Dags att lyfta namnfrågan för SLU

Publicerat den

I veckan som gick besökte ledningsrådet några av våra systeruniversitet i Europa för att ta reda på hur man ser på framtiden, hur man arbetar strategiskt, samverkan med näring och samhälle, vilka styrkor och svagheter man har inom utbildning och forskning mm. Det var en intensiv och givande vecka som vi kommer att rapportera mer om, bl. a på medarbetarwebben och i bloggform.

De lärosäten vi besökte var University of  Ghent i BelgienBOKU – University of  Natural Resources and Life Science i Wien och Wageningen University i Holland. Både BOKU och Wageningen är medlemmar i ELLS-nätverket, där SLU just nu är ordförande, och som består av utvalda europeiska universitet inom områdena Life sciences, lantbruk, skogsbruk, miljövetenskap, naturresurshushållning och livsmedelsvetenskap. Universitetet i Ghent är intressant för oss bl a för att man har en fakultet för veterinärutbildning och en för Bioscience Engineering (hette tidigare Agriculture).

Vi blev mycket väl mottagna och hade livliga och konstruktiva diskussioner om allt som rör universitetens dagliga liv. Förvånansvärt stora skillnader finns – men också många likheter. Ytterligare samarbeten diskuterades och från SLU vill vi gärna slå ett slag för ett ökat studentutbyte med de här lärosätena.

En intressant fråga är hur attraktiva våra utbildningar är för dagens ungdomar. Alla tre lärosätena har sedan ett antal år ändrat namn och varumärke för att visa fram den bredd man har. Istället för att presentera sig som ett lantbruksuniversitet enbart, så är lantbruk (agriculture) en del av verksamheten. Andra delar – som visar sig i namnet – är biosciences, natural resources och life sciences. Det styrker mig i min personliga uppfattning att det är dags att lyfta namnfrågan även för SLU. För att attrahera fler studenter bör vi vara tydliga med vad vi faktiskt har att erbjuda, och där är namnet en viktig faktor!

Lisa Sennerby Forsse

Rektor

Nya professorer ett vårtecken

Publicerat den

Ett säkert vårtecken är när det är dags för professorsinstallation på SLU! Den 3-4 april fick vi vara med om spännande utflykter i vetenskapens värld när 13 nya professorer installationsföreläste. Vädergudarna var på sitt allra bästa humör och solen flödade in i Loftets hörsal där kollegor, släkt och vänner samlats för att lyssna och gratulera. För de som inte kunnat närvara personligen finns också chansen att lyssna via webben på samtliga föreläsningar.

På fredagskvällen installerades de nya professorerna enligt gällande ceremoniel och därefter avslutades installationsfestligheterna med middag och dans. Det är en av rektorsämbetets absoluta höjdpunkter när man får uttala orden ”ni är härmed installerade som professorer vid SLU”. Det är värdigt och högtidligt och det är en eloge och en erkänsla till de nya professorerna som arbetat hårt under en lång tid för nå akademins högsta anställningsform!

I början av veckan kom en uppdatering från IPCC om var vi står i klimatfrågan. Här sägs bland annat att livsmedelsproduktionen kan komma att minska med upp till två procent per decennium medan efterfrågan på mat i stället ökar med 14 procent per decennium.

För att möta de här utmaningarna behövs vetenskapligt baserad kunskap som kommuniceras till våra beslutsfattare. SLU är väl rustat för den uppgiften. Hos oss kan forskningsresultat inom jord, skog, mark, vatten, djur och natur sammanföras till kunskapssynteser som kommer näringar och samhälle till del. Våra nya professorers huvudsakliga uppdrag är att öka kunskapen om våra biologiska naturresurser och hur vi nyttjar och förvaltar dem på ett hållbart sätt, och att bidra till att kunskapen blir känd.

Avslutningsvis kan jag bekräfta – för er som redan misstänkt det – att våren i år faktiskt är ca en månad tidigare än tidigare år. Detta vet vi genom de rapporter om vårtecken som samlas på våra hemsidor genom naturenskalender.se och artportalen.se.  SLU bidrar genom egen och andras försorg i god samverkan med det omgivande samhället.

Lisa Sennerby Forsse

Viktiga frågor på SUHF:s möte

Publicerat den

I veckan som gick träffades SUHF:s förbundsförsamling i Blekinge Tekniska Högskolas lokaler i Karlskrona. Bland frågorna som avhandlades är det särskilt tre som är av stor vikt. Det gäller ”Den högre utbildningens användning”, dvs. vem utbildar vi för? Nästa viktiga fråga är våra utvärderingssystem som ska ligga till grund för resursfördelningen till våra lärosäten och den tredje är en fortsatt utredning om ökad självständighet.

Frågan om vem vi utbildar för är mångfacetterad och komplex. Diskussionen rörde sig framförallt kring tre begrepp nämligen bildning – utbildning – matchning. Studenterna ska förutom att få kunskap om det område utbildningen gäller, även kunna tillgodogöra sig ”bildning”. Med matchning avses hur nära yrkeslivet utbildningarna ska vara. Bildning kan tokas som att utbildade studenter ska besitta en generell förmåga att växla perspektiv, vidga sina ramar och se nya möjligheter på sina arbetsplatser, s.k. generisk kompetens. Men det kan även tolkas som att det handlar om fria studier utan en definierad arbetsmarknad eller en given profession. Matchning handlar om att de färdigutbildade studenternas kompetens ska svara mot de direkta behov som arbetsmarknaden har. Vilket kan medföra en ”inlåsning” och förhindra utvecklingen hos arbetsgivaren. Ett argument är att matchning är relevant främst när det gäller yrkeshögskolan, medan högskolan bör bjuda ett visst motstånd mot näringslivet när de kräver skräddarsydd kompetens. Diskussionen är högst relevant för SLU, när vi nu är i full gång med att se över och förnya utbildningsinnehållet i våra program och kurser.

Nästa fråga var den om det nya system för forskningsutvärdering som Vetenskapsrådet fått regeringens uppdrag att utarbeta. Det handlar alltså om underlag för att fördela 20 procent av statsanslaget mellan forskande lärosäten. Regeringen vill att det ska innefatta både peer review och mer klassiska instrument som bibliometri, antal doktorsexamina och externa medel. Förslagen har hittills inte varit tillgängliga för andra än de sju utsedda rektorer som utgör en slags referensgrupp till VR. Några av rektorerna i referensgruppen gav en kort muntlig information under mötet, och var i sin tur missnöjda med hur lite de utnyttjats som referensgrupp. Frågetecknen är många, särskilt vad gäller peer review delen, hur ska det gå till? Vad kommer det att kosta? Ska det ersätta våra egna utvärderingar? (Typ KoN). VR har kallat till informationsmöte i maj, där konturerna förhoppningsvis klarnar.

När det gäller diskussionen om ökad självständighet så kommer SUHF att kalla utvalda till möte under våren. Det handlar om att se över vad det är som behövs, och vilka olika vägar det kan finnas att lösa problemen med nuvarande myndighetsform. För vår del blir det universitetsdirektör Martin Melkersson som deltar.

Lisa Sennerby Forsse