Ämnet för denna blogg är självklart forskningspropositionen. Glädjande är de 33 miljoner kronor i direkta anslag vi får från 2014 och ytterligare ca 18 miljoner från 2016. Totalt en ökning av basanslaget på ca 52 miljoner under perioden 2014-2016! Innovationskontoret som inrättas vid SLU är också en mycket välkommen förstärkning. Det betyder att SLU även på innovationssidan kan ta ett stort kliv framåt och placera sig bland de främsta i den gröna sektorn. Propositionen pekar också ut ett antal områden där vi bör ha goda möjligheter att ta hem externa forskningsmedel.
Det betonas i propositionen att betydelsen av kvalitetsforskning kommer att öka. Då svensk miljö- och lantbruksvetenskaplig forskning håller hög kvalitet innebär det att Sverige kan bidra med viktiga och nya kunskaper för att möta de globala utmaningarna. Det handlar t.ex. om livsmedelsförsörjning och minskad användning av fossila råvaror. En trygg och säker livsmedelsförsörjning, god djurvälfärd och hållbart nyttjande av producerad biomassa, och de areella näringarnas roll för utvecklingen av en biobaserad samhällsekonomi är områden som är centrala. Allt detta kan återfinnas i vår strategi ”Framtida utmaningar” 2013-2016 och ligger alltså väl i linje med de satsningar som nu görs.
Anledningen till att SLU begåvades med en relativt hyfsad anslagsförstärkning är den höga kvalitetsutvärderingen vår forskning får i ett internationellt perspektiv. Svensk forskning inom jordbruksvetenskap, miljö, naturvetenskap och teknikvetenskap citeras generellt högt med citeringsgraden 20–30 procent över världsgenomsnittet. När det gäller kvalitet vid universitet och högskolor mätt med citeringsanalys är forskningen vid Stockholms universitet, följt av Handelshögskolan i Stockholm, och Sveriges lantbruksuniversitet de tre mest citerade bland de svenska lärosätena.
Helgens läsprojekt är förstås forskningspropositionen. Det jag sett hittills ser lovande ut. Men det är en hel del kvar att ta del av. En intressant information som gäller forskningens kvalitet är beskedet om att den tidigare omfördelningsgraden av basanslag mellan lärosäten på grund av kvalitetshänsyn ska öka från 10 till 20 procent. Hur systemet för utvärdering ska se ut får Vetenskapsrådet i uppdrag att utreda, basen för ett nytt system kommer att vara peer review. Något vi känner igen från vår egen KoN 2009.
Lisa Sennerby Forsse
