Rektorsbloggen

Det finns nya förutsättningar för flexibelt lärande med distansmoment som ger bättre möjligheter än tidigare för intern (och extern) samverkan. Det måste vi utnyttja inom SLU:s småskaliga och spridda utbildning! 

Studenterna vill kunna forma sin egen utbildning med möjligheter till specialisering, mobilitet och yrkeskontakt – det måste vi bejaka!

Kunskaper om de biologiska naturresurserna kommer att ha allt större betydelse för mänsklighetens hälsa och levnadsvillkor – vi måste börja planera SLU:s utbildning för det!

Det är därför det är dags att göra ett omtag i utbildningen nu. Vi har försökt sätta ramarna för detta med de riktlinjer som rektor beslutade i måndags. Jag tror att de kan fungera som en bra grund för ett arbete med modernisering, samordning och förenkling inom utbildningsutbudet. 

 

Lena Andersson-Eklund

Vicerektor med ansvar för utbildningen

Den första rapporten i raden av nya rapporter från IPCC, FN:s klimatpanel har landat på våra bord. I stort sett bekräftar den vad som tidigare framkommit ur forskarnas data och prognoser – nämligen att uppvärmning pågår! Det konstateras i rapporten att de senaste tre decennierna är de varmaste jämfört med alla andra decennier sedan 1850. Man har ökat sannolikheten från 90 till 95 procent för att det är människans växthusgasutsläpp som är den främsta anledningen till klimatförändringen. Tidigare prognoser står sig alltså vilket innebär att värmeböljor kommer att inträffa oftare och stanna längre och redan våta områden kommer att få mer regn medan torra områden blir torrare. Här krävs tillförlitliga data för att hantera utmaningarna och där har vår miljöanalys en viktig roll.

Klimatet är en viktig komponent i de flesta verksamhetsområden vid SLU. Ett viktigt instrument för att följa upp och bedöma effekterna på produktion och miljö av såväl människans aktiviteter som av klimatförändringar och väderextremer är den fortlöpande miljöanalysen. Det handlar om långsiktiga och tillförlitliga dataserier som kan visa att något händer, var det händer och vilka konsekvenserna blir. Det största problemet med miljöanalyser är avsaknaden av en långsiktig finansiering av området, ett måste för att bygga upp dataserier över tid. Tyvärr fanns inga tecken på en säkrare framtid för området i höstens budget vilket innebär att vi troligen måste begränsa verksamheten framöver.

 Inte så framsynt i ljuset av IPCC rapportens slutsatser!

 

Lisa Sennerby Forsse

Höstens första styrelsemöte hölls i Umeå – i Skogsfakultetens nya, fräscha lokaler. Vi fick en kort presentation av fakultetens verksamhet och kunde konstatera att många intressanta och spännande projekt pågår. Bl a påtalade dekanus, Peter Högberg, att svensk skoglig forskning, där SLU utgör en betydande del, generellt i dagsläget kan betraktas som världsledande. Det är ju för övrigt något som redan KoN utvärderingen konstaterade – då inom vissa områden. Styrelsen fick också veta att det internationella skogsforskningsinstitutet EFI – European Forest Institute – förlägger ett av sina EU-kontor till Sverige och till S-fakultetens lokaler i Umeå. Det bidrar förhoppningsvis till att kontakterna med EFI blir lättare att upprätthålla. Det gläder mig då jag som tidigare ledamot av EFI:s styrelse kunnat notera att vi behöver öka kontakterna med dem.

För övrigt nytt från styrelsemötet, se Ledningsnytt.

 Nästa styrelsemöte hålls i Alnarp i november. Då får styrelsen möjlighet att fördjupa sig i LTJ-fakultetens verksamhet. Uppsalas båda fakulteter kommer också att få tillfälle till att närmare presentera sin verksamhet för styrelsen senare.

 Guldregn till SLU

 Under pågående möte nåddes vi av nyheten  att VH-fakulteten har kammat hem storvinster i veckan. Det handlar dels om satsningen från Beijerstiftelsen, där  UU och SLU ska samverka under det gemensamma namnet Beijerlaboratorierna i Uppsala.  Den innebär att SLU får totalt 10 miljoner kronor under fem år. Projektet handlar om matematiska modeller för att hantera mycket stora datamängder från genomprojekt och avancerad sensorteknologi i modern mjölkproduktion, i det s k GigaCow-projektet. Detta kommer att stimulera avelsarbetet med mjölkkor för att öka produktivitet och djurhälsa, med minskade miljöeffekter. Här får vi nu möjlighet att rekrytera lovande yngre forskare för att utveckla ett viktigt framtidsområde inom husdjursforskningen. Dessutom blev det bingo på Formas, där drygt 80 procent av hela utlysningen inom området djurskydd gick till några av VH-fakultetens starka forskare.

Stort Grattis!

 

Lisa Sennerby Forsse