SLU:are i klimatförhandlingar

Publicerat den

I dagarna kom varningssignaler från Världsbanken om att jordens klimat håller på att bli 4 grader varmare. Om det stämmer är det första gången på 20 miljoner år som jorden har värmts upp så drastiskt. Enligt rapporten blir de globala konsekvenserna omfattande och slår hårt mot livsmedelsproduktionen, orsakar stora översvämningar i låglänta kustområden och värmeböljor med höga dödstal blir vanligare. Våra trakter i norra Europa kan å ena sidan kortsiktigt gynnas med större skördar när vintrarna blir mildare och blötare. Å den andra ligger vi nära Arktis där smältande isar får omfattande och komplexa konsekvenser. Rapporten kommer bara en vecka innan nästa klimatkonferens går av stapeln i Qatars huvudstad Doha. Det innebär att trycket ökar på att klimatförhandlingarna nästa vecka måste visa resultat. SLU-medarbetare deltar bl a med underlag för hur man beräknar kolbalanser i skog och andra slag av markanvändning. Vare sig det handlar om lantbruk, skogsbruk eller vattenfrågor nationellt eller internationellt sätter klimatet ramarna för både produktion och miljö. Klimatet är vår största utmaning och en av de viktigaste faktorerna i SLU:s arbete för hållbart naturresursnyttjande.

En annan viktig aspekt på hållbarhet är hur vi hanterar ekosystemen och de tjänster vi får ut av dem. I går delade Volvo ut sitt årliga internationella miljöpris som gick till professor Gretchen Daily, professor inom ”Environmental Science” vid Stanford University, USA. Hon är en av världens främsta experter på att kartlägga och värdera naturligt kapital och är övertygad om att det enda sättet att skapa välstånd på lång sikt är att sätta ett pris på ekosystemen. Professor Daily menar att det är ett problem att så mycket av ekosystemtjänsterna i princip värderas till noll. Om vi kan visa ekonomiskt vilken enorm nytta det finns i insekternas pollinering eller skogarnas naturliga skydd mot klimatförändringar och översvämningar så kommer miljöarbetet att bli en del av vardagen. Det handlar om miljöskydd i det 21:a århundradet och det är ett viktigt område för fortsatt forskning och utveckling – inte minst inom vårt universitet.

Som ledamot av den vetenskapliga kommittén för priset tar jag gärna emot nomineringar till nästa års pristagare! Mer information finns på www.environment-prize.com.

Lisa Sennerby Forsse

Värdefullt nätverk och djursjukvård

Publicerat den

ELLS, Euroleague for Life Sciences, årliga nätverkskonferens hölls i Alnarp 8–9 november. SLU var värd för konferensen och årets tema var ”A Flexible Learning Approach to Higher Education” där bl. a. distansutbildning och olika stödformer för lärare diskuterades. ELLS-nätverket, som har funnits sedan 2001, är fokuserat på högre utbildning inom lantbruk, skogsbruk, miljövetenskap, naturresurshushållning, veterinärmedicin och livsmedelsvetenskap. Det internationella perspektivet utökades genom att Cornell University, USA, Lincoln University, New Zealand, China Agricultural University och Hebrew University, Jerusalem välkomnades som partneruniversitet till nätverket. SLU har redan samverkan med tre av de fyra partneruniversiteten vilket nu förstärks ytterligare genom att de också knyts till ELLS. Årets studentkonferens på temat ”Future Cities-Future Life” hade samlat så många som 220 deltagande studenter och priser delades ut till bl. a. till de bästa postrarna och presentationerna. ELLS-nätverket är en värdefull del av vår egen internationalisering som kan bidra till en ökad studentmobilitet och ge våra studenter erfarenheter och kontakter utanför Sverige. Ett stort tack till alla engagerade arrangörer och deltagare som bidrog till en mycket lyckad konferens.

SLU har regelbundna avstämningsmöten med flera av de viktigaste myndigheterna inom vår sektor. I veckan träffade vi den nya ledningen för Jordbruksverket. Många frågor diskuterades, jag vill särskilt nämna två. Den ena rör djursjukvården i Sverige, en sektor som omsätter cirka 3,8 miljarder kronor om året och där marknaden nu snabbt förändras. Ett antal riskkapitalbolag är i färd med att köpa upp djursjukhus runt om i landet. Vad betyder det för Universitetsdjursjukhuset?  För våra utbildningar och för vår forskning? Vi har tillsatt en extern utredning för att hjälpa oss se på hur vi bäst möter de utmaningar som följer. En annan aktuell fråga handlade om skyddet av jordbruksmark i Sverige. Idag ligger makten över marken främst hos kommunerna och risken är avsevärd att kortsiktiga behov får företräde. Vi enades om behovet av en rikstäckande, långsiktig planering av framtida behov av goda jordbruksmarker för livsmedelsproduktion. En fråga där vi tillsammans förhoppningsvis kan påverka viktiga frågor av gemensamt intresse inom vår sektor.

Lisa Sennerby Forsse

Gasa och bromsa samtidigt

Publicerat den

Som bekant beslöt ju styrelsen på mötet den 6 november att stå fast vid det tidigare inriktningsbeslutet om att VH-fakultetet i framtiden tillförs ökade basanslag genom en omfördelning. Detta fick VH-fakultetens högsta ledning att avsäga sig sina uppdrag, då man anser att tillskottet inte är tillräckligt stort.

SLU:s totala ekonomi är fortsatt stark. Trots detta måste samtliga verksamheter ställa om kostnadsbilden inför en framtid då hyrorna utgör en större andel av anslagen än tidigare. För hela universitetet kommer medelhyran  2016 att landa  på en nivå som inte skiljer sig på något avgörande sätt från högskolesektorn i övrigt. Det stora problemet handlar om ökningen, som blir kännbar när den inträffar.

Lokalkostnaderna skiljer sig inom universitetet, beroende på vilken verksamhet man bedriver och var man finns i landet. Till de dyraste hör laboratorier och djurlokaler. Utifrån ett universitetsperspektiv måste vi så småningom se över hur en framtida anslagsfördelning bör se ut, för att långsiktigt ge olika verksamheter någorlunda likvärdiga villkor att bedriva sin verksamhet. Styrelsens inriktningsbeslut om anslagsfördelningen inför 2014 innebär också att vi noga ska följa hur fakulteterna hanterar de nya villkoren för att kunna ge stöd i planering och genomförande.

Vår omfattande – och nödvändiga – satsning på infrastruktur medför ett behov av en genomgripande översyn av hur vi kan effektivisera och rationalisera vår verksamhet utan att tappa kvalitet. I detta arbete är de båda externa utredningarna av vår organisation och våra utbildningar viktiga underlag för att utveckla SLU:s långsiktiga konkurrenskraft. Det handlar om att se över olika möjligheter till kostnadsreducering, och samtidigt se hur vi kan öka våra intäkter. Kort sagt, det handlar om att vässa organisationen, och att klarare fokusera på det som är SLU:s unika roll och profil för framtiden.

Lisa Sennerby Forsse