Kategori: Samverkan

Skördetid, höst och förutsättningar som förändras

Publicerat den
av

In English below

Höstterminen är i full gång och i helgen var det skördefest. Halsduken behövs igen, kålen har växt till sig i pallkragarna, hårremmen på min häst Hera tjocknar för varje dag.

På campus har våra nya studenter haft sina småttingveckor och jag har hållit välkomsttal som rektor. Talet filmades i förväg och de första studenterna på campus såg jag via mms. Många av mina arbetsmöten i olika fora har handlat om uppstart av höstens arbete. Dagarna fylls av Zoom-möten hemifrån men kalendern börjar nu långsamt fyllas av möten på riktigt.

Hösten är här. Nästan som vanligt, men ändå inte.

Så hur blir då hösten? Trots att det inte hänt så mycket på campus IRL så har det i år hänt en hel del som påverkar våra förutsättningar framöver, både på kort och lång sikt. En del förändringar är konkreta, där vi redan nu kan överblicka vad de innebär. Andra är svårare att bedöma den långsiktiga effekten av.

Hemarbete och successiv återgång till arbetsplatsen

Folkhälsomyndigheten och regeringen manar ännu att de som kan arbeta hemifrån bör göra det, men från oktober är det dags för en successiv återgång till arbetsplatsen. Efter en intensiv diskussion i coronaledningen och med inspel från flera olika håll, har vi enats om ramarna för hur den gradvisa återgången till arbetsplatsen ska gå till.

Mycket hänger förstås på att pandemiläget i samhället fortsätter att stabiliseras men jag ser med glädje fram mot att äntligen kunna få träffa er andra SLU:are runtom i Sverige igen.

Budgetproppen

Denna vecka kommer budgetpropositionen och då får vi reda på mer om vilka ekonomiska förutsättningar vi får 2022. Pris- och löneuppräkningen av anslag ligger på låga 0,82 procent och fortsätter därmed troligen att urholka våra anslag.

”Proppen” innehåller också en stor satsning på både utbildningsplatser och medel för att ställa om och snabbt utöka på främst veterinär- men även djursjukskötarutbildningen. Vi formerar nu snabbt en projektorganisation som ska planera för hur detta tas omhand. Vi får ge uppmuntrande tillrop till de anställda på VH när de med nytillskjutna resurser tar sig an arbetet för att möta det stora behovet av djursjukvård i samhället. Heja er – heja oss!

Förslag till en ny kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell

På lite längre sikt kan förslaget till en ny nationell resursfördelningsmodell komma att påverka oss ordentligt. Det handlar om hur forskningsmedel till lärosätena, så kallade basanslag, kan komma att fördelas. I nuläget får vi tilldelning via en beräkningsbas. Förslaget innebär att vi istället ska skriva ansökningar för utvald profilerad forskning.

Det är inte en idé jag jublar över. Konkurrensutsatta anslag och sökprocesser med tillhörande administration finns det redan tillräckligt av i akademin. Vad som behövs för att öka forskningskvaliteten är istället långsiktiga basanslag som möjliggör ett minskat – snarare än ökat – beroende av projektbaserad ekonomi.
Nationellt samarbetar Sveriges lärosäten genom SUHF med en konsekvensanalys av förslaget. 

Ändringar i utlänningslagen

En annan händelse med svårbedömd effekt är den ändring i utlänningslagen som gjordes i juni. Doktorander måste nu ha anställning med en varaktighet på minst 18 månader om de söker permanent uppehållstillstånd efter sina studier, vilket innebär en skärpning jämfört med tidigare krav.

Doktorer med hög specialistkompetens är till stor nytta för Sverige. Enligt UKÄ var andelen utländska doktorer 35 procent 2019. Vägen från doktorsexamen till en tillsvidareanställning är inte alltid spikrak och efter examen lämnar så många som 6 av 10 Sverige. Jag hoppas innerligt att denna lagändring inte visar sig leda till att vi förlorar ännu fler välutbildade. Och jag förutsätter att UKÄ följer upp vilken effekt den får på andelen nydisputerade som stannar kvar.

Framtidens forskningsinfrastruktur

Ett annat spännande område framöver är forskningsinfrastruktur. Tobias Krantz levererade nyligen utredningen Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur, SOU 2021:65. Den kommer säkert vara föremål för ett antal presentationer, dialoger och diskussioner i olika fora i höst.

Som ni ser är det mycket som har hänt och som händer framöver. Det var glädjande att se att vi tagit oss till plats fyra i SIFO Kantars anseendeundersökning, och varje vecka hör jag goda nyheter från olika delar av vår verksamhet. Det kommer att bli en bra termin det här, även om allt inte blir precis som vanligt.

———————————

Harvest time, autumn, and changing circumstances

The autumn semester is in full swing, and the harvest festival was held last weekend. Scarf season has returned, the brassicas have grown nicely in the raised beds, and my horse Hera’s coat is getting thicker every day.

Our new students have been on campus taking part in the welcome weeks run by the student unions. I held my welcome speech which had been filmed in advance, and I have been sent pictures of the first students on campus. Many of my work meetings have been about starting up this autumn’s work. The days are filled with Zoom meetings from home, but now my schedule is slowly filling up with face-to-face meetings.

Autumn is here – as usual, but not quite.

So what can we expect this autumn? Not a lot has happened on campus IRL, but a lot of other things have taken place that will affect both our long-term and immediate future. Some of these changes are tangible; we can already anticipate their outcomes. However, it is difficult to assess the long-term consequences of others.

Working from home and the gradual return to the workplace

Both the Public Health Agency and Government still encourage people to work from home if they can. However, October will see the start of a gradual return to the workplace.

Following intense discussions with the corona management team and contributions from all sides, we have determined the process for gradually returning to the workplace.

Naturally, a lot depends on infection rates continuing to stabilise, nevertheless I am really looking forward to finally being able to meet with SLU staff and students around Sweden again.

The budget prop

The budget proposal will arrive this week, meaning we will find out more about our financial situation for 2022. This year’s the price and salary index has only increased by a mere 0.82 per cent, meaning the hollowing out of funding is likely to continue.

“The Prop” also sets out an increase in both university places and funding to allow rapid expansion primarily of the veterinary science and veterinary nursing programmes. We are currently at full speed trying to put a project organisation together to be able to plan how to address this matter. A big supportive cheer to the staff at VH Faculty who – thanks to the new additional resources – will be working hard to meet the huge need for veterinary care. Go you! Go us!

Proposal for a new quality-based model for allocating resources

In the long term, this proposal for a new national model for allocating resources will affect us significantly as the proposal addresses the way core research funding will be distributed. Currently, funding is allocated based on a calculation, however, the proposal means that we will need to write applications for selected profiled research instead.

This is something I’m not particularly excited about. Academia already has enough competitive funding and application processes with the accompanying administrative tasks. The best way to improve research quality would be to provide long-term core funding that enables less – rather than more – reliance on project-based financing. The Association of Swedish Higher Education Institutions are collaborating on an impact assessment for the proposal. (in Swedish only)

Changes to the Swedish Alien’s Act

Changes to the Swedish Alien’s Act were implemented at the end of June, and it is difficult to say what impact these changes will have . Now, doctoral students will need an employment contract for a minimum of 18 months if they apply for a permanent residence permit once they have finished their studies. This is a tightening of the previous regulations.

Highly specialised academics with PhDs are a great asset for Sweden. According to UKÄ, the number of foreign academics in Sweden in 2019 was 35 per cent. The path from the doctoral degree to permanent employment is not always clear-cut, and as many as 6 out of 10 students leave Sweden once they have obtained their doctorate. I genuinely hope that these changes to the act will not result in us losing even more highly educated people. Furthermore, I assume that UKÄ will follow up how the updated act impacts the number of new doctors who choose to remain in Sweden.

The research infrastructure of the future

Another exciting area is going to be research infrastructure. Recently, Tobias Krantz presented the results of an inquiry focusing on the future of research infrastructure, SOU 2021:65. (In Swedish only). It will no doubt be the subject of a number of presentations and discussions this autumn.

As you can see, a lot has happened and there are more things to come. It was a delight to see that we ranked fourth in the Kantar Sifo reputation survey, and each week I hear great things from several areas of our university. This semester will be a good one, even though things won’t quite be as normal.

 

Framtiden är ljus

Publicerat den
av

In English below

När sommaren nu äntligen anländer med stora steg ser jag hur våra hjärtan lätt fylls med både glädje och tacksamhet. I årets sommarhälsning vill jag dela med mig lite av det som fyller mitt hjärta. Jag vill börja med att rikta ett stort och varmt tack till alla som arbetar eller studerar vid SLU. Tack för allt det fina arbete som just du har gjort under året. Jag ser hur alla våra respektive bidrag adderas, bygger på och ger en organisation som ständigt blir lite bättre, ger lite bättre resultat och ger lite bättre arbetsmiljö. Och du som nu tar examen och ger dig ut i yrkeslivet, dig vill jag gratulera och skicka med varma lyckönskningar på vägen.

Det är ett ovanligt och utmanande läsår som vi lägger bakom oss. Sällan har förmågan att vara uthållig och anpassa sig till rådande omständigheter haft så stor betydelse som nu. Året har för många medfört extra arbete, färre sociala kontakter, färre eller inga resor eller fältförsök, och vi har behövt kompromissa med hur vi vill leva.

Men det har också varit ett år med en enorm digital utveckling under nya förutsättningar. Den digitala mognaden har medfört att avstånden mellan SLU:s orter har minskat – kollegorna är bara ett zoom-samtal bort och vi deltar allihop i möten på samma premisser. Tillsammans har vi genomfört proffsiga digitala event, som Thesis day, kårernas examensceremonier, årets professorsföreläsningar samt installationsföreläsningar med våra nya seniora miljöanalysspecialister.
Vi har ställt om till digital undervisning varvat med kreativa pedagogiska lösningar. Många på SLU arbetar med levande materia som kräver vår närvaro, och vi har ändå lyckats hålla nere smittspridningen. Och vi har hittat nya sätt att samarbeta och socialisera. Kort sagt har vi gjort det bästa av förutsättningarna, och samtidigt skapat oss värdefulla kunskaper och erfarenheter som vi kan dra nytta av även efter pandemin.

Men allt har inte handlat om pandemin det gångna läsåret. Vi har även blickat framåt och utarbetat en ny strategi som sätter målbilden för vad vi vill med vårt SLU de kommande åren. Med erfarenheterna från det gångna året i ryggen, och den förnyade insikten om betydelsen av uthållighet och anpassning till föränderliga omständigheter, ser jag med än mer tillförsikt fram emot det fortsatta arbetet med att konkretisera vad detta ska innebära.

Vi har dessutom blivit Sveriges fjärde lärosäte med fem stjärnor i STINTs internationaliseringsranking, vår externfinansiering av forskningen har ökat ytterligare, vi går i bräschen med de tuffaste miljömålen i akademin, vi har bidragit i en tuff skogsdebatt, vi har kraftigt ökat söktrycket till de nya programmen, vi har räddat många djurs liv och vi har skapat en avsiktsförklaring ihop med de gröna näringarna om att vi ska hjälpa varandra i ett proaktivt jämställdhetsarbete.

Med det sagt så ska vi också se till tiden just nu. Vi går in i den ljusa svenska sommaren, och för de flesta av oss stundar en välbehövlig ledighet. En tid att varva ner och samla kraft. En tid att vila på lagrarna.

Det är en stolt och tacksam rektor som nu önskar alla en riktigt skön sommar och på återseende till höstterminen.


SLU:s rektor Maria Knutson Wedel. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

———————————————————

Our future is bright

As summer approaches, it’s easy to feel your heart fill with both joy and gratitude. In this year’s summer greeting, I would like to share with you some of what fills my heart.

I would like to start by extending a warm and heartfelt thankyou to everyone working or studying at SLU. Thank you for your efforts this past year. I can see how all our individual contributions add up, building an organisation that is constantly improving, delivering better results and a better work environment. If you are one of our new graduates about to enter professional life – congratulations, I wish you all the best.

We’re leaving an unusual and challenging academic year behind us. Resilience and flexibility have rarely been as important. For many of us, the year has brought with it extra work, fewer social contacts, fewer or no trips or field trials, and we have all been forced to compromise and adapt our lifestyle.

But the year has also seen an impressive digital development as circumstances have changed. Increased digital maturity means the distance between SLU campuses has shrunk, with colleagues only being a Zoom call away, and we all take part in meetings under the same conditions. Together, we have arranged professional online events such as Thesis Day, the students’ unions graduation ceremonies, this year’s inauguration of professors and presentations by our new environmental assessment specialists.

We have made the transition to online teaching and combined it with creative teaching solutions. Many of us at SLU work with living matter that requires our presence, but even so, we have managed to keep the spread of infection down. And we’ve found new ways to cooperate and socialise, In short, we’ve done the best we could under the circumstances, and at the same time we’ve gained useful knowledge and experience that will continue to benefit us after the pandemic.

But everything has not been about the pandemic. We have also looked forwards, with a new strategy defining where we want SLU to be in a few years’ time. Using the experience from the last 12 months, and with a renewed insight into the importance of resilience and flexibility when circumstances change, I’m looking forward with confidence to our continued work, turning this into concrete actions.

We have also been awarded five stars in the STINT internationalisation ranking, the fourth higher education institution in Sweden to receive this award. External funding research has increased, we are leading the way with the toughest environmental objectives in academia, we have contributed to a heated debate on forests, the number of students applying for our programmes has increased considerably, we have saved the lives of many animals and together with the land-based industries, we have drafted a declaration of intent to support each other in proactively encouraging equality.

But let’s return to the present. The bright and light-filled Swedish summer is ahead of us, and most of us can look forward to some well-needed rest. A time to wind down and gather strength. A time to rest on our laurels.

This makes me so grateful and proud, and I wish you a wonderful summer – see you again in the autumn!

En fundering kring forskning som görs i samverkan

Publicerat den
av

In English below

Dagens Nyheter har i ett flertal artiklar belyst frågor som på olika sätt berört skogsnäringen. Artiklarna har också lyft fram olika inriktningar och ståndpunkter som forskare vid SLU har, och där de olika forskarna inte är överens.  Det har även riktats kritik mot forskarnas koppling till den gröna sektorn. Jag noterar att mycket av det som skrivs verkar ha ett fokus på konflikt, medan jag tvärtom ser behovet av samverkan.

För mig är det viktigt att det inom ett universitet förs en öppen och seriös debatt, där flera röster och vinklar får göra sig hörda. Det finns mycket sällan enkla svar på komplexa forskningsfrågor och det är därför bra att våra forskare har olika ingångar på de frågor och utmaningar som de arbetar med. Om debatten blir polariserad och det finns målkonflikter, ställer det höga krav på de metoder och resultat som presenteras, liksom på de olika forskarna.

All forskning finansieras på flera olika sätt. Samverkan med företag och näring sker idag brett inom akademin. Och jag ser inget problem med samverkan så länge den hålls öppet och redovisas. Tvärtom är det positivt med näringslivssamverkan då forskningsresultat ofta kan komma samhället och företag till nytta snabbare och i högre utsträckning. Det kan också ge tillgång till miljöer med praktisk tillämpning eller mätningar som inte kan genomföras på ett universitet. Regeringen pekar också på vikten av samverkan i forskningspropositionen. Propositionen lyfter fram att samverkan kan förstärkas ytterligare genom att forskningsfinansiärerna i ökad utsträckning ställer krav på samverkansaktiviteter i de forskningsprojekt som de finansierar.

Jag tycker att vi på SLU med all rätt ska fortsätta vara stolta över den samverkan som finns med hela den gröna sektorn, både NGOs och näringsliv. I förutsättningarna för samverkan ligger givetvis att en forskare står för akademiska värden som frihet, kvalitet, integritet och hederlighet i sitt arbete och i samverkan med de olika intressenterna, och att viktiga resultat görs öppna. Alla intressenter måste fortsatt vara på det klara med att finansiärerna inte kan påverka forskningens integritet och resultat, när de stödjer och samverkar i forskningsprojekt. Vi behöver också ständigt lyfta frågan om forskningens och forskarnas integritet och deras oberoende för att fortsätta hålla en hög akademisk nivå inom SLU.

När det gäller vår skog finns det många målkonflikter och svåra avväganden, och det finns stort behov av fortsatt kunskap där många röster behöver höras och samverka. Resultat som tas fram med vetenskaplig integritet tål att öppet granskas, vare sig de tagits fram i enskilda statsfinansierade projekt eller i samverkan. På SLU har vi högt i tak och är världsledande inom våra forskningsområden. För att vi ska kunna fortsätta vara det, är det av stor vikt att hålla frågan levande där samverkan är en förutsättning för hög kvalitet i allt vi arbetar med. Jag är stolt över våra medarbetare vilka samverkar brett och bidrar till den kunskapsuppbyggnad som är en förutsättning för att nå ett hållbart samhälle.

____________________________________

Reflections on external collaborations

The newspaper, Dagens Nyheter, has published several articles, all of which address different elements of the forestry industry. The articles have also highlighted the various specialisations and attitudes held by researchers at SLU and the times where researchers are in disagreement.  Criticism has also been directed towards researchers’ links to the land-based sector. I have noticed that much of what has been written appears to focus on conflict – whereas I see this as a sign that collaboration is needed.

I believe it is essential that universities hold open and serious debates in which many voices are heard and approaches are explored. Answers to complex research questions are seldom simple, therefore it can only be a good thing that our researchers address the questions and challenges they work with in a variety of ways. If debate becomes polarised and goals conflict, this places tougher requirements on both researchers and the methods and results that are presented.

All research is financed in different ways. Today, external collaborations with businesses and industry are commonplace within academia. I see no problem with this, as long as collaborations are open and accounted for. On the contrary – collaborations with commerce and industry are positive, as society and industry can often reap the rewards of research findings faster and to a greater extent. They can also grant access to environments where practical work or measurements can take place which would be impossible in a university environment. The Government’s Research and Innovation Bill also points to the importance of collaboration in research. The bill highlights how research funding bodies require collaboration activities in projects they finance.

I believe that all of us at SLU are well within our rights to be proud of our collaborations throughout the entire land-based sector – both NGOs and business and industries. Researchers who respect the academic values of freedom, quality, integrity and honesty in both their own work and in partnerships are a prerequisite for successful collaborations. It is also essential that the results are made publicly available. Everyone involved must continue to make it clear that funding bodies cannot influence research integrity or results when they support and collaborate with research projects. We need to continually raise the issue of the integrity and independence of research and researchers in order to maintain the high quality academic community at SLU.

Our forests are subject to many conflicts of interest and complex balancing acts, and there is a great need for knowledge that grows out of listening to many voices and collaborations. The results born out of scientific integrity will tolerate scrutiny, regardless of whether they are the product of single government-funded projects or external collaborations. We have an open climate at SLU, and we are world leaders in our research domains. If we are to maintain these characteristics, it is essential that we never overlook how important collaboration is for ensuring high quality in everything we do. I am proud of our staff, who collaborate far and wide and contribute to the knowledge necessary for creating a sustainable society.