En vicerektor tackar för sig

In English below

Det har varit uppmuntrande att se rektors engagemang för miljöanalys under hennes första år på SLU. Jag har inga tvivel om att SLU:s unika verksamhetsgren kommer att märkas och utvecklas på många spännande sätt. En del av detta är rektors beslut att sammanföra miljöanalys och samverkan under en vicerektor. Det är ett klokt drag som kan fördjupa integreringen av miljöanalys i SLU och samtidigt stärka kontakten med samhället. Rekryteringen av Anna Lundhagen som vicerektor för de sammanslagna verksamheterna bådar också mycket gott för framtiden. Annas ledarskap som prefekt på Institutionen för ekologi är en erkänd förebild. Ekologi är dessutom ett centralt område för miljöanalys.

Den 31 augusti 2020 är det dags att tacka för mig i rollen som vicerektor. Det har varit ett lustfyllt uppdrag att under fyra och ett halvt år verka för SLU och SLU:s uppdrag att bedriva miljöanalys. Rådet för fortlöpande miljöanalys, med representanter från fakulteter och studenter, samt adjungerade prefekter/motsvarande, har varit ett spännande och konstruktivt forum för utbyte av idéer från SLU:s alla hörn som bidragit till genomtänkta underlag om miljöanalysen till rektor och rektors ledningsråd. Medarbetare inom miljödata-, gis- och kommunikationsstöd har varit både proffsiga och positiva att arbeta med. Jag vill rikta ett särskilt tack till Ann-Sofie Morén och Göran Adelsköld (nyligen pensionerad) som har hållit ordning i den komplexa verksamhet som miljöanalys är. Men det bästa har varit det dagliga samarbetet med verksamheten – vi har så många duktiga medarbetare inom SLU och samarbetspartners utanför SLU.

De senaste månadernas arbete med att välja ut SLU:s första kull av seniora miljöanalysspecialister har varit ett sätt för mig att knyta ihop säcken. Denna nya kompetensnivå stakar ut olika dimensioner av excellens inom SLU:s miljöanalys. Nu, när tydliga kriterier för excellens är satta, är förutsättningarna för att styra miljöanalys mot excellens ännu bättre.

Den ”docent i miljöanalys” som seniora miljöanalysspecialister representerar är bara en av många framgångar för miljöanalys under de senaste åren. Ytterligare några höjdpunkter från min tid som vicerektor är leverans av efterfrågade och aktuella beslutsunderlag om klimat, biodiversitet, fiske, skog och jordbruk, införande av miljöanalystitlar, ständig förbättring av miljödatas kvalitet och tillgänglighet, det omfattande arbetet med regeringens miljöövervakningsutredning, samt framgångar för framtidens miljöanalysmetoder i genomik, fjärranalys, medborgarforskning och big data.

Dialogen med de myndigheter som förlitar sig på beslutsstöd från SLU har också gått framåt och konkretiserats i nya eller förnyade samverkansavtal. Och en mycket kompetent kader av miljöanalysprogramkoordinatorer håller kontakterna igång både med samhället och inom SLU.

Bland framgångarna vill jag även framhäva hur SLU hanterade minskningen av ”utvecklingsresurser” från Jordbruksverkets landsbygdsprogram från 20 miljoner kronor år 2016 till noll kronor år 2018. Det var tråkigt, men de tio åren (2006-2016) med 20-40 miljoner kronor för utvecklingsarbete bidrog starkt till att miljöanalysen har förvandlats från en verksamhetsgren för sig själv till en integrerad del av SLU. De strukturer som byggdes upp under dessa år, många under Göran Ståhls tid som vicerektor, och människorna som befolkar dem, har hanterat nedskärningarna i gott samförstånd och med en bibehållen anda av samarbete för hela SLU:s bästa.

Motivationen för mig under mina år som vicerektor har varit att jobba för en fantastisk del av ett fantastiskt universitet – SLU:s miljöanalys. Den kraftfulla kombinationen av våra kunniga experter och omfattande miljödata är en tillgång för arbetet med samhällets stora utmaningar genom Agenda 2030. Jag är glad att nu ha möjligheten att arbeta vidare i min vanliga roll som professor i miljöanalys, berikad av flera års intensivt samarbete med många duktiga kollegor i rollen som vicerektor på ett universitet i världsklass.

Kevin Bishop, avgående vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

A Pro Vice-Chancellor says thanks

It has been very encouraging to see the Vice-Chancellor’s commitment to environmental monitoring and assessment (EMA) during her first year at SLU. I have no doubt that this responsibility for supporting society with expertise and data that is so unique for our university will develop in exciting ways during the coming years. A key part of that development is already underway with the Vice-Chancellor’s decision to give one Pro Vice-Chancellor the responsibility for both EMA and other forms collaboration with society (“samverkan”). It is a wise move that can deepen the integration of EMA into SLU and at the same time strengthen SLUs interaction with society. The recruitment of Anna Lundhagen as the Pro Vice-Chancellor for this merged set of responsibilities also bodes well for the future. Anna has been recognized for her exemplary leadership while serving as the head of the Department of Ecology. That department’s work is also a central area for EMA.

On 31 August 2020, it is time to step back from my role of Pro-Vice-Chancellor and into “ordinary” life as a professor. It has been an extremely rewarding assignment to promote EMA, and more generally SLU for the past four and a half years. The EMA Council (“Rådet för fortlöpande miljöanalys”), with representatives from faculties and students, has been an exciting and constructive forum for exchanging ideas from all corners of SLU in order to provide SLU’s leadership with guidance regarding EMA. I have also enjoyed the highly professional and positive support from colleagues working with environmental data support, GIS support and communication. I would like to extend a special thank you to Ann-Sofie Morén and Göran Adelsköld (recently retired) who have kept much-needed order in the complex phenomenon that EMA is. But the best thing for me during these years has been the daily collaboration with so many talented colleagues both within SLU and among our partners outside SLU.

The work of recent months to select SLU’s first group of senior environmental assessment specialists has been a particularly satisfactory way to round off my time as Pro Vice-Chancellor. This new “competence level” (which was created in 2018 for those working primarily with EMA as a more appropriate alternative to the Docent and Excellent teacher competence levels) outlines various dimensions of excellence in SLU’s EMA. Now that clear criteria for excellence in EMA have been set, the possibilities for encouraging excellence in this area throughout SLU are even better.

The new competence level tailor made for EMA is just one of many successes for EMA in recent years. Timely delivery to evidence-based decision-support to government agencies regarding climate, biodiversity, fisheries, forestry and agriculture, the continual improvement of environmental data quality and availability, the introduction of job titles at SLU appropriate for those working mostly with EMA, the extensive work with the government’s major review of environmental monitoring, and the creation of innovative new environmental assessment methods in genomics, remote sensing and citizen research are some more highlights from my time as Pro Vice-Chancellor.

The dialogue with the authorities that rely heavily on SLU for decision support has also progressed and been concretized in new or renewed collaboration agreements. And a very competent cadre of EMA program coordinators keeps the communication going between the scientific expertise within SLU and those outside SLU who are in need of support from that expertise.

Among the successes, I also want to highlight how SLU handled the loss of ”EMA development resources” from the Swedish Board of Agriculture’s rural program, which went from 20 million SEK in 2016 to zero SEK in 2018. It was sad, but the ten years (2006-2016) with 20-40 million SEK annually for developing EMA at SLU contributed greatly to transforming EMA from a largely isolated branch of activity into an integral part of SLU. The structures that were built up during these years, many during Göran Ståhl’s time as Pro Vice-Chancellor, and the people who make those structures work, have handled the financial cutbacks constructively while maintaining a positive, cooperative spirit that has kept what is best for SLU as a whole in focus.

The motivation for me during my years as vice-rector has been to work for a fantastic part of a fantastic university – SLU’s environmental monitoring and assessment. The powerful combination of our knowledgeable experts and extensive environmental data is an invaluable asset for working with society’s grand challenges as formulated in Agenda 2030. I am pleased to now have the opportunity to get back to working full-time again in my regular role as professor of environmental assessment, after this period as Pro Vice-Chancellor at a world-class university that has been enriched by years of intensive collaboration with many talented colleagues.

Kevin Bishop, outgoing Pro Vice-Chancellor responsible for environmental monitoring and assessment

Ett hållbart jordbrukslandskap behöver både miljöanalys och samverkan

English version below

Världen vi lever i är komplex, resurserna är begränsade och ska räcka till mycket samtidigt som vi ställs inför nya utmaningar. Detta är en verklighet som samhället såväl som akademin måste förhålla sig till, vilket SLU bland annat gör både genom vår forskning och samverkan och genom arbetet i våra miljöanalysprogram – exempelvis program Jordbrukslandskap.

I ljuset av den extremt varma och torra sommaren aktualiseras jordbrukets betydelse och inte minst frågor om vatten. I en allt mer urbaniserad värld, är det lätt att glömma hur beroende vi är av fungerande jordbruksmark för livsmedelsförsörjningen. Jordbruket skapar dessutom ett landskap med unika förutsättningar för biodiversitet och andra ekosystemtjänster.

Men hur ska vi sköta ett ”hållbart” jordbrukslandskap, och vad ska vi jämföra med? I miljövård använder man ofta ”opåverkade områden” som referenser för att utvärdera miljöpåverkan. Att jordbruk innebär en mänsklig påverkan skapar många frågor om hur man räknar plus och minus i hållbarhetstänkandet. Vilka arter ska gynnas och vilka ska missgynnas? Och hur mycket får produktionen kosta i kronor, area eller växthusgasutsläpp?

Jordbrukets hållbarhet väcker många politiska frågor. Det finns dock en hel del fakta för den som vill grunda sina avvägningar och beslut på vetenskap. Genom miljöanalys tar vi fram sådan kunskap som sätts i praktik genom samverkan med enskilda lantbruksföretagare, branschorganisationer och myndigheter.

Miljöanalys i jordbrukslandskapet har växt mycket de sista åren, något som vi bland annat uppmärksammar i ett temanummer av Miljötrender. Här kan du läsa om delar av det som vi gör för att möta framtidens utmaningar.

Kevin Bishop, vicerektor, fortlöpande miljöanalys.

Erik Fahlbeck, vicerektor, samverkan.


A sustainable agricultural landscape requires both environmental assessment and collaboration

We live in an increasingly complex world, where resources are not always adequate and where we constantly face new challenges. This is a reality that both society and academia have to relate to. At SLU, we do this through our research and collaboration work as well as through our Environmental Monitoring and Assessment (EMA) programmes such as Agricultural Landscape.

In light of the extreme heat and drought this past summer, agriculture – not the least the water issue – is a priority. In an increasingly urbanised world, it is easy to forget how dependent we are on functioning agricultural landscapes for the supply of food. Agriculture also shapes a landscape with unique preconditions for biodiversity and other ecosystem services.

But how do we manage “sustainable” agricultural landscapes, and what is a valid point of reference? The term “minimally impacted reference area” is often used in environmental conservation to evaluate environmental impact. Per definition, agriculture involves human impact and this gives rise to questions on how to calculate the pros and consin regards to sustainability. Which species should be favoured and which not? And how much can production be allowed to cost in terms of money, area used or greenhouse gas emissions?

Agricultural sustainability raises several political questions. There are, however, many facts to be used by those who seek  a scientific basis for deliberations and decisions. Through EMA, SLU produces the kind of knowledge that is is used in collaboration with individual agricultural businesses, trade associations and government agencies.

EMA in the agricultural landscape has expanded over the past few years, something that we have highlighted in the latest issue of Miljötrender (in Swedish), Here, you can read about some aspects of our work tackling the challenges of the future.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental Monitoring and Assessment.

Erik Fahlbeck, Pro Vice-Chancellor, External Collaboration.

SLU:s fortlöpande miljöanalys – så mycket mer än tidsserier

English version below

Gissa om jag blev förskräckt när en ny kollega, med stark miljöanalysprofil, beklagade att ”jag inte arbetar med fortlöpande miljöanalys för jag håller inte på med tidsserier”. Han tolkade fortlöpande som att SLU:s miljöanalys måste handla om tidsserier. Är det så? Vad är egentligen fortlöpande miljöanalys?

Det enkla svaret är att fortlöpande miljöanalys är en verksamhetsgren som är unik för SLU. SLU är det enda svenska lärosäte som har regeringens uppdrag att bedriva fortlöpande miljöanalys. Och miljöanalysen bidrar starkt till SLU:s förmåga att hävda sig som en framstående källa till nydanade forskning, utbildning och samverkan om hållbart brukande och bevarande av jordens resurser.

Men åter till min kollegas fundering. Visserligen innehåller långa tidsserier information om hur miljön utvecklas under naturliga förhållanden och mänsklig påverkan. Sådana data är värdefulla för vidare bearbetning i miljöanalys och forskning. Och data kombinerat med vetenskaplig expertis ligger dessutom till grund för miljöanalysens förmåga att förmedla beslutsunderlag från miljöanalys som kan visa vägen mot ett mer hållbart samhälle.

Men det finns många slags data vid sidan av data från organiserade miljöövervakningsprogram, till exempel data från medborgarforskning, fjärranalys, medeltida skattelängder och även metaanalyser av publicerade data. Allt detta är sådant som experter kan använda sig av för att ta fram beslutsunderlag och refereegranskad kunskap. Det finns ingen enskild typ av data eller expertis enbart för fortlöpande miljöanalys. Miljöanalysens kärna är skapandet av beslutsunderlag som stödjer samhällets strävan efter långsiktig, hållbar tillgång till miljöns ekosystemtjänster.

Och fortlöpande? Det betyder att SLU:s miljöanalys är aktuell, inte att det enbart handlar om tidsserier. När det behövs underlag till beslut om fiskekvoter för Östersjön, hur torka ska hanteras eller kunskap om vad som orsakar ett utbrott av skadegörande svampar är det bråttom. Även underlag till ny lagstiftning eller nya regler kräver ofta snabb handläggning. Myndigheter förväntar sig snabba svar, ofta inom månader, ibland veckor. Kraven på snabbhet skärps även när det gäller att tillgängliggöra miljöövervakningsdata.

Under mina tre år i SLU:s ledning har jag kommit i kontakt med många spännande arbetsfält vid vårt universitet, med det gemensamma att de på olika sätt bidrar med kunskap för en hållbar framtid. Det finns en hel del av detta som jag gärna vill rubricera som miljöanalys, men som av olika skäl inte klassas så. Inga medarbetare ska dock känna att de inte omfattas av SLU:s definition av fortlöpande miljöanalys på grund av att de inte arbetar med tidsserier. Det fortlöpande i SLU:s miljöanalys står för aktuell – någorlunda som i kungens valspråk. ”Kunskap för hållbarhet – i tiden”.

En konstnärlig tolkning av fortlöpande miljöanalys. Illustration Erik Walfridsson

En konstnärlig tolkning av fortlöpande miljöanalys med betoning på hur snabbt SLU:s experter måste arbeta för att leverera aktuella beslutsunderlag. Återges med konstnären Erik Walfridssons tillstånd.

 

SLU’s Environmental Monitoring and Assessment – so much more than time series

I was startled to hear a new colleague, with a strong background in environmental assessment, apologetically say “I’m not working on SLU’s environmental monitoring and assessment (fortlöpande miljöanalys) because I do not use time-series data”. He was under the impression that SLU’s environmental monitoring and assessment dealt only with time-series data. Is that really so? What actually is SLU’s environmental monitoring and assessment (EMA)?

A partial answer is that EMA is a mission unique to SLU among Sweden’s universities. SLU is the only university that has a mandate from the government to conduct EMA alongside the more customary university missions for research and education.  This unique mandate contributes to SLU’s ability to define itself as a world-class leader in tackling the grand challenge of using the Earth’s resources in a sustainable way.

But what about my colleague’s concern? Time series certainly do contain critical clues about how the environment responds to human influences as well as natural dynamics. Such data are a valuable starting point for both EMA’s work to support policy-makers directly, and research that advances the fundamental process of understanding, which should also lead to better policies, but in a longer-term perspective. Data, interpreted with scientific expertise, are the basis for environmental assessment’s work to provide decision-support.

However, there are many kinds of useful data in addition to the time series generated by systematic, long-term monitoring programmes. Data can come from citizen science, remote sensing, medieval taxation records, and even meta-analysis of published data. All of these data types can be used by science to produce decision support as well as peer-reviewed science. There is no single type of data or expertise that is required to be classified as a part of SLU’s work with EMA. The key characteristic is high-quality decision support which contributes to society’s pursuit of long-term, sustainable access to ecosystem services.

And what about the “ongoing” (fortlöpande) in the Swedish name for EMA? This adjective emphasises how SLU’s EMA is timely, not that it is a time series. The basis for decisions on fishing quotas for the Baltic Sea next month, dealing with a drought, or knowing how to control an outbreak of fungi attacking the forest is urgent. Even the formulation of new legislation or rules requires quick responses to requests for decision support. Authorities and the public often expect answers within months, sometimes weeks. The demands for speed are also being increased when it comes to making environmental monitoring data available to the public.

During my three years in SLU’s leadership, I have gotten to know more about how many exciting fields of work there are at our university than I did during my previous three decades at SLU. I am particularly impressed by the widely shared sense that SLU is contributing to knowledge for a sustainable future in many different ways. There is a lot of this that I would like to classify as EMA, but the boundaries between this and research, education and especially collaboration with society are not self-evident. Such definitions are of secondary importance though, since we are all part of SLU. However, I hope that no colleagues feel excluded from being a part of SLU’s mission for EMA because they do not work with time series. The “ongoing” (fortlöpande) in the Swedish definition of SLU’s EMA stands for being timely – sort of like in this adaption of the Swedish king’s motto. ”Knowledge for sustainability – in time”.

An artistic interpretation of SLU’s environmental monitoring and assessment. Illustration Erik Walfridsson

An artistic interpretation of SLU’s environmental monitoring and assessment. This emphasises how expeditiously SLU’s experts must work to deliver timely decision support concerning sustainable management of natural resources. Reproduced with the kind permission of the artist, Erik Walfridsson.

Miljöanalysens utveckling fortsätter

Under året har många berättat om hur värdefull miljöanalysens utvecklingsresurs är för SLU:s förmåga att bidra med underlag för beslut i viktiga samhällsfrågor som rör hållbar utveckling och ett förändrat klimat. Nationellt är denna resurs unik eftersom den möjliggör förnyelse inom området, vilket oftast inte är möjligt med myndigheternas strama ekonomiska ramar.

Även om SLU:s långsiktiga målsättning är att attrahera ”friska” pengar till utvecklingsresursen beslutade universitetets styrelse i veckan att för 2018 tilldela fortlöpande miljöanalys 10 miljoner kronor. Det är en betydelsefull markering från universitetets sida att miljöanalys är en viktig del av SLU:s verksamhet som kommer lägligt med tanke på de nu avslutade medlen från landsbygdsprogrammet som gjort utvecklingsresursen möjlig (2012-2016 cirka 20 miljoner kronor/år och 2017 10 miljoner kronor).

De tio miljonerna och ytterligare cirka 6 miljoner kronor av anslagsramen under 2018 innebär att miljöanalys har kvar en utvecklingsresurs för egna satsningar som komplement till de externa uppdragen och de verksamheter som betecknas formella åtaganden som finansieras genom anslaget till miljöanalys.

Rådet för fortlöpande miljöanalys, Fomar, kommer vid sitt nästa möte att diskutera förslag på hur utvecklingsresursen ska fördelas. Förutom några övergripande satsningar är ambitionen att cirka hälften av medlen kommer gå via fakulteterna till miljöanalysprogrammen för fördelning på angelägna projekt, i dialog med programmens externa referensgrupper.

Jag ser fram emot fortsatt utveckling av miljöanalysen vid SLU under 2018 och hoppas att fler forskare och lärare, både vid SLU och vid andra lärosäten, kommer att upptäcka miljöanalysens data som en viktig resurs för forskning och utbildning. Ett av de förslag som rådet diskuterar inom ramen för utvecklingsresursen handlar just om satsningar på förbättrad åtkomst till data – något som stödjer regeringens initiativ Smartare miljöinformation.

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys


The development of Environmental Monitoring and Assessment continues

During the year, many have spoken out about how valuable the development resource for Environmental Monitoring and Assessment has been to facilitate SLU’s ability to contribute to decisions in key social issues related to sustainable development and a changing climate. Nationally, this resource is unique as it allows for renewal in the area, which is usually not possible with the tight budgets that authorities’ have for commissioning decision support studies and environmental monitoring.

Although SLU’s long-term goal is to attract ”new” money for this development resource, the university’s board of directors decided to allocate an additional ten million SEK to Environmental Monitoring and Assessment for 2018. This is a significant indication by the university that Environmental Monitoring and Assessment is an important part of SLU’s mission. The decision is also quite timely given that funding for the development resource from the national rural development program (2012-2016 approximately SEK 20m/year and 2017 SEK 10m) is winding down.

The ten million, together with another six million SEK of the 2018 funding framework mean that Environmental Monitoring and Assessment has a development resource for initiatives that complement the external assignments and formal commitments already funded by SLU’s Environmental Monitoring and Assessment.

The FOMAR Council for Environmental Monitoring and Assessment will discuss proposals on how to allocate the development resource at its next meeting. In addition to several existing initiatives, the ambition is that about half of the funds will go through the faculties to the environmental assessment programs for projects prioritized through dialogue with the programs’ external reference groups.

I am looking forward to the continued development of Environmental Monitoring and Assessment at SLU in 2018. I also hope that more researchers and teachers at SLU, as well as at other universities, will discover the environmental monitoring data and assessment publications as valuable resources for research and education. One of the proposals for utilizing the development resource discussed by the FOMAR Council concerns improving access to data – something that supports the government’s initiative – Smartare miljöinformation (Smart environmental information).

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment

Min bild av vad fortlöpande miljöanalys är

Scroll down for English version

Att bruka biologiska naturresurser utan att förbruka dem är en mångfacetterad utmaning som kräver djupgående kunskaper om användningen av landskap och vatten. I denna strävan mot en hållbar utveckling behöver vi hitta smartare sätt att använda naturresurser där vi samtidigt värnar om biologisk mångfald, rekreationsvärden och andra ekosystemtjänster.

SLU har ett unikt uppdrag från regeringen att bedriva fortlöpande miljöanalys. Inom fortlöpande miljöanalysen är analyser och förmedling av ny kunskap om användningen av våra naturresurser central.

Men vad är fortlöpande miljöanalys egentligen? Nästan 20 år efter att regeringen först skrev in uppdraget i SLU:s regleringsbrev finns det fortfarande ingen entydig definition av fortlöpande miljöanalys. Detta tolkar jag som ett tecken på att verksamheten fortfarande utvecklas här på SLU.

För mig känns verksamhetens kärna klar och den består av tre delar. Den centrala delen är beslutsstöd till samhället kring hållbarhet. Men det finns två nödvändiga delar till. Den ena är vetenskaplig expertis om ekosystem, miljö och biologiska naturresurser. Den andra är data – omfattande mängder av data i tid och rum om vår omgivning. Dessa data behövs bland annat för att testa hypoteser när beslutsstöd tas fram. Exempel på det kan vara:

  • Har satsningar på naturreservat gynnat rödlistade arter?
  • Har skogsskötsel förbättrat Sveriges växthusgasbalans?
  • Har jordbruksåtgärder minskat läckaget av växtskyddsmedel eller näringsämnen till Östersjön?

Så är min bild av fortlöpande miljöanalys, som en treenighet, bildad av beslutsstöd, expertis och data.

Jag tänker att om ESS, det nya supermikroskopet som byggs i Lund, skulle ansöka om att bli en del av SLU:s miljöanalysverksamhet, så skulle jag ställa tre frågor.

  1. Kommer ESS att ha vetenskaplig expertis? Javisst!
  2. Kommer ESS att samla, lagra och tillgängliggöra data? Ja, i väldiga mängder!
  3. Kommer denna expertis och dessa data att generera aktuella beslutsstöd inom hållbarhet? Oklart.

Då blir ESS inte fortlöpande miljöanalys. Alla tre delarna i treenigheten behövs. SLU förväntar sig nämligen beslutsnära kunskapsprodukter inom hållbarhetsområdet för att en verksamhet ska kvala in som miljöanalysverksamhet.

Så ser min definition av fortlöpande miljöanalys ut just nu. Men det kan ändras. Jag har fortfarande mycket att sätta mig in i kring SLU:s många miljöanalysverksamheter. Hör gärna av dig om du vill diskutera utvecklingen av fortlöpande miljöanalys!

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys


My view of what environmental monitoring and assessment is about

Sustainable use of biological natural resources is a multifaceted challenge requiring profound knowledge of ecosystem function. We must find ways to improve the use of natural resources while protecting ecosystem services such as biodiversity, water and recreation.

Environmental monitoring and assessment is central to the production and dissemination of this knowledge. SLU also has a unique mandate from the government to conduct Environmental monitoring and assessment.

But what is meant by environmental monitoring and assessment? Nearly 20 years after the government first gave SLU this mission, there is still no simple definition of what this is or isn’t. I interpret this as a sign that the capacities to pursue this mission are still developing at SLU.

To me there are three integral components, with the first being the provision of decision-support to government, enterprises and communities about sustainability. But there are other two elements. One is scientific expertise on ecosystems, the environment and biological natural resources. The second is data – vast amounts of data about our surroundings and how they are changing. These data enable us to, among other things, test the hypotheses on which decision-support is based. For example:

  • Have investments in nature reserves benefited endangered species?
  • Has silviculture improved Sweden’s greenhouse gas balance?
  • Have the measures adopted by farmers reduced leaching of pesticides and nutrients to the Baltic Sea?

So my view of environmental monitoring and assessment is a trinity formed by decision-support, expertise and data.

To illustrate this, I think about what I would say if ESS, the new super microscope being built in Lund, would apply to become part of SLU’s environmental monitoring and assessment activities. I would ask three questions.

  1. Will ESS have scientific expertise? Of course!
  2. Will ESS to collect, store and make available data? Yes, in huge quantities!
  3. Will this expertise and these data be used to generate timely decision-support for increased sustainability? Unclear.

Therefore ESS is not environmental monitoring and assessment. All three components of the trinity are needed. SLU expects timely decision-support products for an activity to qualify as environmental monitoring and assessment.

That is my definition of SLU’s environmental monitoring and assessment for the time being. But that may change. I still have a lot to learn about SLU’s diverse array of activities in the field of environmental monitoring and assessment. Please contact me if you would like to discuss the development of these activities!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment