Författare: Vicerektor Lena Andersson-Eklund

Vi har haft det första mötet i den nyinrättade utbildningsnämnden, UN. Det handlade förstås mest om att lägga grunden för nämndens arbete med utbildningsutbudet; vilka utgångspunkter och beslut vi ska arbeta efter, vilket uppdrag och ansvar UN har och hur vi ska planera vårens arbete. Det kändes bra, ett gäng erfarna lärare och studenter som har långsiktig utveckling av utbildningskvalitet på SLU som mål. På fakultetena håller man på att tillsätta ledamöter i programnämnder och därefter ska programstudierektorer utses.

 Vårterminen blir intensiv för många lärare, studenter och utbildningsadministratörer för att vi ska få till ett samlat förslag på programutbud för läsåret 2015/16 inför styrelsemötet i juni. Det vanliga jobbet ska ju också göras! Men gör redan nu en notering i almanackan om ett stormöte om utbildningsutbudet onsdageftermiddagen den 28 maj.

I torsdags var universitetsledningen på besök i SLU:s slakteri i Lövsta. Slakteriet drivs av ett kommersiellt företag och vi har egna lärare som undervisar veterinärstudenter mitt i deras verksamhet. Under förmiddagen gick vi runt och tittade och pratade med lärare, slakteripersonal och studenter. Undervisningen i livsmedelshygien är viktig i utbildningen – alla veterinärer ska kunna jobba som besiktningsveterinärer. Vi fick intrycket att undervisningen fungerar bra, men skälet till att vi besökte slakteriet var främst att det finns problem med djurskydd och byggnadsfunktioner. Studenterna pekar på felaktigheter i byggkonstruktionen som ger problem för djur och personal vid avlastning och drivning av djuren. Vi håller med dem om att det inte är acceptabelt, och lovar  att undersöka alla möjligheter för att förbättra situationen. Steg ett är att lista vilka förändringar som behövs och som är önskvärda, för att i nästa steg sätta in de åtgärder som behövs. Tack för ett välorganiserat besök – det är viktigt med en ökad förståelse mellan den akademiska och den kommersiella verksamheten.

Lena Andersson-Eklund

Vicerektor, utbildning

 

Det finns nya förutsättningar för flexibelt lärande med distansmoment som ger bättre möjligheter än tidigare för intern (och extern) samverkan. Det måste vi utnyttja inom SLU:s småskaliga och spridda utbildning! 

Studenterna vill kunna forma sin egen utbildning med möjligheter till specialisering, mobilitet och yrkeskontakt – det måste vi bejaka!

Kunskaper om de biologiska naturresurserna kommer att ha allt större betydelse för mänsklighetens hälsa och levnadsvillkor – vi måste börja planera SLU:s utbildning för det!

Det är därför det är dags att göra ett omtag i utbildningen nu. Vi har försökt sätta ramarna för detta med de riktlinjer som rektor beslutade i måndags. Jag tror att de kan fungera som en bra grund för ett arbete med modernisering, samordning och förenkling inom utbildningsutbudet. 

 

Lena Andersson-Eklund

Vicerektor med ansvar för utbildningen

SLU, sökte och fick 2010 medel från Delegationen för jämställdhet i högskolan för projektet Ett jämställt SLU. Syftet med projektet var att skapa en långsiktighet i jämställdhetsarbetet med speciellt fokus på miljön för studenterna ur ett genusperspektiv. Projektledare var Stina Powell, institutionen för stad och land, men planeringen av projektet inbegrep studenter lärare, pedagoger, kommunikatörer, utbildningsadministratörer och genusforskare.

Ett långsiktigt arbete

Det behövs ett långsiktigt arbete för att öka jämställdhet och genuskompetens på SLU. Varför? Det finns många skäl till det, bl.a. för att flera av våra utbildningar i princip bara rekryterar studenter av ett kön och har en lika skev könsfördelning bland lärarna. Vi tappar nästan halva rekryteringsbasen och olika perspektiv missas i undervisningen. Men hur kan då ett tidsbegränsat projekt som ”Ett jämställt SLU” bidra långsiktigt? Jo, studenter kommer och går, men lärarkåren består… Projektet har riktat sig till kommunikatörer och lärare, vilket är en lysande ide’. Kompetenta kommunikatörer kan bidra till att långsiktigt förändra bilden av universitetet och utbildningarna. Lärares medvetenhet om genus, ifrågasättande av normer och utveckling av sin pedagogiska praktik ger grunden för en förändrad attityd hos studenter och i förlängningen även inom sektorerna där studenterna kommer att ha sin arbetsmarknad. Nu gäller det att hålla engagemanget uppe så att fler lärare går de genuspedagogiska kurser som erbjuds som en uppföljning av projektet. Läs rapporten i sin helhet på webben!

Powell, S. (2013), Genus och normkritiska perspektiv på undervisning och studiemiljö. Slutrapport till delegationen för jämställdhet i högskolan. Delegationen för jämställdhet i högskolan (U 2009:1). Sveriges lantbruksuniversitet.

 Lena Andersson-Eklund, vicerektor med ansvar för utbildningsfrågor