Det medeltida universitetet hade fokus på utbildning, därefter var det Humboldtuniversitetets era med utbildning kopplad till forskning. Nu har vi kommit till den tredje generationens universitet med utbildning, forskning och innovation/nytta. Vikten av det ”tredje benet i kunskapstriangeln” var alla överens om vid ett europeisk forum på Ghent University ”Engagement of life science universities in the knowledge society and innovation networks”. Tillsammans med Carolyn Glynn, SLU Global, och Johannes Dyring, SLU Holding, medverkar jag där och kan konstatera att det är stora skillnader mellan olika universitet och länder i vilka förutsättningar som finns för att jobba med innovation i bred bemärkelse. Det är i alla fall uppenbart att det kommer att vara nödvändigt för framtida EU-finansiering att samverka i starka, breda nätverk med industri, myndigheter och andra universitet!
De universitet som har kommit längst i att bygga nätverk för innovation (= nyttiggörande av kunskap) har en utpräglat forskardriven struktur för detta där innovationskontor, samverkanssekretariat etc. har en aktivt stödjande funktion. De har också en kultur där forskare/lärare kan gå in och ur den akademiska karriären för att satsa en viss tid på att kommersialisera ideer. Och de satsar på studenterna! Att erbjuda studenter möjligheter att pröva sina vingar som entreprenörer är ett bra sätt att öka intresset för utbildningar på olika nivåer. Därför är t.ex de program som SLU Holding har för våra studenter (Student Desktop Researchers och Studentbolag för tjänsteförsäljning) viktiga både för studenterna och för universitetet.
Lena Andersson-Eklund
