Kategori: Okategoriserade

I torsdags morse hälsade jag i enlighet med traditionen våra nyanställda medarbetare vid SLU välkomna på Loftet i Ultuna. Det är alltid lika roligt att få berätta om vårt universitet, vår verksamhet och vår närvaro på 30-talet platser i landet. Beroende på var i organisationen man arbetar och på vilken ort man är stationerad får man lätt en speciell bild av vad SLU är. För mig är det viktigt att framhålla att vi tillsammans är SLU. Att ha närvaro på flera platser är naturligtvis både en styrka och en utmaning ur effektivitetssynpunkt. Den diskussionen återkommer vi till under våren i samband med arbetet med att processa organisations- och utbildningsutredningarnas förslag.

Någon timme senare satt jag i videomöte med ledningen för den nya Havs- och vatten-myndigheten (HaV),  tillsammans med berörda medarbetare och universitetsdirektören. Vi diskuterade det faktum att HaV får nedskärningar i sin budget som berör dels vår nya institution Akvatiska resurser dels delar av fortlöpande miljöanalys. Diskussionen rörde både bakgrunden till neddragningen och hur vi kan hantera en minskad uppdragsnivå framöver. En annan fråga vi hade uppe rör behovet av forskningsfartyg, något som är förknippat med stora kostnader. Just nu hyr man fartyg från Danmark för att klara behoven då de svenska fartygen är skrotade pga ålder och skröplighet!

På fredagen var jag som ledamot av NordForsks styrelse inbjuden till ett möte med NUS (Nordic University Rectors Association) i Helsingfors för att diskutera hur nordisk samverkan inom forskning och utbildning kan förbättras. Det nordiska samarbetet har fått konkurrens genom ett ökande engagemang i EU-samarbeten, det gäller för oss liksom för samtliga av våra nordiska grannländer. För SLU är det nordiska samarbetet värdefullt i de av våra verksamheter som berör de areella näringarna både vad avser produktion och miljö, då vi tillhör samma klimatområden. SLU har också ett sedan länge pågående samarbete inom NOVA-nätverket och vi försöker hålla igång både det nordiska och det europeiska samarbetet.

Lisa Sennerby Forsse

Jag fick i en kommentar på ett tidigare blogginlägg frågan om hur de som idag är studenter vid SLU ska få information om de olika utredningar och förslag som nu diskuteras inom universitetet. Jag publicerar kommentaren som ett inlägg också: Självklart ska även studenterna vara med och få en chans både att påverka och hålla sig informerade! Vi har planerat en serie möten för att kunna diskutera och informera både anställda och studenter om de olika framtidsfrågorna som är på agendan: den framtida organisationen och utbildningarna, men även lokalfrågan och ekonomin.

Den 27 november ordnas ett stormöte för hela SLU, på videolänk från aulan i Ultuna om utredningsförslaget om våra framtida utbildningar. Med start klockan 13. Jag hoppas så många studenter som möjligt kan närvara och lyssna på expertgruppens ordförande (jag deltar också). Mer information finns här: http://www.slu.se/sv/om-slu/fristaende-sidor/aktuellt/alla-nyheter/2012/11/stormote-om-vara-framtida-utbildningar/ . I en serie möten på campusorterna kommer sedan universitetsledningen (rektor Lisa Sennerby Forsse, jag och universitetsdirektör Martin Melkersson) att träffa personal och studenter på de olika utbildningsorterna. För Uppsalas del blir det den 14 december, för Skara den 19 december, Alnarp redan den 29 november och Umeå den 6 december. Kallelse till dessa möten sprids i dagarna.

Det är också viktigt att hålla koll på student- eller medarbetarwebben där information om alla viktiga beslut från styrelsen och rektor läggs ut direkt. Beslut som berör utbildningen ska du alltid hitta på studentwebben. För er som läser på SLU redan kommer det inte att bli några drastiska förändringar. Den minskning i kursutbudet som du skriver om, berodde på att vi fick en neddragning i anslaget från departementet förra året. Det är inte troligt att det kommer att hända igen de närmaste åren.

Det pågår förstås kontinuerlig information och diskussion i olika grupperingar, i direkta möten med prefekter och fakultetsledningar, i ledningsrådet där både dekaner och studeranderepresentanter finns med, men mera direkta och personliga informationstillfällen blir det alltså på våra stormöten.

Lena Andersson-Eklund

I dagarna kom varningssignaler från Världsbanken om att jordens klimat håller på att bli 4 grader varmare. Om det stämmer är det första gången på 20 miljoner år som jorden har värmts upp så drastiskt. Enligt rapporten blir de globala konsekvenserna omfattande och slår hårt mot livsmedelsproduktionen, orsakar stora översvämningar i låglänta kustområden och värmeböljor med höga dödstal blir vanligare. Våra trakter i norra Europa kan å ena sidan kortsiktigt gynnas med större skördar när vintrarna blir mildare och blötare. Å den andra ligger vi nära Arktis där smältande isar får omfattande och komplexa konsekvenser. Rapporten kommer bara en vecka innan nästa klimatkonferens går av stapeln i Qatars huvudstad Doha. Det innebär att trycket ökar på att klimatförhandlingarna nästa vecka måste visa resultat. SLU-medarbetare deltar bl a med underlag för hur man beräknar kolbalanser i skog och andra slag av markanvändning. Vare sig det handlar om lantbruk, skogsbruk eller vattenfrågor nationellt eller internationellt sätter klimatet ramarna för både produktion och miljö. Klimatet är vår största utmaning och en av de viktigaste faktorerna i SLU:s arbete för hållbart naturresursnyttjande.

En annan viktig aspekt på hållbarhet är hur vi hanterar ekosystemen och de tjänster vi får ut av dem. I går delade Volvo ut sitt årliga internationella miljöpris som gick till professor Gretchen Daily, professor inom ”Environmental Science” vid Stanford University, USA. Hon är en av världens främsta experter på att kartlägga och värdera naturligt kapital och är övertygad om att det enda sättet att skapa välstånd på lång sikt är att sätta ett pris på ekosystemen. Professor Daily menar att det är ett problem att så mycket av ekosystemtjänsterna i princip värderas till noll. Om vi kan visa ekonomiskt vilken enorm nytta det finns i insekternas pollinering eller skogarnas naturliga skydd mot klimatförändringar och översvämningar så kommer miljöarbetet att bli en del av vardagen. Det handlar om miljöskydd i det 21:a århundradet och det är ett viktigt område för fortsatt forskning och utveckling – inte minst inom vårt universitet.

Som ledamot av den vetenskapliga kommittén för priset tar jag gärna emot nomineringar till nästa års pristagare! Mer information finns på www.environment-prize.com.

Lisa Sennerby Forsse