Idag kom en rapport som naturmiljökonsulten Calluna har gjort på uppdrag av Umeå kommun. Rapporten behandlar tillgång till lämpliga skogsfågelhabitat i Umeå tätort och baseras bland annat på två olika dataset som har tagits fram vid SLU i Umeå, biotopdatabasen för Umeå kommun och rasterbaserade skattningar från Skogliga grunddata som finns tillgängligt via Skogsstyrelsens hemsida.… Fortsätt läsa Analysstöd för kartläggning av habitatnätverk för barrskogsfåglar
Kategori: Användarexempel
Skogliga framtidsanalyser som ett stöd för älgförvaltningen
SLU:s miljöanalys har nyligen avsatt medel för att kvantifiera möjliga framtida fodermängder för två olika viltförvaltningsområden, ett i norra och ett i södra Sverige. Analyserna ska utgår från dagens skogstillstånd och simulering av olika alternativa skogsskötselåtgärder kommer att göras med hjälp av programvaran Heureka. Det är möjligt att genom aktiv skogsskötsel skapa mer foder i landskapet t.ex. genom att använda sig av förkortade omloppstider, lövgynnande röjning och/eller senarelagd gallring. För varje område beskrivs hur olika skötselstrategier påverkar framtida foderutbud och vilka skötselstrategier som ska väljas om man vill optimera foderproduktionen.
– Vi söker nu efter intresserade älgförvaltningsgrupper som vill vara delaktiga i att ta fram och använda foderprognoser för sina respektive älgförvaltningsområden, säger Karin Öhman, som leder arbetet
Konsekvenser av älgbetning Foto: Hilda Mikaelsson, SLU
I ett debattinlägg i ATL ”Dags för jägarkåren att ta betesskadorna på allvar” krävde Göran Rune vid Skogsstyrelsen en gemensam kraftsamling och konstaterade att betesskadorna är i princip oförändrade och alltför omfattande efter sex år med ny älgförvaltning
Foderprognoser ger underlag för en adaptiv, ekosystembaserad älgförvaltning och skapar möjligheter till att agera innan skogsbruket drabbas av alltför stora betesskador. Hur mycket foder som kommer att produceras i framtiden beror på hur skogen utvecklas. Men då vi inte vet med säkerhet hur skogen kommer att skötas är det viktigt att ta fram alternativa scenarier över skogens utveckling och därmed alternativa prognoser över förväntade framtida mängder av foder.
Arbetsmodellen har tidigare använts i en fallstudie i Kronobergs län där tre alternativa scenarier för skogens utveckling tagits fram och utvärderats för två älgförvaltningsområden. Både markägare och jägare var överens om att det alternativ som bäst uppfyller målen var en ökad satsning på tall. vilket står i kontrast till hur skogen idag i många fall sköts.
Länk till Fakta Skog om foderprognoser
Framtidsanalyser av fodermängder genomförs som en del av SLU:s skogliga miljöanalys.
Älgbetad ungtall Övertorneå Norrbotten. Bild: Riksskogstaxeringen, SLU
Flygning med drönare för LumberScan
En kall och blåsig vårvinterdag 2017 hjälpte Skogsdatalabbet LumberScan med drönarfotografering av ett virkesupplag i Västerbotten. Flygningen och datainsamlingen genomfördes av Jonas Bolin med hjälp av en del av den utrustning (drönare och sensorer) som finns tillgänglig via Ljungbergslaboratoriet. Uppstartföretaget LumberScan bygger på SLU-alumnen Kalle Forsmans idé om att drönare som fotograferar virkeshögar kan göra… Fortsätt läsa Flygning med drönare för LumberScan
Leverans av referensdata till Katam AB
Företaget Katam AB utvecklar en digital lösning som mäter skogsbestånd med Smartphone. Företaget har via Skogsdatalabbet fått tillgång till data från marklaserscannade ytor från testområdet Remningstorp som har samlats in inom ramen för forskningsprojekt vid fjärranalysavdelningen vid SLU i Umeå. SLU:s noggranna mätningar används som referensdata för utveckling av de algoritmer som igår i Katams produkt.… Fortsätt läsa Leverans av referensdata till Katam AB