Kategori: Okategoriserade

Årets första upplaga av den omfattande universitetsrankningen från Urank visar att vi behåller vår 3:e placering bland de bästa universiteten i Sverige. Även KI och Handelshögskolan i Stockholm behåller sina platser som etta, respektive tvåa.

Mycket glädjande är också att vårt lärosäte rankas som nummer ett i landet inom naturvetenskap. Som jämförelse kan nämnas att Lunds universitet kvalar in som nummer två och Uppsala universitet som nummer tre inom samma område. Vi vet sedan tidigare (bl. a genom vår omfattande internationella utvärdering KoN 2009) att vår forskning inom det naturvetenskapliga området håller hög kvalitet. Av årsrapporten för 2012 framgår att SLU:s externa forskningsfinansiering har ökat med 12 procent mellan 2008–2012, vilket motsvarar en årlig ökning om 2,4 procent. Antalet artiklar skrivna av SLU-författare har de senaste två åren ökat med mer än tio procent per år (den nationella ökningstakten har under samma tid varit drygt fem procent per år). Den stora delen av dessa framgångar ligger naturligt inom naturvetenskaperna.

Rankningar bör alltid tas med en nypa salt och det som är mest intressant är förstås vad som döljer sig bakom utfallet. Urank bedömer i motsats till andra inte lärosätena enbart som forskningsinstitutioner. I stället är resultaten en sammanvägning av inte mindre än 27 statistiska kriterier: allt från söktryck, lärartäthet, studenternas antagningsbetyg och prestationer, till hur lätt de färdigutbildade haft att få jobb. Även graden av internationell miljö räknas, liksom hur stor andel av studenterna som har utländsk bakgrund, eller kommer från hem utan studievana. Här har vi en del av förklaringen till att SLU placerar sig före de stora universiteten i totalrankningen. Det handlar om våra kvalificerade utbildningsprogram med god genomströmning, och att våra studenter snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden. Detta är en del av vår styrka och något som vi bär med oss i det pågående förändringsarbetet av våra utbildningar inom ”Framtidens SLU”. Utbildningarna ska bli ännu bättre än idag och kvaliteten är alltid nummer ett i prioriteringarna.

Lisa Sennerby Forsse

Alla landets rektorer och universitetsdirektörer/förvaltningschefer samlades till SUHF:s  årsmöte  i Visby i veckan. Värd var Högskolan på Gotland, numera en del av Uppsala universitet. Det var ett välbesökt möte i ett vintrigt Visby.

Ett antal frågor av olika vikt avhandlades på mötet. En av de viktigaste var frågan om vilket ansvar ett lärosäte har för de personer som vistas på campus och i lokalerna, utan att vara anställd eller student.  Det handlar då oftast om stipendiater. Det visar sig – enligt en ny utredning – att lärosätet har fullt ansvar även för dessa personer. Något som kanske inte varit så tydligt uttalat tidigare. Det betyder bland annat att vi måste tydliggöra både inom universitetet och för stipendiaterna vad som gäller. Det handlar om information, t ex om vilka försäkringar stipendiaterna bör ha för att vara säkra på att få stöd och hjälp om det t ex sker en olycka. Vem har ansvar för att sådana försäkringar finns och vem ska betala för dem? Vad har en stipendiat för rättigheter – och skyldigheter?  Hur många stipendiater har vi egentligen på SLU och hur mycket är känt om vilka villkor som gäller? Många frågor hänger i luften. Trots att en av utredarna är jurist kvarstår vissa osäkerheter då tolkningarna kan bli olika. Det behövs en rättslig prövning innan man kan vara helt säker. Men det finns förstås även här en försiktighetsprincip att följa för universiteten. Det var också mycket tydligt i utredningen att oftast är det lärosätet som har skyldigheterna och stipendiaten som har rättigheterna.

Antalet post-doc’s ökar på SLU. Även om många har en tvåårig anställning kommer ett antal från andra länder som stipendiater.  Det är viktigt att vi på SLU uppdaterar kunskapen om vad som gäller mot bakgrund av denna nya utredning (länk kommer så snart den publiceras). Kanske är det också läge att bjuda in utredarna till SLU för att diskutera de här frågorna lite närmare?  För dig som är engagerad i stipendiater – håll utkik efter mer information om stipendiefrågan på vår medarbetarwebb!

Lisa Sennerby Forsse

De fyra “Future-plattformarna” och KSLA:s “Framtidsprojekt” bidrog vid ett seminarium i onsdags med sina tankar kring vilka ämnes- och kompetensområden som kommer att vara väsentliga för SLU:s studenter i sina framtida yrkesliv. Jag tror att vi som lyssnade slogs av den stora samstämmigheten i presentationerna, även om de hade olika ämnesmässiga utgångspunkter. De tryckte på behovet av att kunna samarbeta över specialistområden för att tackla de komplexa frågeställningar och målkonflikter som följer av framtida befolkningsökning och urbanisering, klimatförändring, råvaru- och markbrist med mera. De efterlyste mång- eller tvärvetenskap och mötesplatser inom utbildningarna. Utbildning ska ligga före och driva utvecklingen i samhället; då måste lärare och studenter ha arenor att mötas på. Det kräver gemensam planering och kan till exempel handla om gemensamma kurser eller moment, material och projekt.

En annan diskussion som berör framtidens utbildningar togs upp på KSLA:s seminarium i torsdags där forskningens roll i relation till det svenska lantbrukets konkurrenskraft behandlades. Politiker, forskare, lantbrukare med flera menade att ledande forskning är nödvändig men att de andra benen i kunskapstriangeln, utbildning och innovation, är minst lika viktiga. En teknisk utveckling för långsiktigt effektiv produktion räcker inte för ökad konkurrenskraft om den inte kombineras med kompetens att utnyttja kunskapen till innovationer och marknadstänkande. Detta ska också få plats i SLU:s framtida utbildning.

Nu måste vi ta chansen att se över dessa frågor. Hur ska vi då få tid att mötas och lyssna på varandra mitt i allt vardagsjobb? Projektledningen för en diskussion med styrelsen om tidsplanen för förändringar av utbildningen. Vår bedömning är att det är viktigt att besluta om gemensamma principer för utbildningsutbudet och en genomförandeplan redan i sommar, men vi inser att om det ska vara möjligt att göra större förändringar i utbudet så behövs därefter läsåret 13/14 till planering inom olika grupperingar. Tidsplanen kommer upp vid styrelsemötet den 24 april.

Diskutera gärna utbildningsfrågor på det interna forumet.

Lena Andersson-Eklund