Författare: Rektor Lisa Sennerby Forsse

Vid årets installationshögtid den 12 april i Ultuna blev 23 nya professorer installerade i sina nya ämbeten. Av dessa var 13 kvinnor. I maj kommer vi att installera ytterligare tretton nya professorer i Alnarp och fem av dem är kvinnor – totalt alltså 18 kvinnor av 36 nya professorer. Det är mycket glädjande, och följer en ökande trend under den senaste femårsperioden. Andelen kvinnor av de nya professorer som installerades 2012 var 43 procent.

Men samma år, 2012, var andelen kvinnor totalt sett endast 25 procent av professorskåren. SLU har i regleringsbrevet ett uppdrag att öka andelen kvinnliga professorer till 42 procent till 2015. Med årets ökningstakt har utvecklingen gått åt rätt håll, men frågan är om trenden håller i sig? Målet på 42 procent kvinnliga professorer inbegriper både rekryterade och befordrade professorer. Fördelningen mellan kvinnor och män inom dessa båda kategorier skiljer sig inte nämnvärt. Dock ser vi under de senaste två åren att andelen kvinnor bland rekryterade professorer har varit något högre än andelen män.

Andra anställningskategorier inom SLU, som universitetslektor, forskarassistent samt forskare inklusive post doc, har en jämn könsfördelning, dvs. ligger inom intervallet 40–60 procent. Även om andelen kvinnor bland professorerna är alltför låg, så ser utvecklingen lovande ut, och förhoppningsvis ser vi ett trendbrott som håller i sig.

Det är en glädjande utveckling. Men vi nöjer oss inte med det, utan kommer att öka ansträngningarna för att skapa goda förutsättningar för ökad jämställdhet i professorskåren. Detta för att vi ska klara målet på 42 procent kvinnor till 2015. Bland de många självklara fördelarna med mångfald och jämställdhet inom universitetets alla områden är också att det skapar förutsättningar för nydanande och spännande forskning!

Årets första upplaga av den omfattande universitetsrankningen från Urank visar att vi behåller vår 3:e placering bland de bästa universiteten i Sverige. Även KI och Handelshögskolan i Stockholm behåller sina platser som etta, respektive tvåa.

Mycket glädjande är också att vårt lärosäte rankas som nummer ett i landet inom naturvetenskap. Som jämförelse kan nämnas att Lunds universitet kvalar in som nummer två och Uppsala universitet som nummer tre inom samma område. Vi vet sedan tidigare (bl. a genom vår omfattande internationella utvärdering KoN 2009) att vår forskning inom det naturvetenskapliga området håller hög kvalitet. Av årsrapporten för 2012 framgår att SLU:s externa forskningsfinansiering har ökat med 12 procent mellan 2008–2012, vilket motsvarar en årlig ökning om 2,4 procent. Antalet artiklar skrivna av SLU-författare har de senaste två åren ökat med mer än tio procent per år (den nationella ökningstakten har under samma tid varit drygt fem procent per år). Den stora delen av dessa framgångar ligger naturligt inom naturvetenskaperna.

Rankningar bör alltid tas med en nypa salt och det som är mest intressant är förstås vad som döljer sig bakom utfallet. Urank bedömer i motsats till andra inte lärosätena enbart som forskningsinstitutioner. I stället är resultaten en sammanvägning av inte mindre än 27 statistiska kriterier: allt från söktryck, lärartäthet, studenternas antagningsbetyg och prestationer, till hur lätt de färdigutbildade haft att få jobb. Även graden av internationell miljö räknas, liksom hur stor andel av studenterna som har utländsk bakgrund, eller kommer från hem utan studievana. Här har vi en del av förklaringen till att SLU placerar sig före de stora universiteten i totalrankningen. Det handlar om våra kvalificerade utbildningsprogram med god genomströmning, och att våra studenter snabbt etablerar sig på arbetsmarknaden. Detta är en del av vår styrka och något som vi bär med oss i det pågående förändringsarbetet av våra utbildningar inom ”Framtidens SLU”. Utbildningarna ska bli ännu bättre än idag och kvaliteten är alltid nummer ett i prioriteringarna.

Lisa Sennerby Forsse

Alla landets rektorer och universitetsdirektörer/förvaltningschefer samlades till SUHF:s  årsmöte  i Visby i veckan. Värd var Högskolan på Gotland, numera en del av Uppsala universitet. Det var ett välbesökt möte i ett vintrigt Visby.

Ett antal frågor av olika vikt avhandlades på mötet. En av de viktigaste var frågan om vilket ansvar ett lärosäte har för de personer som vistas på campus och i lokalerna, utan att vara anställd eller student.  Det handlar då oftast om stipendiater. Det visar sig – enligt en ny utredning – att lärosätet har fullt ansvar även för dessa personer. Något som kanske inte varit så tydligt uttalat tidigare. Det betyder bland annat att vi måste tydliggöra både inom universitetet och för stipendiaterna vad som gäller. Det handlar om information, t ex om vilka försäkringar stipendiaterna bör ha för att vara säkra på att få stöd och hjälp om det t ex sker en olycka. Vem har ansvar för att sådana försäkringar finns och vem ska betala för dem? Vad har en stipendiat för rättigheter – och skyldigheter?  Hur många stipendiater har vi egentligen på SLU och hur mycket är känt om vilka villkor som gäller? Många frågor hänger i luften. Trots att en av utredarna är jurist kvarstår vissa osäkerheter då tolkningarna kan bli olika. Det behövs en rättslig prövning innan man kan vara helt säker. Men det finns förstås även här en försiktighetsprincip att följa för universiteten. Det var också mycket tydligt i utredningen att oftast är det lärosätet som har skyldigheterna och stipendiaten som har rättigheterna.

Antalet post-doc’s ökar på SLU. Även om många har en tvåårig anställning kommer ett antal från andra länder som stipendiater.  Det är viktigt att vi på SLU uppdaterar kunskapen om vad som gäller mot bakgrund av denna nya utredning (länk kommer så snart den publiceras). Kanske är det också läge att bjuda in utredarna till SLU för att diskutera de här frågorna lite närmare?  För dig som är engagerad i stipendiater – håll utkik efter mer information om stipendiefrågan på vår medarbetarwebb!

Lisa Sennerby Forsse