Miljöanalysens utveckling fortsätter

Publicerat den

Under året har många berättat om hur värdefull miljöanalysens utvecklingsresurs är för SLU:s förmåga att bidra med underlag för beslut i viktiga samhällsfrågor som rör hållbar utveckling och ett förändrat klimat. Nationellt är denna resurs unik eftersom den möjliggör förnyelse inom området, vilket oftast inte är möjligt med myndigheternas strama ekonomiska ramar.

Även om SLU:s långsiktiga målsättning är att attrahera ”friska” pengar till utvecklingsresursen beslutade universitetets styrelse i veckan att för 2018 tilldela fortlöpande miljöanalys 10 miljoner kronor. Det är en betydelsefull markering från universitetets sida att miljöanalys är en viktig del av SLU:s verksamhet som kommer lägligt med tanke på de nu avslutade medlen från landsbygdsprogrammet som gjort utvecklingsresursen möjlig (2012-2016 cirka 20 miljoner kronor/år och 2017 10 miljoner kronor).

De tio miljonerna och ytterligare cirka 6 miljoner kronor av anslagsramen under 2018 innebär att miljöanalys har kvar en utvecklingsresurs för egna satsningar som komplement till de externa uppdragen och de verksamheter som betecknas formella åtaganden som finansieras genom anslaget till miljöanalys.

Rådet för fortlöpande miljöanalys, Fomar, kommer vid sitt nästa möte att diskutera förslag på hur utvecklingsresursen ska fördelas. Förutom några övergripande satsningar är ambitionen att cirka hälften av medlen kommer gå via fakulteterna till miljöanalysprogrammen för fördelning på angelägna projekt, i dialog med programmens externa referensgrupper.

Jag ser fram emot fortsatt utveckling av miljöanalysen vid SLU under 2018 och hoppas att fler forskare och lärare, både vid SLU och vid andra lärosäten, kommer att upptäcka miljöanalysens data som en viktig resurs för forskning och utbildning. Ett av de förslag som rådet diskuterar inom ramen för utvecklingsresursen handlar just om satsningar på förbättrad åtkomst till data – något som stödjer regeringens initiativ Smartare miljöinformation.

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys


The development of Environmental Monitoring and Assessment continues

During the year, many have spoken out about how valuable the development resource for Environmental Monitoring and Assessment has been to facilitate SLU’s ability to contribute to decisions in key social issues related to sustainable development and a changing climate. Nationally, this resource is unique as it allows for renewal in the area, which is usually not possible with the tight budgets that authorities’ have for commissioning decision support studies and environmental monitoring.

Although SLU’s long-term goal is to attract ”new” money for this development resource, the university’s board of directors decided to allocate an additional ten million SEK to Environmental Monitoring and Assessment for 2018. This is a significant indication by the university that Environmental Monitoring and Assessment is an important part of SLU’s mission. The decision is also quite timely given that funding for the development resource from the national rural development program (2012-2016 approximately SEK 20m/year and 2017 SEK 10m) is winding down.

The ten million, together with another six million SEK of the 2018 funding framework mean that Environmental Monitoring and Assessment has a development resource for initiatives that complement the external assignments and formal commitments already funded by SLU’s Environmental Monitoring and Assessment.

The FOMAR Council for Environmental Monitoring and Assessment will discuss proposals on how to allocate the development resource at its next meeting. In addition to several existing initiatives, the ambition is that about half of the funds will go through the faculties to the environmental assessment programs for projects prioritized through dialogue with the programs’ external reference groups.

I am looking forward to the continued development of Environmental Monitoring and Assessment at SLU in 2018. I also hope that more researchers and teachers at SLU, as well as at other universities, will discover the environmental monitoring data and assessment publications as valuable resources for research and education. One of the proposals for utilizing the development resource discussed by the FOMAR Council concerns improving access to data – something that supports the government’s initiative – Smartare miljöinformation (Smart environmental information).

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment

Vårt arbete skapar förutsättningar för en hållbar, levande och bättre värld

Publicerat den

Scroll down for English version

För en tid sedan presenterade Universitetskanslersämbetet (UKÄ) resultatet från utvärderingen av hur Sveriges universitet och högskolor arbetar med att främja hållbar utveckling. Fokus låg på utbildningsområdet och SLU tillhör de sju av totalt 47 undersökta universitet och högskolor som fått mycket gott omdöme. UKÄ berömmer SLU bland annat för sitt miljöledningsarbete, för den utbildning som enheten för pedagogisk utveckling (EPU) genomför för programstudierektor och kursansvariga lärare, för vår samverkan med Uppsala universitet inom Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (Cemus) och för hur vi, i våra utbildningar, integrerar hållbarhetsperspektiven.

Hade UKÄ även tittat på forskningsområdet, så är jag övertygad om att de hade imponerats lika mycket, inte minst med tanke på vår satsning på våra framtidsplattformar och hur vår samlade kompetens inom forskning, utbildning, miljöanalys och samverkan bidrar till Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Nu växlar vi upp ytterligare: Ambitionen på utbildningssidan är att alla program, senast 2020, ska innehålla moment som behandlar de ekonomiska, ekologiska, hälsomässiga och sociala perspektiven på hållbar utveckling. Kopplingarna mellan forskning, utbildning och samverkan stärks inom framtidsplattformarna och i vårt internationaliseringsarbete. Samarbetet med Uppsala universitet i Cemus intensifieras och utvecklas. Vi söker också långsiktiga samarbeten med andra aktörer.

Som rektor tidigare bloggat om – SLU är viktigt som det svenska universitet där fokus är på att utveckla de bästa lösningarna för ett fossilfritt samhälle, för ett hållbart brukande av våra naturresurser och för ett hållbart nyttjande av våra djur, men utan att hota den biologiska mångfalden.

I Kantar Sifos anseendeindex ligger SLU på sjunde plats av 20 svenska lärosäten (). Vårt anseende bygger på att vi har framgångsrik och trovärdig forskning och utbildning som ger samhällsnytta. Med fortsatt höga ambitioner inom våra ämnesområden kompletterat med större synlighet kan vi skjuta fram våra positioner ytterligare. Det finns många goda berättelser ifrån SLU och många goda berättare – jag vill att flera ska höra dem!

Karin Holmgren, prorektor


Our work creates what is needed for a sustainable, thriving and better world

Last month, the Swedish Higher Education Authority (UKÄ), presented the results of their evaluation (in Swedish) of the work done at Swedish universities and higher education institutions to promote sustainable development. The evaluation focused on disciplinary domains, and SLU is one of seven reviewed universities out of 47 that received the rating ‘very good’. UKÄ commends SLU, among other things, for our environmental management work, the training provided by the Educational Development Unit (EPU) to programme directors of studies and course coordinating teachers, our collaboration with Uppsala University in relation to the Centre for Environment and Development Studies (Cemus) and how we integrate the sustainability perspective in our courses and programmes.

If UKÄ had also reviewed research domains, I am convinced that they would have been equally impressed, not least considering how much we have worked on our future platforms and how our research, education, environmental assessment and collaboration together contribute to Agenda 2030 in regard to sustainable development.

Now, we are turning it up a notch: the aim is that all programmes will involve components concerning financial, ecological, health and social perspectives on sustainable development. The connections between research, education and collaboration are strengthened through the future platforms and our internalisation work. The collaboration with Uppsala University within Cemus will be intensified and developed. We are also seeking long-term collaboration with other parties.

The vice-chancellor recently blogged about how SLU is an important Swedish university where focus lies on developing the best solutions for a fossil fuel free society, sustainable use of our natural resources and sustainable use of our animals without threatening biological diversity.

In Kantar Sifo’s reputation index (written in Swedish), SLU came in 7th place out of 20 Swedish higher education institutions. Our reputation is built on the fact that we produce successful and credible research and education that are also useful to society. If we continue to be highly ambitious in our subject areas and increase our visibility, we can climb even higher. There are many great stories at SLU and many great storytellers – I want more of them to be heard.

Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor

Hur ett lantbruksuniversitet också blir ett miljöuniversitet

Publicerat den

Scroll down for English version

Baserat på hur ofta forskare citeras av andra forskare, så rankas SLU inom området ekologi och miljö så högt som nummer 15 bland världens alla universitet.

Hur kan det komma sig att ett lantbruksuniversitet också utvecklats till ett starkt miljöuniversitet? Svaret är att vi insett att vårt brukande av de biologiska naturresurserna har oönskade effekter på miljön, och till och med effekter, som gör att brukandet måste modifieras för att hålla i längden. Den insikten har inte varit allmänt accepterad förrän de senaste decennierna; det finns fortfarande många människor som tror att miljöproblemen inte är viktiga eller att de kommer att lösas enkelt i framtiden. Vi på SLU är övertygade om att en hållbar framtid kräver stora insatser redan idag och uttrycker det i ”Science and education for sustainable life”.

Forskning om ekologi och miljö är en relativt ny företeelse. Ordet ekologi myntades 1866, men det tog lång tid innan vetenskapsområdet utvecklades i en snabbare takt och inbegrep miljöproblem. Thomas Söderqvist beskriver i sin doktorsavhandling (1986) ”The Ecologists: From Merry Naturalists to Saviours of the Nation”, fritt översatt Ekologerna: från glada naturalister till nationens räddare, hur ekologi som ämne fick fäste vid svenska lärosäten. Söderqvist beskriver hur fokuset ändrades från något allmänt trevligt till något mer nödvändigt, även om han också var kritisk mot nationens förmenta räddare.

Det dröjde faktiskt ända fram till 1956 innan Sverige fick sin första professor i ekologi. Det var skogsekologen Carl-Olof Tamm vid Skogshögskolan, en av SLU:s föregångare. Idag har SLU mer än 30 professorer som har ordet ekologi i titeln för sin anställning. Därutöver har vi lika många professorer som arbetar med andra miljöperspektiv. Det betyder att en tredjedel av våra drygt 200 professorer arbetar explicit med miljöfrågor. Många av de andra professorerna bidrar också, från andra utgångspunkter, till lösningar av miljöproblem. Professorerna är inte ensamma representanter för vår förmåga; vi har samlat en mycket imponerande expertis för att arbeta med den stora utmaningen att göra goda avvägningar mellan produktions- och miljömål.

Vi behöver göra många och kloka sådana avvägningar i framtiden. För att göra dem på bästa sätt räcker det inte med endast naturvetare, utan det krävs även i hög grad ett samspel med samhällsvetare och humanister. Det gäller särskilt frågor som berör och upprör människor och leder till stora konflikter i samhället.

Min förhoppning är att våra framtidsplattformar, Framtidens mat, Framtidens skog, Framtidens städer och Framtidens djur, natur och samhälle, ska utvecklas till de vitala spelplaner vi och samhället så väl behöver för kvalificerade diskussioner om hur vi ska hantera de livsviktiga avvägningarna mellan produktions- och miljömål.

Peter Högberg, rektor


How an agricultural university also becomes an environmental university

Within the field of ecology and environment, SLU is ranked as high as number 15 among all universities in the world based on citations.

How can an agricultural university also have developed into a strong environmental university? The answer is that we have realised that our use of biological natural resources has unwanted effects on the environment. This means that if we want to continue to use natural resources, we have to change how we use them. This realisation has not been publicly accepted until these past few decades; there are still many people who believe that environmental issues aren’t important, or that they will have simple solutions in the future. At SLU, we are convinced that a sustainable future requires great efforts today. This is why our motto is “Science and education for sustainable life”.

Ecological and environmental research are relatively new occurrences. The word “ecology” was coined in 1866, but it took a long time before the research field developed and involved environmental issues. In his doctoral thesis from 1986 – The Ecologists: From Merry Naturalists to Saviours of the Nation – Thomas Söderqvist discusses how ecology as a subject found a hold at Swedish universities and how focus changed from something generally pleasant to something necessary, even though he also criticised the nation’s supposed saviours.

Sweden got its first professor of ecology as late as 1956 – forest ecologist Carl-Olof Tamm at the Forestry College, one of SLU’s predecessors. Today, there are more than 30 professors with the word “ecology” in their title at SLU. In addition, we have the same number of professors who work with other environmental perspectives. This means that a third of our more than 200 professors work explicitly with environmental issues. Many of our other professors also contribute solutions to environmental issues, but from other starting points. However, the professors are not the only representatives of our abilities: we have gathered highly impressive expertise in order to tackle the great challenge of balancing production and environmental objectives.

In the future, we will need to make many and wise adjustments to maintain this balance. In order to make them in the best way, natural scientists aren’t enough – we have to collaborate with social scientists and humanists, especially on issues that touch and stir people and which can lead to great societal conflicts.

My hope is that our future platforms SLU Future Food, SLU Future Forests, SLU Urban Future and SLU Future Animals, Nature and Health – will develop into the playing fields we and society need in order to have qualified discussions on how to handle the vital adjustments needed to balance production and environmental objectives.

Peter Högberg, Vice-chancellor