Kretsloppsteknik – Page 54 – Blog from the Environmental Engineering Research Group at SLU

SLU to have its own urine-diverting toilet!

Published 31 January, 2019
By Prithvi Simha

Following a successfull application to the SLU Climate Fund, we plan to replace a conventional toilet at SLU’s MVM building with a urine-diverting flush toilet during the spring. Urine-diverting toilets handle urine and faeces separately – the toilet leads the urine to a separate collection system while faeces are flushed with water, just like a conventional toilet. The proposed installation will highlight 20+ years of Swedish research on the topic, act as an educational/research platform, and practically support building a climate-smart SLU campus.

The toilet will be designed by EOOS GmbH and there are plans make use of the group’s dehydration technology that converts urine into a dry, hygienic, nutrient-rich powder. The project also links our ongoing urine research with SLU Holding (commercialisation), Sweden Water Research (plans to install urine-diverting toilets in Skåne), and Ultuna Täppförening (for applying dried urine-based fertiliser in community gardens in Uppsala).

Contact: Björn Vinnerås

Nytt bidrag för utveckling av urinsorteringsteknik i Bolivia

Published 31 January, 2019
By Lovisa Lindberg

Gruppen är glad att berätta att vi har fått ett forskningsprojektsbidrag på 4 miljoner kronor inom utvecklingsforskningsområdet från Vetenskapsrådet. Projektet, “UDT 2.0 – Urine Dehydration Technology for Sanitation 2.0”, har det bredare målet att flytta sanitetsforskning bortom toaletten (Urine-Diverting Toilet; UDT) genom att visa en säker, produktiv och hållbar strategi för urinåtervinning (Urine Dehydration Technology) ; UDT2.0). Vårt fokus kommer att vara på Bolivia, speciellt staden Cochabamba, där vattnet är knappt, dyrt och med mycket få rörledningar i stadsnära områden. Arbetet kommer att bedrivas av forskare från vår grupp vid SLU och University of San-Simón i Bolivia under 3,5 år mellan 2019 och 2022.

Kontakt: Björn Vinnerås

Specialartikel “Biokol för miljöavloppsvattenrening”

Published 26 January, 2019
By Lovisa Lindberg

Flygblad för SI: Biochar för miljöavloppsvattenrening Download

Sahar Dalahmeh, forskare i vår grupp tillsammans med Manfred Lübken, redigerar en specialartikel i tidskriften Applied Sciences som publiceras av MDPI. Specialartikeln fokuserar på ”Biokol för miljöavloppsvattenrening”. Inlämning av artikel bjuds in enligt följande rader:

Filtreringssystem kännetecknas i allmänhet som låga kostnader, enkla att använda och de har ett lågt utrymmesbehov. Filtermaterial bör t ex ha en stor specifik ytarea, låg bulkdensitet och bör vara lokalt tillgängligt där avloppsrening ska installeras. Nyligen har biokol visats vara effektiv i avlägsnande av organiska och oorganiska beståndsdelar, tungmetaller eller mikroorganismer från förorenat vatten. Jämfört med många andra filtermaterial har biokol fördelen att det kan produceras från lokalt tillgänglig biomassa och kan användas som jordändring efter avloppsrening. Syftet med denna specialutgåva är att diskutera både potentialen och gränserna för biokol som filtermaterial för avloppsrening.

Special Issue “Biochar for the Environmental Wastewater Treatment”

Published 26 January, 2019
By Prithvi Simha

Flyer for SI: Biochar for the Environmental Wastewater Treatment Download

Sahar Dalahmeh, Researcher at our group along with Manfred Lübken is co-editing a special issue in the journal, Applied Sciences published by MDPI. The special issue focuses on “Biochar for the Environmental Wastewater Treatment”. Paper submissions are invited along the following lines:

Filtration systems are, in general, characterized as low cost, easy to operate and they have a low space requirement. Filter material should have, e.g., a large specific surface area, low bulk densities and should be locally available where wastewater treatment is to be installed. Recently, biochar has been demonstrated to be effective in the removal of organic and inorganic constituents, heavy metals or microorganisms from contaminated water. Compared to many other filter materials, biochar has the advantage that it can be produced from locally available biomass and can be used as a soil amendment after wastewater treatment. The aim of this Special Issue is to discuss both the potential and limits of biochar as a filter material for wastewater treatment.

Ex-jobb som utvärderar en urinsorteringspilot i fält i Finland

Published 24 January, 2019
By Prithvi Simha

Jag heter Caroline Karlsson och jag går sista året på civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik vid Uppsala Universitet och SLU. Under vårterminen 2019 kommer jag att göra mitt examensarbete vid Institutionen för Energi och Teknik på SLU. Examensarbetet utförs som en teknisk utvärdering av ett pilotprojekt för urinsortering i Tammerfors, Finland. Jag kommer delta i byggnation, simulering och montering av systemet för urinsortering. Under våren kommer jag även att provta och utföra analyser av urinen med avseende på näringsämnena kväve, fosfor och kalium. Målet är att utvärdera systemet med hänsyn till erhållna halter av näringsämnena samt utifrån dess funktion med avseende på kapacitet och energiförbrukning.

Kontakt: Björn Vinnerås

MSc Project on piloting urine drying in Finland

Published 24 January, 2019
By Prithvi Simha

My name is Caroline Karlsson and I am a Masters student in Environmental and Water Engineering at Uppsala University and SLU. From now until June 2019, l will work on my Master Thesis project at the Department of Energy and Technology at SLU. The project is a technical evaluation of a pilot project concerning urine drying in Tampere, Finland. I will take part in the construction and installation of the urine drying units and while the system is running I will take samples and perform analyses, such as determining the concentrations of potassium, phosphorus and nitrogen in the dried urine. I will also evaluate how well the system is functioning on site, in terms of capacity and energy consumption.

Contact: Björn Vinnerås

Besök från SIDA och SEI för diskussion kring sanitet i katastrofer

Published 23 January, 2019
By Prithvi Simha

Den 17 januari kom Olle Castell, Caroline Gårdestedt och Malin Denninger från Svenska Röda Korset, och Axel Wurtz och Jairo Mosquera från Stockholm Environment Institute (SEI), på besök till Cecilia Lalander och Annika Nordin i kretsloppsteknikgruppen. Det diskuterades olika möjliga tekniker för hantering av exkrement vid katastrofsituationer, främst fluglarvskompostering och termofil våtkompostering (thermophilic aerobic digestion, TAD) avhandlades då Cecilia och Annika besitter expertkunskap om dessa behandlingar. Det hanns även med ett besök till fluganläggningen. Olle Castell och Malin Denninger uppdaterade Cecilia på rådande situation i flyktinglägren i Cox’s Bazar i Bangladesh. Cecilia tillbringade i januari 2018 en månad i lägren med Svenska Röda Korset för att på plats utvärdera möjliga behandlingsalternativ. Till vår glädje fortsätter samarbetet mellan Svenska Röda Korset och kretsloppsteknikgruppen.

SIDA and SEI visited us to discuss emergency sanitation

Published 23 January, 2019
By Prithvi Simha

On the 17th of January, Olle Castell, Caroline Gårdestedt och Malin Denninger from the Swedish Red Cross, and Axel Wurtz and Jairo Mosquera from Stockholm Environment Institute (SEI) came to visit Cecilia Lalander and Annika Nordin from the Environmental Engineering group. Several possible treatment technologies for the treatment of faecal sludge in emergency settings were discussed. Fly larvae composting and thermophilic aerobic digestion (TAD) were discussed in detail, as these are treatments that Cecilia and Annika have expert knowledge in. There was also time for a visit to the fly facility. Olle Castell and Malin Denninger updated Cecilia on the current situation in the refugee camps in Cox’s Bazar, Bangladesh. In early 2018, Cecilia spent one month in the camps with the Swedish Red Cross with the mission to evaluated possible treatment methods for the treatment of faecal sludge in the camps. We are pleased that the collaboration between the Swedish Red Cross and the Environmental Engineering group continues.

Ny publikation om avlägsnande av per- och polyfluoralkylämnen vid avloppsrening på plats

Published 23 January, 2019
By Lovisa Lindberg

I denna studie undersökte vi potentialen för biokolfilter som en ersättning eller komplement för sandfilter för borttagning av per- och polyfluoroalkylämnen från avloppsvatten i avloppsanläggningarna på plats. I ett 22-veckors experiment undersöktes koncentrationer, avlägsnande och adsorption av nio perfluoroalkylkarboxylater (PFCA: er; C3-11) och tre perfluoroalkansulfonater (PFSA; C4, 6, 8) och en perfluoroktansulfonamid (FOSA; C8) i fyra behandlingar: biokol med aktiv biofilm, biokol med inaktiv biofilm, biokol utan biofilm och sand med aktiv biofilm. Vi fann att biokol utan biofilm uppnådde högre borttagningseffektivitet (90-99%) och adsorptionskapacitet (73 -168 ng g-1) för C7-C11 PFCA, C6, C8 PFSA och FOSA, än de andra biokol- och sandbehandlingarna. För alla biokolbehandlingar var PFAS med kortare kedja mer motståndskraftiga mot borttagning än PFAS med längre kedja.

New Publication on removal of per- and polyfluoroalkyl substances in onsite wastewater treatment

Published 23 January, 2019
By Prithvi Simha

In this study, we investigated the potential of biochar filters as a replacement or complement for sand filters for removal of per- and polyfluoroalkyl substances from wastewater in onsite sewage facilities. In a 22-weeks experiment, concentrations, removal and adsorption of nine perfluoroalkyl carboxylates (PFCAs; C3- 11) and three perfluoroalkane sulfonates (PFSAs; C4, 6, 8) and one perfluorooctanesulfonamide (FOSA; C8) were investigated in four treatments: biochar with active, biochar with inactive biofilm, biochar without biofilm and sand with active biofilm. We found that biochar with no biofilm achieved higher removal efficiency (90-99%) and the adsorption capacity (73 -168 ng g-1 ) for C7-C11 PFCAs, C6, C8 PFSAs and FOSA, than the other biochar and sand treatments. For all biochar treatments, shorter-chain PFASs were more resistant to removal than longer-chain PFASs.