Rektorsbloggen

Efter 16 april kunde vi konstatera att årets anmälningar till SLU:s utbildningsprogram ökar med totalt 9 procent. En bra siffra, med tanke på att den övergripande ökningen i Sverige landade på drygt 2 procent! Antalet förstahandsanmälda har ökat lika mycket. Det är ett jättebra resultat, som tyvärr gömmer några besvärande sanningar: att den ojämna fördelningen i söktryck mellan olika utbildningsområden förstärks, och att utbildningsprogrammen konkurrerar internt.

 Ökningen består till största del av en ökning inom djurhälsoområdet. Den i särklass mest översökta utbildningen, djursjukskötarprogrammet, ökar med 23 procent i antal förstahandsanmälda – nu är det 1505 personer som konkurrerar om 40 platser! Det är jätteroligt att många ungdomar vill bli djursjukskötare, en yrkeskompetens som nu efterfrågas mycket från djursjukhusen. Det behovet är något som SLU på sikt behöver möta. Vi har meddelat departementet att vi vill öka antalet platser på utbildningen, men inte på bekostnad av annan utbildning inom den pressade grundutbildningsbudget vi nu har.

 Det är första året som antagning till djursjukskötar- och etologi och djurskyddsprogrammet görs till Ultuna. Söktrycket har ökat kraftigt till båda programmen; etologi och djurskydd har nu 131 förstahandsanmälningar, vilket motsvarar en ökning på 50 procent.

 Problem uppstår när våra populäraste utbildningar blir översökta, eftersom det ofta sker på bekostnad av anmälningarna till andra utbildningar på SLU. Tidigare undersökningar visar att SLU-utbildningar är varandras hårdaste konkurrenter. I år blir detta extra tydligt på djurutbildningarna, när både agronom – husdjur och husdjursvetenskap – kandidat tappar.  På samma sätt ser vi att en positiv utveckling för agronom-mark/växt motsvaras av tapp för agronom –landsbygdsutveckling och biologi och miljövetenskap – kandidat.

 Om vi summerar, så ökar alltså söktrycket till några av SLU:s populära utbildningar rejält, medan det haltar ordentligt till flera andra. Många av dessa är inom områden där de gröna näringarna skriker efter arbetskraft. Dessutom ser vi en intern konkurrens mellan SLU-utbildningar. Den utveckling som vi ser i år är ett reellt problem för vårt universitet – många av våra utbildningar har för få sökande.

 Vad kan vi som universitet göra åt det? Vi få behöver dels få de ungdomar som brinner för SLU:s ämnen att intressera sig för ett bredare spektra av vårt utbud. Men vi måste framför allt på sikt nå nya grupper av ungdomar, genom att öka kännedomen om och intresse för livsmedelsproduktion, naturresurshushållning och en hållbar utveckling i ett föränderligt klimat. Vill vi ha en svensk livsmedelsproduktion? I så fall krävs det satsningar och attitydpåverkan som SLU inte ensamt kan stå för, utan som kräver kraftinsatser från regering, andra myndigheter, intresseorganisationer med flera.

Lena Andersson-Eklund,

Vicerektor för utbildning

 

Redan idag är SLU den tredje största brukaren av MAX-laboratoriet i Lund bland svenska universitet. Likväl måste vi i framtiden utöka vårt nyttjande av de unika forskningsresurser som öppnar sig inom MAX IV.

 Den 18 juni kommer ledningen och personal från MAX IV till SLU i Ultuna för att presentera de möjligheter som snart erbjuds vid den nya forskningsanläggningen och hur våra forskare skall kunna utnyttja och arbeta vid anläggningen. Några forskare som redan i dag utnyttjar MAX-anläggningen, kommer att presentera några av sina projekt.

 Det finns stora möjligheter för de forskare som i dag inte utnyttjar MAXlab, eller inser synkrotonljusets potential, att på ett avgörande sätt kunna utveckla den egna forskningens kvalitet och konkurrenskraft. Ett viktigt syfte med mötet är att informera om och förhoppningsvis väcka intresset för synkrotonljusbaserade analysmetoder som gör det möjligt att t.ex. visualisera strukturer hos djur- och växtdelar och markpartiklar till en nivå som inte är möjlig med konventionell spektroskopi, och att kunna bestämma elementarsammansättningen hos submikrometer stora objekt. Det svenska forskningssamhället kommer att avsätta stora resurser för uppbyggnad och drift av bl.a. MAX IV. Det bästa sättet att få del av dessa resurser är att använda dem, eftersom nyttjandet är kostnadsfritt. Samtidigt får man tillgång till instrumentering som tillåter forskning i den absoluta fronten.

 Mötet kommer att hållas i Sal F i Undervisningshuset, Ultuna, den 18 juni mellan 9.00 och 16.00. Boka redan nu, för mer detaljer se kalendariet. Mötet kommer att sändas via video till de campus som så önskar.

 Det är viktigt att höja SLU:s kompetens inom de forskningsområden som stöds av den nya MAX IV-anläggningen. Förhoppningsvis kommer vi framöver att kunna avsätta gemensamma medel för att bredda användandet av teknikerna, och stödja och stimulera nya användare. Tanken är att dessa medel ska fördelas av den nytillsatta arbetsgrupp som skall hantera SLU:s interna infrastruktursatsningar. Gruppen som har sitt första sammanträde i dagarna är bemannad av Beatrix Alsanius, Kristina Dahlborn, Thomas Moritz och Ingmar Persson med mig som sammankallande och ordförande. Gruppen stöds administrativt av Jon Kennedy och Boel Åström.

 Torbjörn von Schantz

prorektor

I veckan som gick besökte ledningsrådet några av våra systeruniversitet i Europa för att ta reda på hur man ser på framtiden, hur man arbetar strategiskt, samverkan med näring och samhälle, vilka styrkor och svagheter man har inom utbildning och forskning mm. Det var en intensiv och givande vecka som vi kommer att rapportera mer om, bl. a på medarbetarwebben och i bloggform.

De lärosäten vi besökte var University of  Ghent i Belgien,  BOKU – University of  Natural Resources and Life Science i Wien och Wageningen University i Holland. Både BOKU och Wageningen är medlemmar i ELLS-nätverket, där SLU just nu är ordförande, och som består av utvalda europeiska universitet inom områdena Life sciences, lantbruk, skogsbruk, miljövetenskap, naturresurshushållning och livsmedelsvetenskap. Universitetet i Ghent är intressant för oss bl a för att man har en fakultet för veterinärutbildning och en för Bioscience Engineering (hette tidigare Agriculture).

Vi blev mycket väl mottagna och hade livliga och konstruktiva diskussioner om allt som rör universitetens dagliga liv. Förvånansvärt stora skillnader finns – men också många likheter. Ytterligare samarbeten diskuterades och från SLU vill vi gärna slå ett slag för ett ökat studentutbyte med de här lärosätena.

En intressant fråga är hur attraktiva våra utbildningar är för dagens ungdomar. Alla tre lärosätena har sedan ett antal år ändrat namn och varumärke för att visa fram den bredd man har. Istället för att presentera sig som ett lantbruksuniversitet enbart, så är lantbruk (agriculture) en del av verksamheten. Andra delar – som visar sig i namnet – är biosciences, natural resources och life sciences. Det styrker mig i min personliga uppfattning att det är dags att lyfta namnfrågan även för SLU. För att attrahera fler studenter bör vi vara tydliga med vad vi faktiskt har att erbjuda, och där är namnet en viktig faktor!

Lisa Sennerby Forsse

Rektor