Författare: Rektor Lisa Sennerby Forsse

SLU:s rektor Lisa Sennerby Forsse.

Stormöte och besök från Tanzania

Publicerat den

Syftet med förra fredagens stormöte i aulan, med videoutsändning och streaming för att nå alla som ville vara delaktiga var, förutom att ge viktig information, också en test för att se om tekniken skulle fungera. Det gjorde den – inga svårare tekniska problem dök upp vilket innebär att vi nu möjlighet att nå större delen av vår personal i hela landet samtidigt. Det är vi glada för då det öppnar nya möjligheter att nå ända ut i verksamheten samtidigt, även till orter utan videouppkoppling.

Huvudsyftet med stormötet var att ge alla medarbetare en möjlighet att träffa/se och lyssna till professor Per Holten Andersen, en av experterna i den externa organisationsgruppen. Per  presenterade rapportens slutsatser och rekommendationer och svarade på frågor så långt tiden tillät. Mot bakgrund av att ökad nationell och internationell konkurrens ställer nya krav på kraftsamling, prioritering och samarbete för en hög vetenskaplig kvalitet var huvudfrågan – hur kan SLU skapa bättre organisatoriska förutsättningar för ökad konkurrenskraft inom strategiskt viktiga områden? Gruppen konstaterar att SLU är ett framgångsrikt lärosäte med stor potential att bli än starkare och sätter fingret på några svagheter i nuvarande lednings- och organisationsstruktur. Man lämnar ett antal förslag på organisatoriska förändringar som blir ett inspel i den fortsatta interna beredningen av såväl organisation som utbildningarnas framtida struktur. Personal, fackliga företrädare och studenter kommer att vara delaktiga i den kommande beredningsprocessen vars handlings- och tidplan kommer att fastställas av styrelsen i höst.

Tanzanias minister i mark- och bostadsfrågor, Anna Tibaijuka, besökte sitt Alma Mater SLU i veckan. På egen begäran fick hon och hennes medabetare i slutet av programmet en spontant arrangerad visning av Lövsta Nationella Center för Forskning om Lantbrukets djur, där Göran Dahlin med kort varsel mötte upp och tog hand om en mycket intresserad minister som avser att följa upp besöket för att diskutera samarbete med SLU.  Anna Tibaijukas besök var en påminnelse om vilken värdefull resurs våra alumner faktiskt är. Med sin nuvarande gärning är hon en viktig ambassadör för SLU. Alumnerna har stor betydelse för SLU, för att öka universitetets synlighet, för att sprida kunskap om vår verksamhet och inte minst för eventuellt att ge sitt stöd till angelägna strategiska satsningar. Därför har studerandebyrån ett pågående uppdrag att bygga upp en verksamhet för att upprätthålla och öka kontakterna med SLU’s alumner både här hemma och ute i världen.

Sverige och Indonesien – samverkan med klimatet i fokus

Publicerat den

Skogsfrågor stod i centrum när jag i förra veckan deltog i en svensk delegation för att främja samarbete mellan svenska och indonesiska aktörer inom skog och skogsbruk.  Bl. a. hölls ett symposium om klimatförändringar och en biobaserad ekonomi arrangerat av Sveriges ambassad i Jakarta och SIDA.  Symposiet skulle vara en arena för att identifiera samarbetsområden mellan Sverige och Indonesien. Ledare för den svenska delegationen var statssekreterare Magnus Kindbom, Landsbygdsdepartementet. Med i delegationen fanns också  Sveriges klimatambassadör samt Skogsstyrelsen, SIDA och träindustri-företaget Södra. Vår svenska ambassadör Ewa Polemo stod värd för symposiet där företrädare för Indonesiens regering deltog och redogjorde för landets ambitiösa planer för att minska utsläppen av växthusgaser. Där har skogen en viktig roll att spela.

Professor Anders Malmer, bl. a. tema-ledare för området ”Restoration of degraded rural landscapes” inom SLU Global, ledde en diskussion om möjlig samverkan med företrädare för sex olika indonesiska universitet och forskningsinstitutioner inom skogssektorn. Temat var dels minskade utsläpp av växthusgaser, dels hållbart skogsbruk med ”den svenska modellen” i fokus. Diskussionerna kopplades till de multiutmaningar som Indonesien står inför som biologisk mångfald, social orättvisa, fattigdom och koordineringsproblem mellan olika nivåer. Facilitator för diskussionerna var skogsforskningsinstitutet CIFOR i Bogor med sin nytillträdde svenske GD Peter Holmgren.

Ett uppföljande möte hålls i Sverige i början av 2013 och konkreta förslag till samverkansprojekt ska tas fram under våren 2013. Hållbart skogsbruk är en nyckelfaktor för Indonesien och Sverige och SLU framhölls som föredömen för policy-forskningsfrågor vad gäller såväl vår skogs- och klimatpolitik som vår framgångsrika användning av biomassa som energiråvara.

Lisa Sennerby Forsse

Glädjande forskningsnyheter

Publicerat den

Ämnet för denna blogg är självklart forskningspropositionen. Glädjande är de 33 miljoner kronor i direkta anslag vi får från 2014 och ytterligare ca 18 miljoner från 2016. Totalt en ökning av basanslaget på ca 52 miljoner under perioden 2014-2016!  Innovationskontoret som inrättas vid SLU är också en mycket välkommen förstärkning. Det betyder att SLU även på innovationssidan kan ta ett stort kliv framåt och placera sig bland de främsta i den gröna sektorn. Propositionen pekar också ut ett antal områden där vi bör ha goda möjligheter att ta hem externa forskningsmedel.

Det betonas i propositionen att betydelsen av kvalitetsforskning kommer att öka. Då svensk miljö- och lantbruksvetenskaplig forskning håller hög kvalitet innebär det att Sverige kan bidra med viktiga och nya kunskaper för att möta de globala utmaningarna. Det handlar t.ex. om livsmedelsförsörjning och minskad användning av fossila råvaror. En trygg och säker livsmedelsförsörjning, god djurvälfärd och hållbart nyttjande av producerad biomassa, och de areella näringarnas roll för utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi är områden som är centrala. Allt detta kan återfinnas i vår strategi ”Framtida utmaningar” 2013-2016 och ligger alltså väl i linje med de satsningar som nu görs.

Anledningen till att SLU begåvades med en relativt hyfsad anslagsförstärkning är den höga kvalitetsutvärderingen vår forskning får i ett internationellt perspektiv. Svensk forskning inom jordbruksvetenskap, miljö, naturvetenskap och teknikvetenskap citeras generellt högt med citeringsgraden 20–30 procent över världsgenomsnittet. När det gäller kvalitet vid universitet och högskolor mätt med citeringsanalys är forskningen vid Stockholms universitet, följt av Handelshögskolan i Stockholm, och Sveriges lantbruksuniversitet de tre mest citerade bland de svenska lärosätena.

Helgens läsprojekt är förstås forskningspropositionen. Det jag sett hittills ser lovande ut. Men det är en hel del kvar att ta del av. En intressant information som gäller forskningens kvalitet är beskedet om att den tidigare omfördelningsgraden av basanslag mellan lärosäten på grund av kvalitetshänsyn ska öka från 10 till 20 procent. Hur systemet för utvärdering ska se ut får Vetenskapsrådet i uppdrag att utreda, basen för ett nytt system kommer att vara peer review. Något vi känner igen från vår egen KoN 2009.

Lisa Sennerby Forsse