Vi ska bli bättre på jämställdhet!

Publicerat den
av

Scroll down for English version

Vi är tyvärr långt ifrån jämställda. Det finns många tecken på det. Ta till exempel det faktum att 70 procent av SLU:s professorer är män, trots att grupperna studerande och doktorander haft en jämnare könsfördelning under längre tid. Varför tillverkar vi ett glastak över kvinnor?

Vi har länge haft insikt om att könsfördelningen blir alltmer ojämn ju högre upp i karriären man går. Riktade åtgärder har prövats och mycket stora insatser har gjorts av engagerade personer med mer eller mindre stöd av sina fakultetsledningar. Positiva exempel är kurser i lika villkor för studenter och anställda, vice-dekaner med ansvar för lika villkor på fakulteterna och i något fall till och med en skolad lika villkors-handläggare vid fakulteten. Vi är i rörelse åt rätt håll, men det går långsamt.

Nu gör vi på uppdrag av regeringen en tydligare ansats i riktning mot ett jämställt universitet. Nyckelordet är jämställdhetsintegrering och den bärande tanken är att jämställdhetsperspektiv ska genomsyra hela verksamheten. Ansvaret kommer därför att tydligare läggas på alla chefer i linjen, snarare än att arbetet bedrivs separat av vissa utvalda och är något som kräver tillskott i budgeten. Jag vill samtidigt påpeka att ansvaret åligger inte bara chefer, utan var och en medarbetare och student. Vi ska alla handla i enlighet med statens värdegrund och principerna demokrati, objektivitet, saklighet och likabehandling, samt respekt. Gör vi det blir vi mer jämställda.

Som hjälp med det konkreta arbetet har vi och andra myndigheter ett expertstöd från Göteborgs universitet som fått ett nationellt uppdrag av regeringen. På ledningskansliet diskuterar vi nu konkreta åtgärder och arbetets genomförande. Det kommer att bli ett viktigt tema under rektors prefektmöte (20-21/10) och naturligtvis även lyftas brett i många sammanhang framöver.

Intensifying our efforts for equal opportunities

When it comes to gender equality, we still have a long way to go. Take, for example, the fact that 70 percent of SLU professors are male, despite the fact that we’ve had a fairly equal distribution of men and women among both students and doctoral students. Are we creating a glass roof that prevents women from reaching the top?

We have long known that gender distribution is more unbalanced the higher up on the career ladder you are. We have tried focused actions, and committed colleagues have made great efforts, with varying degrees of support from their respective faculty management. Some positive examples are equal opportunities courses for students and staff, vice deans responsible for equal opportunities work at the faculties, and in some cases even an professional equal opportunities officer at the faculty. We’re moving in the right direction, but we’re not moving fast enough.

We have now been tasked by the government to intensify our efforts to create a university that offers equal opportunities for men and women. The keyword is gender mainstreaming, which means that equal opportunities aspects are integrated in all operations. There will be clearer responsibility for line managers, rather than having a select group of people working with equal opportunities as a separate issue that also requires additions to the budget.

However, I want to make it clear that this responsibility rests not only with managers, but with each and every coworker and student. We must all act in accordance with the core values of a public authority and the principles democracy, objectivity, factuality and equal treatment, and respect. Doing that will make us more equal.

To help us, we will be receiving expert support from the University of Gothenburg,  which has been given a national task by the government to provide support for public authorities in their work for equal opportunities. Here at SLU, management is now discussing what concrete actions to take and how to go about this work. It will be an important theme at the vice-chancellor’s meeting with the heads of department (20–21 October), and it’s an issue that will of course be raised in many other contexts in the immediate future.

Min bild av vad fortlöpande miljöanalys är

Publicerat den
av

Scroll down for English version

Att bruka biologiska naturresurser utan att förbruka dem är en mångfacetterad utmaning som kräver djupgående kunskaper om användningen av landskap och vatten. I denna strävan mot en hållbar utveckling behöver vi hitta smartare sätt att använda naturresurser där vi samtidigt värnar om biologisk mångfald, rekreationsvärden och andra ekosystemtjänster.

SLU har ett unikt uppdrag från regeringen att bedriva fortlöpande miljöanalys. Inom fortlöpande miljöanalysen är analyser och förmedling av ny kunskap om användningen av våra naturresurser central.

Men vad är fortlöpande miljöanalys egentligen? Nästan 20 år efter att regeringen först skrev in uppdraget i SLU:s regleringsbrev finns det fortfarande ingen entydig definition av fortlöpande miljöanalys. Detta tolkar jag som ett tecken på att verksamheten fortfarande utvecklas här på SLU.

För mig känns verksamhetens kärna klar och den består av tre delar. Den centrala delen är beslutsstöd till samhället kring hållbarhet. Men det finns två nödvändiga delar till. Den ena är vetenskaplig expertis om ekosystem, miljö och biologiska naturresurser. Den andra är data – omfattande mängder av data i tid och rum om vår omgivning. Dessa data behövs bland annat för att testa hypoteser när beslutsstöd tas fram. Exempel på det kan vara:

  • Har satsningar på naturreservat gynnat rödlistade arter?
  • Har skogsskötsel förbättrat Sveriges växthusgasbalans?
  • Har jordbruksåtgärder minskat läckaget av växtskyddsmedel eller näringsämnen till Östersjön?

Så är min bild av fortlöpande miljöanalys, som en treenighet, bildad av beslutsstöd, expertis och data.

Jag tänker att om ESS, det nya supermikroskopet som byggs i Lund, skulle ansöka om att bli en del av SLU:s miljöanalysverksamhet, så skulle jag ställa tre frågor.

  1. Kommer ESS att ha vetenskaplig expertis? Javisst!
  2. Kommer ESS att samla, lagra och tillgängliggöra data? Ja, i väldiga mängder!
  3. Kommer denna expertis och dessa data att generera aktuella beslutsstöd inom hållbarhet? Oklart.

Då blir ESS inte fortlöpande miljöanalys. Alla tre delarna i treenigheten behövs. SLU förväntar sig nämligen beslutsnära kunskapsprodukter inom hållbarhetsområdet för att en verksamhet ska kvala in som miljöanalysverksamhet.

Så ser min definition av fortlöpande miljöanalys ut just nu. Men det kan ändras. Jag har fortfarande mycket att sätta mig in i kring SLU:s många miljöanalysverksamheter. Hör gärna av dig om du vill diskutera utvecklingen av fortlöpande miljöanalys!

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys

My view of what environmental monitoring and assessment is about

Sustainable use of biological natural resources is a multifaceted challenge requiring profound knowledge of ecosystem function. We must find ways to improve the use of natural resources while protecting ecosystem services such as biodiversity, water and recreation.

Environmental monitoring and assessment is central to the production and dissemination of this knowledge. SLU also has a unique mandate from the government to conduct Environmental monitoring and assessment.

But what is meant by environmental monitoring and assessment? Nearly 20 years after the government first gave SLU this mission, there is still no simple definition of what this is or isn’t. I interpret this as a sign that the capacities to pursue this mission are still developing at SLU.

To me there are three integral components, with the first being the provision of decision-support to government, enterprises and communities about sustainability. But there are other two elements. One is scientific expertise on ecosystems, the environment and biological natural resources. The second is data – vast amounts of data about our surroundings and how they are changing. These data enable us to, among other things, test the hypotheses on which decision-support is based. For example:

  • Have investments in nature reserves benefited endangered species?
  • Has silviculture improved Sweden’s greenhouse gas balance?
  • Have the measures adopted by farmers reduced leaching of pesticides and nutrients to the Baltic Sea?

So my view of environmental monitoring and assessment is a trinity formed by decision-support, expertise and data.

To illustrate this, I think about what I would say if ESS, the new super microscope being built in Lund, would apply to become part of SLU’s environmental monitoring and assessment activities. I would ask three questions.

  1. Will ESS have scientific expertise? Of course!
  2. Will ESS to collect, store and make available data? Yes, in huge quantities!
  3. Will this expertise and these data be used to generate timely decision-support for increased sustainability? Unclear.

Therefore ESS is not environmental monitoring and assessment. All three components of the trinity are needed. SLU expects timely decision-support products for an activity to qualify as environmental monitoring and assessment.

That is my definition of SLU’s environmental monitoring and assessment for the time being. But that may change. I still have a lot to learn about SLU’s diverse array of activities in the field of environmental monitoring and assessment. Please contact me if you would like to discuss the development of these activities!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment

Välkomna tillbaka!

Publicerat den
av

Många av oss återkommer nu efter ett välförtjänt sommaruppehåll. För några har semestern fått vänta eller har tagits ut tidigare, för det finns alltid personal som tar hand om våra djur, medan andra behövt ta tillfället att utföra arbete i skog och mark för att studera någon speciell aspekt som hör högsommaren till, etc. Men de flesta av oss har haft en viktig tid för rekreation och kontemplation. Jag hoppas att ni andra som nyss semestrat också haft det bra!

SLU är alltid på tapeten, även när ett flertal av oss har semester. Så har olika nyheter från SLU duggat tätt i media även under sommaren. Några exempel på detta är hönsdoft som avskräcker malariamyggor, upptäckten av en ny svampkomponent i lavar och rekordåret för blåbär, samt naturligtvis en palett av aktiviteter under Almedalsveckan.

Stärkta av sommaren hoppas jag att ni är redo för höstterminens alla utmaningar. Det vi gör är viktigt! Universiteten är en stark positiv kraft i samhället. Vi drivs framåt av övertygelsen att vi kan penetrera även svåra frågor och därmed bidra till samhällets utveckling.

Det är därför med oro vi hör om utvecklingen i Turkiet, där mängder av universitetsakademiker tvingas från sina arbeten. Vi på SLU har undertecknat Magna Charta, vars Observatory har bett mig sprida synpunkter om situationen i Turkiet.

Som anställda vid ett universitet i ett politiskt stabilt land, och med goda förutsättningar i övrigt har vi ett extra stort ansvar att driva utvecklingen inom våra områden framåt.

Hälsningar,

Peter Högberg