Ukraina, ett försök att sätta ord på det ofattbara 

Publicerat den

In English below

Vi i ledningen hade sett fram mot postpandemi, att komma in i det nya normala och se hur vi på SLU tillsammans ska utforma vårt framtida arbetsliv och utbildning. Då hände det obegripliga. Ryssland invaderar Ukraina. 

Krig är förödande, och ännu mer så när de humanitära rättigheterna kränks och krigets lagar inte respekteras. Det drabbar alla som dragits in i det, men påverkar också både människor och områden långt utanför dess gränser. Våra tankar går till de som förlorar anhöriga eller skadas. Till alla som skyddar och till de som vårdar. Till alla som flyr och förlorar sin vanliga tillvaro. Men också till alla som upplevt tidigare blodiga konflikter och som med dagens situation kastas tillbaka i sin historia. När barnsjukhus angrips går det inte att förstå, det är otänkbar grymhet mot civila. 

På regeringens uppmaning pausar vi på SLU, liksom andra svenska lärosäten, våra samarbeten med ryska statliga institutioner medan individuella samarbeten under vissa förutsättningar kan fortgå. Tänk att vi skulle behöva uppleva att världspolitik och krig för första gången i vår tid på detta genomgripande sätt styr eller påverkar vem man forskar och samarbetar med. Samtidigt är det självklart att vi som myndighet gör vad vi kan för att bidra. När vi tar beslut framöver blir vår akademiska värdegrund och demokratiska principer viktigare än någonsin.  

Det bästa vi kan göra just nu som universitet och myndighet är att implementera regeringens uppmaning, följa händelseutvecklingen och försöka förutse hur den kan påverka vår verksamhet. Vi behöver också samordna oss på lärosätesnivå för att se hur vi ska kunna hjälpa och vara beredda på att utvecklingen kan kräva ett snabbt agerande. Precis som under pandemin kallar vi i ledningen till zoom-möten för chefer för information och dialog med varandra för att se hur vi kan hantera situationen och stötta varandra i att ta klokast möjliga beslut. Det första mötet förra veckan visade hur stor kapacitet SLU:s prefektgrupp har och hur snabbt vi kan växla fokus till en ny typ av kris. Jag har stor tillit till att vi på SLU kan göra det bästa i denna utmanande situation.  

Utöver den interna dialogen i olika forum, kan alla medarbetare och studenter ta del av aktuell information om vad som görs på våra webbplatser. Se också gärna SUHF:s uttalanden som sammanfattar vad vi lärosäten gör nu tillsammans.

Vad kan man göra utöver det vi gör som myndighet? En del engagerar sig privat och skänker pengar eller saker, några erbjuder husrum. Men det finns en sak som vi alla kan göra, något som kan vara både lätt och svårt. Att ge lite av sin tid och visa både arbets- och studiekamrater såväl som okända främlingar särskild omtanke och respekt. Någon kanske behöver det just nu, långt mer än vad vi kan föreställa oss.  

Maria Knutson Wedel, rektor 

————————————————

Ukraine – trying to put the unimaginable into words

Management had looked forward to the post-pandemic era, returning to the new normal and seeing how everyone at SLU will shape our future working lives and education. Then the unimaginable happened. Russia invaded Ukraine.

War is devastating, even more so when human rights are violated and the laws of war are flouted. Everyone who has been forced into this war is affected, as are those far beyond Ukraine’s borders. Our thoughts are with those whose loved ones have lost their lives or been injured. With all of those who protect and give care. With all of those fleeing, leaving normal life behind. And with all of those who have experienced bloody conflict and who are now reminded of this part of their past. Attacks on children’s hospitals are incomprehensible, an incredible act of atrocity against civilians.

Following the Government’s request, SLU and other Swedish universities have paused collaborations with Russian state institutions. Some individual collaborations may continue under certain conditions. I would never have imagined that one day, war and global politics would dictate who we can collaborate and research with. However, as a public authority we must do our bit, whichever way we can. Our academic values and democratic principles will be more important than ever as decisions are taken from now on.

The best we can do right now as a university and public authority is to follow the Government’s request, monitor developments, and try to predict how this will affect what we do. Universities also need to coordinate and establish how we can help out and be prepared that developments may require a quick response. As with the pandemic, university management will organise Zoom meetings for managers and provide information and run discussions on how we can address the situation and support each other in making the most sensible decisions. The first meeting last week demonstrated the great capacity of SLU’s heads of department group, and how quickly we can shift focus onto a new type of crisis. I have great faith that SLU can do our very best in this challenging situation.

Not only can staff and students participate in various internal discussions, they can also access up-to-date information about what is happening on our website. The Association of Swedish Higher Education Institutions has also issued a statement summarising how universities are currently collaborating (only in Swedish).

What can we do as individuals? Many people are getting involved outside of the university, by donating items or money, some offering people a place to stay. But there is one thing we can all do, something that can be both easy and difficult. We can all take a moment to show extra special consideration and respect to our colleagues, course mates and complete strangers. Somebody might need this right now, much more than we can imagine. 

Maria Knutson Wedel, Vice-Chancellor

COP26, vetenskap, populärvetenskap, målkonflikter och vikten av dialog

Publicerat den

In English below.

Det är COP26 denna vecka och jag funderar på vetenskap medan jag sitter på tåget hem. I år har jag sett medvetenheten om klimatfrågorna öka och i pandemins vågsvall diskuteras epidemiologi och hur vaccinationer fungerar. Suget efter vetenskapligt baserad kunskap är stort i samhället; både vid middagsbordet bland vänner, i media och sociala media. Utmaningarna vi pratar om är komplexa och någon har sagt att alla svåra komplexa frågor har ett enkelt svar – och det svaret är oftast fel. Och enkla, ibland motstridiga svar finns det tyvärr gott om just nu, så vad ska man tro på?

Hur ska man förstå forskningen och vad forskarna säger? Som forskare är vi tränade i att hålla isär obestridliga fakta och tolkning/analys av dessa fakta, och vi är medvetna om att den kunskap vi tar fram är utifrån det perspektiv vi utformar forskningsfrågan i. Men det är inte alltid glasklart när någon utanför akademin på ett enkelt populärvetenskapligt sätt ska beskriva vad våra forskare kommit fram till och den nya kunskap de tar fram. Gör man det för tvärsäkert och enkelt utifrån sitt eget perspektiv blir resultatet ibland fel, vilket är olyckligt.

För egen del uppskattar jag alltid ett bra seminarium där just skillnaden mellan vad som är obestridliga fakta och forskarnas tolkningar av fakta synliggörs i en givande (och ibland väldigt livlig) diskussion när forskare med olika perspektiv och ingångsfrågor möts och nya insikter tänds. En grundpelare i forskning och framväxande av ny kunskap är ju seminariet, dialogen och peer review som ger tillfälle till kritiskt tänkande och olika perspektiv. Till min glädje har jag under min tid som rektor sett många exempel på att forskarna vid SLU genom till exempel våra framtidsplattformar anordnar tvärvetenskapliga seminarier där personer med olika perspektiv deltar för att prata om aktuella komplexa utmaningar och målkonflikter. Apropå COP26 så erbjuds i år dessa som rör IPCC rapporterna: https://internt.slu.se/en/news-originals/2021/9/a-new-slu-webinar-series-addresses-the-ipcc-report/

Vi som universitet har ett akademiskt ansvar i samhället att fortsätta hålla det komplexa levande. Då värmer det såklart ett rektorshjärta när svenska och internationella forskare deltar i en öppen dialog med de fakta de har och tillåter sig utmanas i sina tolkningar och analyser. Jag vill bjuda in alla i samhället som undrar vem man ska tro på att delta i både våra och andra lärosätens webinarier och få, inga enkla svar, men en djupare förståelse och respekt för det komplexa. Om vi håller dialogen levande och inte polariserar debatten, kan forskning ge oss den kunskap och de svar vi behöver för att se till att jorden är ett gott ställe även för våra barnbarn.

—————————————-

COP26, science, popular science, conflicting goals and the importance of dialogue

COP26 is taking place this week and as I sit on the train home, I contemplate science. This year I have seen the awareness about climate issues grow, and in the wake of the pandemic we are talking about epidemiology and how vaccines work. Society is hungry for science-based knowledge, be it in discussions in the media, around the dinner table, amongst friends and on social media. We are talking about complex challenges; somebody once said that all difficult, complex questions have one simple answer – and that answer is often wrong. And unfortunately, simple, often contradictory answers are in abundance right now – so what are we to believe?

How are we to understand what research and researchers are saying? As researchers, we are trained to separate indisputable facts from how they are interpreted, and we are aware of the fact that the knowledge we create is coloured by our standpoint on the issue. However, this is not always clear when someone from outside of academia uses popular science to describe what researchers have concluded and the new knowledge they have produced. If a person’s approach is over-confident and over-simplified, the results can be incorrect – which is unfortunate.

Personally, I always appreciate a good seminar – where the difference between indisputable facts and researchers’ interpretations become clear in rewarding (sometimes incredibly lively) discussions, as researchers with different perspectives and approaches meet and new insights are awoken. Seminars, dialogues and peer-reviews are cornerstones of research and developing knowledge; they give rise to critical thinking and different views. During my time as vice-chancellor, I have been delighted to see so many examples of SLU researchers organising transdisciplinary seminars, such as those in our future platforms. Here, people with different views all participate in discussions on the complex challenges and conflicting goals that currently exist. Speaking of COP26, this is what SLU has to offer this year in relation to the IPCC reports: https://internt.slu.se/en/news-originals/2021/9/a-new-slu-webinar-series-addresses-the-ipcc-report/

As a university, we have an academic social responsibility to continue to keep the complex alive. It warms my vice-chancellor heart to see Swedish and international researchers participating in open discussions using the facts they have, and allowing themselves to be challenged about their interpretations and analyses. I would like to invite everyone who is wondering who to believe to participate in webinars hosted by both SLU and other universities. There will be no simple answers, however there will be a deepened understanding and respect for the complex. If we keep discussions alive and do not polarise debate, research can provide us with the knowledge and the answers we need to ensure that the earth will still be a good place for our grandchildren.

Skördetid, höst och förutsättningar som förändras

Publicerat den

In English below

Höstterminen är i full gång och i helgen var det skördefest. Halsduken behövs igen, kålen har växt till sig i pallkragarna, hårremmen på min häst Hera tjocknar för varje dag.

På campus har våra nya studenter haft sina småttingveckor och jag har hållit välkomsttal som rektor. Talet filmades i förväg och de första studenterna på campus såg jag via mms. Många av mina arbetsmöten i olika fora har handlat om uppstart av höstens arbete. Dagarna fylls av Zoom-möten hemifrån men kalendern börjar nu långsamt fyllas av möten på riktigt.

Hösten är här. Nästan som vanligt, men ändå inte.

Så hur blir då hösten? Trots att det inte hänt så mycket på campus IRL så har det i år hänt en hel del som påverkar våra förutsättningar framöver, både på kort och lång sikt. En del förändringar är konkreta, där vi redan nu kan överblicka vad de innebär. Andra är svårare att bedöma den långsiktiga effekten av.

Hemarbete och successiv återgång till arbetsplatsen

Folkhälsomyndigheten och regeringen manar ännu att de som kan arbeta hemifrån bör göra det, men från oktober är det dags för en successiv återgång till arbetsplatsen. Efter en intensiv diskussion i coronaledningen och med inspel från flera olika håll, har vi enats om ramarna för hur den gradvisa återgången till arbetsplatsen ska gå till.

Mycket hänger förstås på att pandemiläget i samhället fortsätter att stabiliseras men jag ser med glädje fram mot att äntligen kunna få träffa er andra SLU:are runtom i Sverige igen.

Budgetproppen

Denna vecka kommer budgetpropositionen och då får vi reda på mer om vilka ekonomiska förutsättningar vi får 2022. Pris- och löneuppräkningen av anslag ligger på låga 0,82 procent och fortsätter därmed troligen att urholka våra anslag.

”Proppen” innehåller också en stor satsning på både utbildningsplatser och medel för att ställa om och snabbt utöka på främst veterinär- men även djursjukskötarutbildningen. Vi formerar nu snabbt en projektorganisation som ska planera för hur detta tas omhand. Vi får ge uppmuntrande tillrop till de anställda på VH när de med nytillskjutna resurser tar sig an arbetet för att möta det stora behovet av djursjukvård i samhället. Heja er – heja oss!

Förslag till en ny kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell

På lite längre sikt kan förslaget till en ny nationell resursfördelningsmodell komma att påverka oss ordentligt. Det handlar om hur forskningsmedel till lärosätena, så kallade basanslag, kan komma att fördelas. I nuläget får vi tilldelning via en beräkningsbas. Förslaget innebär att vi istället ska skriva ansökningar för utvald profilerad forskning.

Det är inte en idé jag jublar över. Konkurrensutsatta anslag och sökprocesser med tillhörande administration finns det redan tillräckligt av i akademin. Vad som behövs för att öka forskningskvaliteten är istället långsiktiga basanslag som möjliggör ett minskat – snarare än ökat – beroende av projektbaserad ekonomi.
Nationellt samarbetar Sveriges lärosäten genom SUHF med en konsekvensanalys av förslaget. 

Ändringar i utlänningslagen

En annan händelse med svårbedömd effekt är den ändring i utlänningslagen som gjordes i juni. Doktorander måste nu ha anställning med en varaktighet på minst 18 månader om de söker permanent uppehållstillstånd efter sina studier, vilket innebär en skärpning jämfört med tidigare krav.

Doktorer med hög specialistkompetens är till stor nytta för Sverige. Enligt UKÄ var andelen utländska doktorer 35 procent 2019. Vägen från doktorsexamen till en tillsvidareanställning är inte alltid spikrak och efter examen lämnar så många som 6 av 10 Sverige. Jag hoppas innerligt att denna lagändring inte visar sig leda till att vi förlorar ännu fler välutbildade. Och jag förutsätter att UKÄ följer upp vilken effekt den får på andelen nydisputerade som stannar kvar.

Framtidens forskningsinfrastruktur

Ett annat spännande område framöver är forskningsinfrastruktur. Tobias Krantz levererade nyligen utredningen Stärkt fokus på framtidens forskningsinfrastruktur, SOU 2021:65. Den kommer säkert vara föremål för ett antal presentationer, dialoger och diskussioner i olika fora i höst.

Som ni ser är det mycket som har hänt och som händer framöver. Det var glädjande att se att vi tagit oss till plats fyra i SIFO Kantars anseendeundersökning, och varje vecka hör jag goda nyheter från olika delar av vår verksamhet. Det kommer att bli en bra termin det här, även om allt inte blir precis som vanligt.

———————————

Harvest time, autumn, and changing circumstances

The autumn semester is in full swing, and the harvest festival was held last weekend. Scarf season has returned, the brassicas have grown nicely in the raised beds, and my horse Hera’s coat is getting thicker every day.

Our new students have been on campus taking part in the welcome weeks run by the student unions. I held my welcome speech which had been filmed in advance, and I have been sent pictures of the first students on campus. Many of my work meetings have been about starting up this autumn’s work. The days are filled with Zoom meetings from home, but now my schedule is slowly filling up with face-to-face meetings.

Autumn is here – as usual, but not quite.

So what can we expect this autumn? Not a lot has happened on campus IRL, but a lot of other things have taken place that will affect both our long-term and immediate future. Some of these changes are tangible; we can already anticipate their outcomes. However, it is difficult to assess the long-term consequences of others.

Working from home and the gradual return to the workplace

Both the Public Health Agency and Government still encourage people to work from home if they can. However, October will see the start of a gradual return to the workplace.

Following intense discussions with the corona management team and contributions from all sides, we have determined the process for gradually returning to the workplace.

Naturally, a lot depends on infection rates continuing to stabilise, nevertheless I am really looking forward to finally being able to meet with SLU staff and students around Sweden again.

The budget prop

The budget proposal will arrive this week, meaning we will find out more about our financial situation for 2022. This year’s the price and salary index has only increased by a mere 0.82 per cent, meaning the hollowing out of funding is likely to continue.

“The Prop” also sets out an increase in both university places and funding to allow rapid expansion primarily of the veterinary science and veterinary nursing programmes. We are currently at full speed trying to put a project organisation together to be able to plan how to address this matter. A big supportive cheer to the staff at VH Faculty who – thanks to the new additional resources – will be working hard to meet the huge need for veterinary care. Go you! Go us!

Proposal for a new quality-based model for allocating resources

In the long term, this proposal for a new national model for allocating resources will affect us significantly as the proposal addresses the way core research funding will be distributed. Currently, funding is allocated based on a calculation, however, the proposal means that we will need to write applications for selected profiled research instead.

This is something I’m not particularly excited about. Academia already has enough competitive funding and application processes with the accompanying administrative tasks. The best way to improve research quality would be to provide long-term core funding that enables less – rather than more – reliance on project-based financing. The Association of Swedish Higher Education Institutions are collaborating on an impact assessment for the proposal. (in Swedish only)

Changes to the Swedish Alien’s Act

Changes to the Swedish Alien’s Act were implemented at the end of June, and it is difficult to say what impact these changes will have . Now, doctoral students will need an employment contract for a minimum of 18 months if they apply for a permanent residence permit once they have finished their studies. This is a tightening of the previous regulations.

Highly specialised academics with PhDs are a great asset for Sweden. According to UKÄ, the number of foreign academics in Sweden in 2019 was 35 per cent. The path from the doctoral degree to permanent employment is not always clear-cut, and as many as 6 out of 10 students leave Sweden once they have obtained their doctorate. I genuinely hope that these changes to the act will not result in us losing even more highly educated people. Furthermore, I assume that UKÄ will follow up how the updated act impacts the number of new doctors who choose to remain in Sweden.

The research infrastructure of the future

Another exciting area is going to be research infrastructure. Recently, Tobias Krantz presented the results of an inquiry focusing on the future of research infrastructure, SOU 2021:65. (In Swedish only). It will no doubt be the subject of a number of presentations and discussions this autumn.

As you can see, a lot has happened and there are more things to come. It was a delight to see that we ranked fourth in the Kantar Sifo reputation survey, and each week I hear great things from several areas of our university. This semester will be a good one, even though things won’t quite be as normal.