back to the objective, challenges such as climate change are mentioned, but also the conditions needed long-term for human health and the state of the environment in general. In some cases these are obvious SLU issues, such as counteracting antibiotic resistance, an important theme in our research and teaching on animal health. In other cases, it may not be as obvious to the outside world how SLU can contribute. Unfortunately, the part of the bill on antibiotic resistance is an example of this. It’s important that we get better at describing what we do, in particular how our work relates to the wording of the bill and similar contexts.

The so-called basic appropriation for research will increase, but not until 2018. The research bill means increased funding to the universities, but also the research councils. This means we’ll have to continue to manage the long-term influence these councils have when it comes to the staff we recruit. The bill proposes improved conditions for doctoral students and new doctors. This is welcome but the real bottlenecks appear in the later stages of the academic career, and this is not addressed in the bill. At SLU, we are currently reviewing our financing system and are planning some kind of career support grant for those who took their doctorate 6–20 years ago.

The bill wants gender-balanced HEIs, and points to the dominance by men among professors (74% nationally, somewhat less at SLU). It is expressively stated that insecure career paths may disadvantage women. Quantitative recruitment targets are mentioned as a way of achieving gender balance, another suggestion is that the universities use their means more actively to increase the share of women.

Collaboration is another key word in the bill. The importance of free basic research is recognised, but a lot is also said about the importance of excellent application-oriented research in order for new research findings to benefit society (Link to previous blog post Basic and application-oriented research: we need them both, and we need them to interact). There are plans to launch a new model for appropriations with performance-based funding, where the existing indicators based on the number of articles published, the number of citations and grants awarded in competition will be complemented by indicators for collaboration. According to the bill, equal weight will be attached to collaboration and the quality of research. Collaboration is harder to measure, but previous Vinnova calls have shown SLU to hold its own ground in comparison with other Swedish universities.

Among the strategic innovation areas highlighted in the bill we find a circular and biobased economy, and here SLU is the only university to get a mention:

”This is done through strategic innovation areas in cooperation with the Swedish Research Council, Vinnova and the Swedish Energy Agency. Efficient investment in a circular and biobased economy presupposes cooperation between research funders and researchers, authorities and stakeholders such as the Swedish University of Agricultural Sciences, the Swedish Board of Agriculture, the Swedish Forest Agency, the Swedish Environmental Protection Agency, the Swedish Consumer Agency, the Swedish Chemicals Agency, the Swedish Agency for Economical and Regional Growth and actors with a regional responsibility for development, in addition to close cooperation with business and trade, trade associations and individual companies.”

This must be interpreted as a need for us to collaborate with a number of other actors to be part of this, but to get a special mention is in itself a good thing!

All in all, the research bill is not revolutionary in any way. There are positive proposals and small additional contributions to be had, but it is also clear that we must use the considerable resources we are already getting in a wise and active way. Above all, I’m very happy that we don’t share the fate of our colleagues in e.g. Denmark and Finland, who have seen cuts in double figures.

Peter Högberg

Skilda världar – om vår roll när vetenskapen sätts på prov

Scroll down for an English version

Vi lever i en värld, men människor upplever den på olika sätt. Trots en ökande tillgång på information finns det inget som tyder på att skillnaderna mellan människors världsbilder håller på att minska. Det förekommer återkommande belägg för att starkt kontrasterande världsbilder utvecklas och består i de modernaste av samhällen. Sannolikt förstärks denna tendens av att allt fler hämtar alltmer av sin information från nätet, där det idag finns ”nyhetsförmedlare” med mycket olika avsikter och målsättningar.

För oss på SLU är pluralismen fundamentalt viktig, men också respekten för fakta. I en ideal värld odlas pluralism i sökandet efter ny kunskap, samtidigt som alla successivt tillägnar sig en allt bredare bas av allmänt accepterad kunskap. Men i den reella världen ser vi exempel på att man använder sin demokratiska rätt att uttrycka misstro till det som många forskare anser vara fakta.

Ingen, inklusive forskare, kan betraktas som helt objektiv. Vi har familjeband, ekonomiska, religiösa, politiska och andra ideologiska värderingar, som påverkar oss. Men vi forskare har uppdraget att kritiskt testa även de utsagor som kan beröra vår egen världsbild. Vi måste göra detta ännu mer förutsättningslöst, transparent och pedagogiskt än tidigare. Kollektivt bär vi ansvaret för att allmänheten tilltror oss förmågan att vara så objektiva som det bara går.

Jag menar att den så kallade faktaresistensen kräver betydligt mer än att vi repeterar samma sak. Vi måste vara mer självkritiska och ödmjuka inför vårt uppdrag och inför dem, som misstror oss. Beläggs  vi med felaktiga argument i en kontroversiell fråga, kan detta följa med som ett motargument under mycket lång tid och dessutom sänka förtroendet för forskarkåren som helhet.

Universiteten måste kliva fram som en starkare, mer oberoende och mer ansvarsfull positiv kraft än vad vi gör idag. Det kräver att vi ifrågasätter våra egna hypoteser i experiment, med den tydliga ansatsen och kraften att falsifiera dem, och att vi formulerar våra slutsatser utifrån att de ska kunna förstås även av de som kan tänkas misstro dem.

För oss på SLU är detta extra viktigt, eftersom vi arbetar med viktiga överlevnadsfrågor och inte minst med många politiskt kontroversiella frågor. Jag har stora förhoppningar att de fyra nya framtidsplattformarna (SLU Framtidens skog, SLU Framtidens mat, SLU Framtidens stad och SLU Framtidens djur och hälsa) blir arenor för en skärpt, sansad och respektfull diskussion om vad våra vetenskaper lär oss och hur resultaten kan kommuniceras med vår omvärld.

Peter Högberg


Worlds apart – our role when science is put to the test

We all live in the same world, but our conception of it is different. Despite ever increasing access to information, there is nothing to suggest that these differences are shrinking. On the contrary, we regularly see proof that strongly contrasting views of the world develop and remain strong even in the most modern communities. This tendency is likely strengthened by the fact that so many people these days get more and more of their information from the web, where you can find ‘news sites’ with very different agendas and objectives.

To us at SLU, pluralism is of fundamental importance, but so is the respect for facts. In an ideal world, pluralism is nurtured in the search for new knowledge, while at the same time we all successively gain a broader base of generally accepted knowledge. Instead, in the real world we see how people use their democratic rights to question what many scientists consider to be facts.

Nobody, scientists included, is completely objective. We are all affected by family ties, financial, religious, political and other ideological values. But as scientists, it is our task to test critically also those statements that may affect our own view of the world. We need to do this in a manner that is even more unprejudiced, transparent and pedagogical than before. We have a collective responsibility to make the public trust us to be as objective as we possibly can be.

I believe that this resistance to facts demands more than just repeating the same thing. We must become more self-critical and humble when faced with our mission and those who distrust us. If we are found to use faulty arguments in a controversial issue, this can be used as a counter-argument for a long time to come and contribute to diminishing the public’s confidence in scientists in general.

Universities need to come forward as a stronger, independent and more responsible positive force than is the case today. This means we need to question our own hypotheses in experiments, with the clear intent of refuting them, and we need to formulate our conclusions in a way that makes it possible to understand them, even for those who are likely to want to question them.

This is of utmost importance to us at SLU as our work is about important questions of survival, and not least many issues that are politically controversial. I have great hopes in our four new future platforms (SLU Future Forests, SLU Future Food, SLU Urban Future and SLU Future Animals and Health) and hope they can become the forum for a sharp, sensible and respectful discussion about what our sciences teach us, and how our findings can be communicated to the surrounding world.

Peter Högberg

SLU:s miljöanalys plusminus20

Scroll down for an English version.

SLU:s miljöanalys har nyligen tagit två stora steg framåt, och samtidigt fått en rejäl utmaning. Ledningsrådet har godkänt inriktningsdokumentet för fortlöpande miljöanalys och tre nya tjänstebenämningar samt en kompetensnivå för dem som jobbar med SLU:s miljöanalys. Båda ärendena går nu vidare till rektor för beslut.

Sannolikt kommer personalavdelningen redan till årsskiftet att göra en översyn av titlarna för dem som arbetar med fortlöpande miljöanalys. En nämnd kommer att inrättas som får rektors uppdrag att anta excellenta miljöanalytiker. Snart kan de medarbetare som driver SLU:s miljöanalys framåt äntligen få tjänstetitlar som säger till omvärlden (och oss själva) att det är just miljöanalys som vi arbetar med. Jag är särskilt nöjd med att vi får en kompetensnivå som tydligt pekar på vad vi förväntar oss av SLU:s bästa miljöanalytiker (att jämföra med docent som är en av SLU:s andra kompetensnivåer).

Inriktningsdokumentet pekar på vad vi som universitet behöver göra för att bättre möta samhällets behov av vetenskapligt grundade beslutsunderlag för en mer hållbar framtid, både i Sverige och i omvärlden. SLU:s 10 miljöanalysprogram spelar en särskilt viktig roll i arbetet att hitta flera kontaktytor mot uppdragsgivare, så att samhället kan dra mer nytta av SLU:s enorma kompetens. För att driva denna koordinatorledda verksamhet krävs stabil och långsiktig finansiering. Inriktningsdokumentet visar vägen för kommande års arbete att utveckla SLU:s miljöanalys.

Arbetet med den långsiktiga finansieringen av SLU:s fortlöpande miljöanalys har tyvärr fått något mer av en rivstart än jag hade önskat. Mitt första besök till Näringsdepartementet för att diskutera miljöanalys gick mycket bra. Positiv stämning, konstruktiv feedback och besked att vi får medel från landsbygdsprogrammet även 2017. Sen på den något utdragna vägen ut genom gamla postens korridorkomplex, stämde en av våra handläggare av om det verkligen blir 20 miljoner kronor från landsbygdsprogrammet 2017 (liksom de föregående fem åren). Då visade det sig att det bara blir 10 miljoner kronor 2017 och inga medel från landsbygdsprogrammet 2018.

Beskedet var lika isande som de kyliga vindar som ylar genom novembers mörker. Men efter ett par dagars betänketid och stärkande möten med både rådet för fortlöpande miljöanalys och rektor, känner jag den klarhet som kommer efter ett stärkande bad i en isvak. Fokus för det kommande året är klart. Vi ska för alla våra miljöanalyspartners presentera exakt vad de får för de 20 miljoner kronor som landsbygdsprogrammet har satsat de sista fem åren, och hur mycket mer de kunde få för 20 miljoner kronor till.

SLU har länge velat ersätta medlen från landsbygdsprogrammet med en utökning av statsanslaget. 2017 blir året då vi från SLU:s miljöanalys ska lägga fram våra bästa argument för inte bara ett fortsatt förtroende att förvalta 20 miljoner kronor, utan också ett utökat mandat till 40 miljoner kronor.

Det extra anslag som SLU fick genom energi- och klimatpropositionen 2009-2011 och de extra miljoner som vi därefter fått genom landsbygdsprogrammet, har varit SLU:s egen chans att utveckla miljöanalysverksamheten som annars mest är uppdragstyrd. Våra 10 miljöanalysprogram används till att utöka kontaktytan mellan SLU:s kompetens och uppdragsgivare med målet att initiera nya, externfinansierade projekt så att samhället får ut mer av SLU. De nyligen genomförda utvärderingarna visar att miljöanalysprogrammen är en finslipad effektiv verksamhet (med viss möjlighet till förbättring), som skulle kunna expandera snabbt, exempelvis med nya program för fjäll och vilt, samt en internationell satsning på Agenda 2030-frågor.

Jag ska leda insatsen att säkerställa nya resurser under det kommande året. Mitt arbetsnamn för insatsen är ”plusminus20”. Nyttan av 20-40 miljoner kronor till SLU:s miljöanalys ska bli tydlig och konsekvenserna av uteblivna medel ska bli solklara.

Vi har en fantastisk organisation. Jag, tillsammans med en insatsgrupp, ser fram emot att få hjälp av många av er i kampen för ett utökat statsanslag till SLU:s miljöanalys 2018. Under 2017 är min målsättning att med hjälp av det mytomspunna “kapitalet” hålla den planerade budgeten på samma nivå som om vi fått de 20 miljonerna från landsbygdsprogrammet. Vi behöver driva vår verksamhet med full styrka under 2017 för att ta sats inför framtiden!

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys


SLU’s Environmental monitoring and assessment plusminus20

SLU’s Environmental monitoring and assessment (EMA) has recently taken two big steps forward, but also been confronted with a major challenge. The University Management Group has approved the strategy-orientation document for EMA, as well as a set of three new job titles, specifically for those who work with environmental monitoring and assessment, together with a proficiency level “excellent environmental analyst”. All these now go to the Vice-Chancellor for approval.

Most likely, the personnel department will start early next year to review the titles for those working with environmental monitoring and assessment. A committee will also be set up by the Vice-Chancellor to adjudicate applications for the new proficiency level. Soon the colleagues that make SLU’s EMA happen will finally get job titles that say to the outside world (and ourselves) that it is environmental analysis that we work with. I am particularly pleased to have a proficiency level which clearly indicates what SLU expects of its best environmental analysts. (One of SLU’s other proficiency levels is “associate professor”).

The strategy-orientation document identifies what we as a university need to do to better meet society’s need for science-based decision making for a more sustainable future, both in Sweden and abroad. In particular, SLU:s 10 EMA programs, each built around a Swedish environmental objective, have an important role in creating interfaces between our researchers and the organizations that need their expertise, so that society can benefit more from SLU:s outstanding resources in terms of both personnel and environmental data. The strategy-orientation document will be a valuable guide for future work in developing SLU’s EMA. To perform as well as possible, these 10 coordinator-led programs need stable long-term financing.

The work to secure this long-term financing has, however, gotten off to a rather more abrupt start than I had hoped. My first visit to the Ministry of Industry to discuss environmental monitoring and assessment went very well. There was a positive atmosphere, constructive feedback and news that we would continue receiving funds from the Rural Development Programme in 2017. Then on the way out after the meeting through the lengthy complex of corridors at Stockholm’s old post-office building, one of our government liaison officers double checked with a colleague to confirm that it really would be 20 million crowns from the Rural Development Program in 2017 (which was the level of funding for each of the previous 5 years). The message came back that it would only be 10 million crowns, and none in 2018.

The news was as icy as the chilly winds that have been howling through the November darkness. But after a few days of reflection and encouraging meetings with both the Vice-Chancellor and the Council for Environmental monitoring and assessment (Fomar), I feel the clarity that comes after a participating in that interesting Nordic tradition of cutting a hole in the ice of a lake and then jumping in for a brief swim. The focus for the year ahead is crystal clear. We will work to let our partner organizations and government sponsors know exactly what they get for the 20 million crowns that the rural development program has been investing annually over the last five years, and how much more they could get for an additional 20 million kronor each year.

SLU has long wanted to replace the funds from the Rural Development Programme with an increase in the government funding directly to the university. So 2017 will be the year that SLU will present our best arguments for not only being entrusted to utilize 20 million crowns to develop environmental monitoring and assessment, but also increase that investment to 40 million crowns per year.

The extra funding which SLU got from the Energy and Climate Bill in 2009-2011, together with the extra funding that SLU has received through the Rural Development Program over the last five years (20 million per year) has been SLU’s own opportunity to develop environmental assessment and monitoring activities that otherwise is almost entirely built around externally funded projects. Our 10 environmental programs were created to increase the contact between SLU’s expertise and potential partners who need that expertise with the aim of initiating new, externally funded projects so that society gets more out of SLU. The recently completed, independent reviews of these programs have emphatically concluded that these programs are finely tuned, highly successful operations (with some opportunity for improvement). Furthermore, these programs could expand rapidly, for example with new programs based around arctic, mountain and wildlife issues, as well as an international commitment to the implementation of Agenda 2030.

I will lead a task force during the coming year to secure new funding to replace what has been coming from the Rural Development Programme. My working title of the operation is ”SLU’s environmental monitoring and assessment – plusminus20”. The benefit of between 20 and 40 million crowns of funding for the development of SLU’s EMA should be made clear, as well as the consequences of not providing that funding.

We have a great organization! I, together with the task force, are looking forward to getting help from many of you in the campaign for increased state funding starting in 2018. In 2017, my goal is that with the help of the mythical ”accumulated capital” to keep the planned budget at the same level as if we had gotten the 20 million from the Rural Development Program that we had been expecting. We need to have our operation at full strength in 2017 to work for the future of environmental monitoring and assessment!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment


Tre perspektiv på SLU:s utbildningar

Scroll down for an English version.

I juni beslutade universitetsstyrelsen om SLU:s strategi för 2017–2020. Nu har utbildningsnämnden beslutat om inriktningsdokument för utbildningen för samma tidsperiod, se https://internt.slu.se/Organisation-och-styrning/verksamhetside-vision-och-mal/strategier/

Inriktningsdokumentet utvecklar de områden i den övergripande strategin som berör våra utbildningar. Dokumentet utgör en grund för fakulteternas och institutionernas strategier och för alla som arbetar med och är engagerade inom grundutbildningen.

Inriktningsdokumentet bör läsas i sin helhet. Jag lyfter här fram endast ett antal områden:

Hållbarhetsperspektivet är centralt! Att forska på och utbilda om ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara produktionssystem är nödvändigt för att världens länder ska uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och Agenda 2030. Hållbara produktionssystem är också en förutsättning för dagens och framtidens svenska skogsbruk, jord- och trädgårdsbruk, djurbruk och djurvälfärd och för den biologiska mångfalden. Såväl ämnesspecifik och branschspecifik specialistkunskap som mångvetenskap och tvärvetenskap behövs!

Forskningsanknuten utbildning och utbildningsanknuten forskning är centralt! SLU bedriver forskning i världsklass, våra studenter ska inte bara erbjudas utbildning på vetenskaplig grund, de ska ges relevanta möjligheter att ta del av forskningsrön och delta i forum där forskningen är i fokus – till exempel vid våra forskningsplattformar.  I förra veckan var jag på en konferens om mat och klimatansvar som anordnades av SLU-plattformen Framtidens lantbruk. Konferensen hölls i Norra Latin, Stockholm och var välbesökt. Där gavs intressanta forskningspresentationer om hur lantbruket kan bidra till den omställning Sverige och världen måste göra för att nå ett fossilbränslefritt samhälle. Seminariet avslutades med reflektioner av SLU-studenter. Större studentmedverkan i forskarsammanhang kan ge oanade resultat; nya frågor och perspektiv kan utveckla forskningen!

God arbets- och studiesocial miljö är centralt för fortsatt utveckling av SLU:s utbildningar. Våra lärare ska ha möjlighet till egen kompetensutveckling och kvalitetsutveckling av utbildningarna i takt med nya forskningsresultat och nya samhällsbehov. Våra studenter ska möta en modern, god och inkluderande studiesocial miljö. SLU genomför regelbundet studentenkäter om studiesociala frågor. Den senaste enkäten påminner om att även detta är ett område som kräver ständig utveckling och anpassning till ett samhälle i förändring. Resultaten från enkäten hjälper oss i detta arbete.

Våra nuvarande och blivande studenter är en förutsättning för SLU:s verksamhet och en stor källa till mitt engagemang och min arbetsglädje! Jag ser med spänning och tillförsikt fram emot de kommande åren och hur verksamheten förverkligar våra strategier och visioner!

Karin Holmgren
Prorektor


Three perspectives on SLU’s course offerings

In June, the SLU Board adopted a new strategy for our university for the period 2017–­2020. Now, the Board of Education has followed with a guiding document for courses and programmes for the same period (document only available in Swedish).

The guiding document further specifies the parts of the strategy that concern the range of courses and programmes we offer. The document will form the basis for the work at the faculties and departments and for everyone involved in and committed to first-cycle courses and programmes.

The guiding document should be read as a whole, but I would like to highlight a few points:

The sustainability perspective is key. To carry out research on and teach about ecologically, financially and socially sustainable production systems is a necessity if the world is to reach the UN and Agenda 2030 sustainable development goals. Sustainable production systems are also a necessity for the Swedish forestry, agriculture and horticulture, animal use and animal welfare of the future, as well as for biodiversity. Subject- and industry-specific expertise is needed, and so is inter- and multidisciplinary knowledge.

Teaching linked to research, and research linked to teaching, are key. SLU conducts world-class research, and what we should offer our students is not only an education based on science, but also relevant opportunities to take part of research findings and participate in fora where the focus is on research, such as our research platforms. Last week I attended a well-attended conference in Stockholm on food and climate responsibility, organised by the SLU platform Future Agriculture. There were several interesting presentations on how agriculture can contribute to the conversion needed in Sweden and the rest of the world to achieve a fossil fuel-free society. The conference concluded with reflections by SLU students. Greater student involvement in research can lead to unexpected results – new questions and perspectives can help develop research.

A good working and study environment is key for the continued development of SLU’s courses and programmes. Our teachers need access to continued professional development and tools for developing the quality of our courses and programmes as new research findings and new societal needs arise. Our students should have access to a modern, well-equipped and inclusive study environment. SLU regularly conducts surveys on the social welfare of students, and the last survey is a reminder that this is an area that demands constant development and adaption to our changing society. The survey results will help us in this work.

SLU relies on its current and future students, and they are also a source of job satisfaction for me. It is with great excitement and confidence that I look forward to the next few years and the realisation of our strategies and visions.

Karin Holmgren
Deputy Vice-Chancellor

 

SLU i Bryssel

Scroll down for an English version

Jag är på väg hem från Bryssel, där SLU har hållit en mottagning i lokaler hos Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen. Inför en publik på cirka 30 personer från Europaparlamentet, Europeiska kommissionen, LRF, svenska och europeiska skogsägarförbund med flera presenterades högaktuell forskning vid SLU.

  • Eva Johansson lyfte fram forskning om livsmedelskvalitet och -säkerhet, och inte minst den potential som finns i bioråvara och restprodukter från jordbruket för att utveckla klimatsmarta och miljövänliga material för tillverkning av plåster, blöjor, möbelstoppning och en mängd andra produkter.
  • Susanna Sternberg Lewerin presenterade One Health – SLU:s framstående forskning om djurs och människors hälsa och välfärd och visade hur centrala dessa aspekter är för en hälsosam miljö, hälsosam mat, god livskvalitet och goda ekosystemtjänster.
  • Annika Nordin fyllde på med perspektiv ifrån skogsforskningen. Hon lyfte fram klimatavtalet i Paris från förra året, där betydelsen av skog och hållbart skogsbruk för ett fossilfritt samhälle betonades. Den tvärvetenskapliga skogsforskningen i Future Forests är viktig i detta sammanhang, inte minst för utvecklandet av en hållbar biobaserad ekonomi utan att tära på den biologiska mångfalden.

Presentationerna avslutades med att Mark Duponcel från Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD Agri), och Europaparlamentarikern Fredrick Federley reflekterade över såväl sina tidigare besök vid SLU som över den forskning de just lyssnat till.

Det var utomordentligt roligt att höra hur de båda uppskattade och högt värderade SLU:s forskning, och hur central roll de uppfattar att SLU har i ett Europasammanhang och för att adressera flera av de stora utmaningar världen står inför. Efter detta vidtog ett livligt mingel. Alla åhörare stannade länge och utnyttjade väl möjligheten att prata med de olika forskarna och övriga representanter från SLU.

Jag menar att sådana här besök är viktiga kontaktskapande tillfällen för att sprida information om vår forskning, och det var väldigt roligt att få representera SLU!

Stort tack till Harry Blokhuis och Christine Jakobsson från SLU:s och VH:s EU-team samt till Staffan Lund, Grants Office, för att ni organiserade och möjliggjorde detta besök!

Karin Holmgren
Prorektor


SLU in Brussels

I’m on my way home from Brussels, where SLU has hosted a reception on the premises of the Permanent Representation of Sweden to the European Union. An audience of approximately 30, including visitors from the European Parliament, the European Commission, the Federation of Swedish Farmers, Swedish and European forest owners’ associations and others, listened to presentations on the most recent research at SLU.

  • Eva Johansson addressed research on food quality and food safety, not least the potential of bio raw materials and agricultural residual products in producing climate-smart and environmentally friendly materials for producing plasters, nappies, upholstery and a number of other products.
  • Susanna Sternberg Lewerin presented One Health, SLU’s prominent research on animal and human health and welfare, and showed how vital these aspects are for a healthy environment, healthy food, good quality of life and good ecosystem services.
  • Annika Nordin added a forestry research perspective. She particularly mentioned last year’s Paris Agreement with its emphasis on the importance of forests and sustainable forestry for a fossil-free society. The multidisciplinary forestry research of Future Forests is important in this context, not least for the development of a sustainable biobased economy that isn’t a drain on biodiversity.

The presentations concluded with Mark Duponcel from the European Commission’s Directorate-General for Agriculture and Rural Development (DG Agri), and Swedish Member of the European Parliament Fredrick Federley reflecting on their earlier visits to SLU as well as on the presentations they had just listened to.

It was very satisfying to hear how they both appreciate SLU’s research and how highly they value it, and to hear their views on the central role they believe SLU plays in a European context when it comes to addressing several of the big challenges facing the world today. This was followed by the opportunity to mingle with the other visitors, most of whom took the opportunity to stay on and talk to the researchers and other SLU representatives.

I believe visits like these are so important for networking and spread the word about our research, and I very much enjoyed representing SLU.

A big thank you to Harry Blokhuis and Christine Jakobsson from SLU’s and the VH Faculty’s EU team and to Staffan Lund, Grants Office, for making this visit possible.

Karin Holmgren
Deputy Vice-Chancellor

Vi ska bli bättre på jämställdhet!

Scroll down for English version

Vi är tyvärr långt ifrån jämställda. Det finns många tecken på det. Ta till exempel det faktum att 70 procent av SLU:s professorer är män, trots att grupperna studerande och doktorander haft en jämnare könsfördelning under längre tid. Varför tillverkar vi ett glastak över kvinnor?

Vi har länge haft insikt om att könsfördelningen blir alltmer ojämn ju högre upp i karriären man går. Riktade åtgärder har prövats och mycket stora insatser har gjorts av engagerade personer med mer eller mindre stöd av sina fakultetsledningar. Positiva exempel är kurser i lika villkor för studenter och anställda, vice-dekaner med ansvar för lika villkor på fakulteterna och i något fall till och med en skolad lika villkors-handläggare vid fakulteten. Vi är i rörelse åt rätt håll, men det går långsamt.

Nu gör vi på uppdrag av regeringen en tydligare ansats i riktning mot ett jämställt universitet. Nyckelordet är jämställdhetsintegrering och den bärande tanken är att jämställdhetsperspektiv ska genomsyra hela verksamheten. Ansvaret kommer därför att tydligare läggas på alla chefer i linjen, snarare än att arbetet bedrivs separat av vissa utvalda och är något som kräver tillskott i budgeten. Jag vill samtidigt påpeka att ansvaret åligger inte bara chefer, utan var och en medarbetare och student. Vi ska alla handla i enlighet med statens värdegrund och principerna demokrati, objektivitet, saklighet och likabehandling, samt respekt. Gör vi det blir vi mer jämställda.

Som hjälp med det konkreta arbetet har vi och andra myndigheter ett expertstöd från Göteborgs universitet som fått ett nationellt uppdrag av regeringen. På ledningskansliet diskuterar vi nu konkreta åtgärder och arbetets genomförande. Det kommer att bli ett viktigt tema under rektors prefektmöte (20-21/10) och naturligtvis även lyftas brett i många sammanhang framöver.


Intensifying our efforts for equal opportunities

When it comes to gender equality, we still have a long way to go. Take, for example, the fact that 70 percent of SLU professors are male, despite the fact that we’ve had a fairly equal distribution of men and women among both students and doctoral students. Are we creating a glass roof that prevents women from reaching the top?

We have long known that gender distribution is more unbalanced the higher up on the career ladder you are. We have tried focused actions, and committed colleagues have made great efforts, with varying degrees of support from their respective faculty management. Some positive examples are equal opportunities courses for students and staff, vice deans responsible for equal opportunities work at the faculties, and in some cases even an professional equal opportunities officer at the faculty. We’re moving in the right direction, but we’re not moving fast enough.

We have now been tasked by the government to intensify our efforts to create a university that offers equal opportunities for men and women. The keyword is gender mainstreaming, which means that equal opportunities aspects are integrated in all operations. There will be clearer responsibility for line managers, rather than having a select group of people working with equal opportunities as a separate issue that also requires additions to the budget.

However, I want to make it clear that this responsibility rests not only with managers, but with each and every coworker and student. We must all act in accordance with the core values of a public authority and the principles democracy, objectivity, factuality and equal treatment, and respect. Doing that will make us more equal.

To help us, we will be receiving expert support from the University of Gothenburg,  which has been given a national task by the government to provide support for public authorities in their work for equal opportunities. Here at SLU, management is now discussing what concrete actions to take and how to go about this work. It will be an important theme at the vice-chancellor’s meeting with the heads of department (20–21 October), and it’s an issue that will of course be raised in many other contexts in the immediate future.

Min bild av vad fortlöpande miljöanalys är

Scroll down for English version

Att bruka biologiska naturresurser utan att förbruka dem är en mångfacetterad utmaning som kräver djupgående kunskaper om användningen av landskap och vatten. I denna strävan mot en hållbar utveckling behöver vi hitta smartare sätt att använda naturresurser där vi samtidigt värnar om biologisk mångfald, rekreationsvärden och andra ekosystemtjänster.

SLU har ett unikt uppdrag från regeringen att bedriva fortlöpande miljöanalys. Inom fortlöpande miljöanalysen är analyser och förmedling av ny kunskap om användningen av våra naturresurser central.

Men vad är fortlöpande miljöanalys egentligen? Nästan 20 år efter att regeringen först skrev in uppdraget i SLU:s regleringsbrev finns det fortfarande ingen entydig definition av fortlöpande miljöanalys. Detta tolkar jag som ett tecken på att verksamheten fortfarande utvecklas här på SLU.

För mig känns verksamhetens kärna klar och den består av tre delar. Den centrala delen är beslutsstöd till samhället kring hållbarhet. Men det finns två nödvändiga delar till. Den ena är vetenskaplig expertis om ekosystem, miljö och biologiska naturresurser. Den andra är data – omfattande mängder av data i tid och rum om vår omgivning. Dessa data behövs bland annat för att testa hypoteser när beslutsstöd tas fram. Exempel på det kan vara:

  • Har satsningar på naturreservat gynnat rödlistade arter?
  • Har skogsskötsel förbättrat Sveriges växthusgasbalans?
  • Har jordbruksåtgärder minskat läckaget av växtskyddsmedel eller näringsämnen till Östersjön?

Så är min bild av fortlöpande miljöanalys, som en treenighet, bildad av beslutsstöd, expertis och data.

Jag tänker att om ESS, det nya supermikroskopet som byggs i Lund, skulle ansöka om att bli en del av SLU:s miljöanalysverksamhet, så skulle jag ställa tre frågor.

  1. Kommer ESS att ha vetenskaplig expertis? Javisst!
  2. Kommer ESS att samla, lagra och tillgängliggöra data? Ja, i väldiga mängder!
  3. Kommer denna expertis och dessa data att generera aktuella beslutsstöd inom hållbarhet? Oklart.

Då blir ESS inte fortlöpande miljöanalys. Alla tre delarna i treenigheten behövs. SLU förväntar sig nämligen beslutsnära kunskapsprodukter inom hållbarhetsområdet för att en verksamhet ska kvala in som miljöanalysverksamhet.

Så ser min definition av fortlöpande miljöanalys ut just nu. Men det kan ändras. Jag har fortfarande mycket att sätta mig in i kring SLU:s många miljöanalysverksamheter. Hör gärna av dig om du vill diskutera utvecklingen av fortlöpande miljöanalys!

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys


My view of what environmental monitoring and assessment is about

Sustainable use of biological natural resources is a multifaceted challenge requiring profound knowledge of ecosystem function. We must find ways to improve the use of natural resources while protecting ecosystem services such as biodiversity, water and recreation.

Environmental monitoring and assessment is central to the production and dissemination of this knowledge. SLU also has a unique mandate from the government to conduct Environmental monitoring and assessment.

But what is meant by environmental monitoring and assessment? Nearly 20 years after the government first gave SLU this mission, there is still no simple definition of what this is or isn’t. I interpret this as a sign that the capacities to pursue this mission are still developing at SLU.

To me there are three integral components, with the first being the provision of decision-support to government, enterprises and communities about sustainability. But there are other two elements. One is scientific expertise on ecosystems, the environment and biological natural resources. The second is data – vast amounts of data about our surroundings and how they are changing. These data enable us to, among other things, test the hypotheses on which decision-support is based. For example:

  • Have investments in nature reserves benefited endangered species?
  • Has silviculture improved Sweden’s greenhouse gas balance?
  • Have the measures adopted by farmers reduced leaching of pesticides and nutrients to the Baltic Sea?

So my view of environmental monitoring and assessment is a trinity formed by decision-support, expertise and data.

To illustrate this, I think about what I would say if ESS, the new super microscope being built in Lund, would apply to become part of SLU’s environmental monitoring and assessment activities. I would ask three questions.

  1. Will ESS have scientific expertise? Of course!
  2. Will ESS to collect, store and make available data? Yes, in huge quantities!
  3. Will this expertise and these data be used to generate timely decision-support for increased sustainability? Unclear.

Therefore ESS is not environmental monitoring and assessment. All three components of the trinity are needed. SLU expects timely decision-support products for an activity to qualify as environmental monitoring and assessment.

That is my definition of SLU’s environmental monitoring and assessment for the time being. But that may change. I still have a lot to learn about SLU’s diverse array of activities in the field of environmental monitoring and assessment. Please contact me if you would like to discuss the development of these activities!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment

Välkomna tillbaka!

Många av oss återkommer nu efter ett välförtjänt sommaruppehåll. För några har semestern fått vänta eller har tagits ut tidigare, för det finns alltid personal som tar hand om våra djur, medan andra behövt ta tillfället att utföra arbete i skog och mark för att studera någon speciell aspekt som hör högsommaren till, etc. Men de flesta av oss har haft en viktig tid för rekreation och kontemplation. Jag hoppas att ni andra som nyss semestrat också haft det bra!

SLU är alltid på tapeten, även när ett flertal av oss har semester. Så har olika nyheter från SLU duggat tätt i media även under sommaren. Några exempel på detta är hönsdoft som avskräcker malariamyggor, upptäckten av en ny svampkomponent i lavar och rekordåret för blåbär, samt naturligtvis en palett av aktiviteter under Almedalsveckan.

Stärkta av sommaren hoppas jag att ni är redo för höstterminens alla utmaningar. Det vi gör är viktigt! Universiteten är en stark positiv kraft i samhället. Vi drivs framåt av övertygelsen att vi kan penetrera även svåra frågor och därmed bidra till samhällets utveckling.

Det är därför med oro vi hör om utvecklingen i Turkiet, där mängder av universitetsakademiker tvingas från sina arbeten. Vi på SLU har undertecknat Magna Charta, vars Observatory har bett mig sprida synpunkter om situationen i Turkiet.

Som anställda vid ett universitet i ett politiskt stabilt land, och med goda förutsättningar i övrigt har vi ett extra stort ansvar att driva utvecklingen inom våra områden framåt.

Hälsningar,

Peter Högberg