In English below
Vi i ledningen hade sett fram mot postpandemi, att komma in i det nya normala och se hur vi på SLU tillsammans ska utforma vårt framtida arbetsliv och utbildning. Då hände det obegripliga. Ryssland invaderar Ukraina.
Krig är förödande, och ännu mer så när de humanitära rättigheterna kränks och krigets lagar inte respekteras. Det drabbar alla som dragits in i det, men påverkar också både människor och områden långt utanför dess gränser. Våra tankar går till de som förlorar anhöriga eller skadas. Till alla som skyddar och till de som vårdar. Till alla som flyr och förlorar sin vanliga tillvaro. Men också till alla som upplevt tidigare blodiga konflikter och som med dagens situation kastas tillbaka i sin historia. När barnsjukhus angrips går det inte att förstå, det är otänkbar grymhet mot civila.
På regeringens uppmaning pausar vi på SLU, liksom andra svenska lärosäten, våra samarbeten med ryska statliga institutioner medan individuella samarbeten under vissa förutsättningar kan fortgå. Tänk att vi skulle behöva uppleva att världspolitik och krig för första gången i vår tid på detta genomgripande sätt styr eller påverkar vem man forskar och samarbetar med. Samtidigt är det självklart att vi som myndighet gör vad vi kan för att bidra. När vi tar beslut framöver blir vår akademiska värdegrund och demokratiska principer viktigare än någonsin.
Det bästa vi kan göra just nu som universitet och myndighet är att implementera regeringens uppmaning, följa händelseutvecklingen och försöka förutse hur den kan påverka vår verksamhet. Vi behöver också samordna oss på lärosätesnivå för att se hur vi ska kunna hjälpa och vara beredda på att utvecklingen kan kräva ett snabbt agerande. Precis som under pandemin kallar vi i ledningen till zoom-möten för chefer för information och dialog med varandra för att se hur vi kan hantera situationen och stötta varandra i att ta klokast möjliga beslut. Det första mötet förra veckan visade hur stor kapacitet SLU:s prefektgrupp har och hur snabbt vi kan växla fokus till en ny typ av kris. Jag har stor tillit till att vi på SLU kan göra det bästa i denna utmanande situation.
Utöver den interna dialogen i olika forum, kan alla medarbetare och studenter ta del av aktuell information om vad som görs på våra webbplatser. Se också gärna SUHF:s uttalanden som sammanfattar vad vi lärosäten gör nu tillsammans.
Vad kan man göra utöver det vi gör som myndighet? En del engagerar sig privat och skänker pengar eller saker, några erbjuder husrum. Men det finns en sak som vi alla kan göra, något som kan vara både lätt och svårt. Att ge lite av sin tid och visa både arbets- och studiekamrater såväl som okända främlingar särskild omtanke och respekt. Någon kanske behöver det just nu, långt mer än vad vi kan föreställa oss.
Maria Knutson Wedel, rektor
————————————————
Ukraine – trying to put the unimaginable into words
Management had looked forward to the post-pandemic era, returning to the new normal and seeing how everyone at SLU will shape our future working lives and education. Then the unimaginable happened. Russia invaded Ukraine.
War is devastating, even more so when human rights are violated and the laws of war are flouted. Everyone who has been forced into this war is affected, as are those far beyond Ukraine’s borders. Our thoughts are with those whose loved ones have lost their lives or been injured. With all of those who protect and give care. With all of those fleeing, leaving normal life behind. And with all of those who have experienced bloody conflict and who are now reminded of this part of their past. Attacks on children’s hospitals are incomprehensible, an incredible act of atrocity against civilians.
Following the Government’s request, SLU and other Swedish universities have paused collaborations with Russian state institutions. Some individual collaborations may continue under certain conditions. I would never have imagined that one day, war and global politics would dictate who we can collaborate and research with. However, as a public authority we must do our bit, whichever way we can. Our academic values and democratic principles will be more important than ever as decisions are taken from now on.
The best we can do right now as a university and public authority is to follow the Government’s request, monitor developments, and try to predict how this will affect what we do. Universities also need to coordinate and establish how we can help out and be prepared that developments may require a quick response. As with the pandemic, university management will organise Zoom meetings for managers and provide information and run discussions on how we can address the situation and support each other in making the most sensible decisions. The first meeting last week demonstrated the great capacity of SLU’s heads of department group, and how quickly we can shift focus onto a new type of crisis. I have great faith that SLU can do our very best in this challenging situation.
Not only can staff and students participate in various internal discussions, they can also access up-to-date information about what is happening on our website. The Association of Swedish Higher Education Institutions has also issued a statement summarising how universities are currently collaborating (only in Swedish).
What can we do as individuals? Many people are getting involved outside of the university, by donating items or money, some offering people a place to stay. But there is one thing we can all do, something that can be both easy and difficult. We can all take a moment to show extra special consideration and respect to our colleagues, course mates and complete strangers. Somebody might need this right now, much more than we can imagine.
Maria Knutson Wedel, Vice-Chancellor