VÀlkommen till vÄr nya doktorand, Abood!

Published

Hej! Mitt namn Àr Abdulhamid Aliahmad, men eftersom att det Àr bÄde svÄrt att lÀsa och uttala korrekt kallas jag för Abood. Jag Àr en miljöingenjör med en mÄngsidig miljöbakgrund som erhÄllits genom min kandidat, en 9 mÄnaders praktik och tvÄ tidigare jobb i Palestina med fokus pÄ sanitet. Jag har nyligen fÄtt min masterexamen i energi- och miljöteknik med fokus pÄ hÄllbarhetsteknik frÄn Linköpings universitet. Mitt examensarbete har genomförts tillsammans med Volvo Construction Equipment (Swecon AnlÀggningsmaskiner) inom koldioxidneutralitet och utfördes enligt vÀxthusgasprotokollet (GHG-protocol).

Nyligen har jag blivit en del av kretsloppsteknikgruppen pÄ institutionen för energi och teknik pÄ SLU och dÄ som en doktorand dÀr jag jobbar med Jennifer som min handledare. Mitt bidrag till projektet kommer att vara;

  • hĂ„llbarhetsanalys av nĂ€ringsĂ€mnen gĂ€llande Ă„tervinningstekniker frĂ„n sanitet, mestadels urin. Analysen kommer att utföras med hjĂ€lp av TIS (teknikinnovationssystem), LCA (livscykelanalys) verktyg och eventuellt QMRA (kvantitativ mikrobiell riskanalys).
  • hĂ„llbarhetsanalys av flera kriterier av system kommer att utföras med hjĂ€lp av fallstudier.

Prithvi Simhas föravhandlingsseminarium

Published

Den 5 mars hade Prithvi sitt föravhandlingsseminarium: Alklaine Urine Dehydration – hur man torkar urin och Ă„tervinner nĂ€ringsĂ€mnen. David Gustavsson frĂ„n VA SYD/Sweden Water Research var Prithvis opponent vid seminariet och han frĂ„gade Prithvi om sina publicerade artiklar samt sin preliminĂ€ra avhandling (eller kappa). Sammantaget var det mycket intressant och en lĂ„ng diskussion om Ă€mnen som reaktivt kvĂ€ve- och ammoniakfĂ„ngst, anvĂ€ndningen av olika alkaliska substrat, anvĂ€ndningen av IoT i sanitet och globala sanitetsutsikter. Med detta framgĂ„ngsrika seminarium kommer Prithvi nu att gĂ„ vidare och ha sitt avhandlingsseminarium som planeras hĂ„llas den 2 juni i Uppsala och online via zoom. Vi tackar David igen för hans grundliga och insiktsfulla diskussion om Ă€mnet!

Röda containrar pÄ campus

Published

TvÄ behandlingsmoduler i form av modifierade fraktcontainrar (6m x 2,4m x 2,5m) har anlÀnt till Campus Ultuna och kommer att hysa larvproduktionen för vÄra djurfoderprojekt.

En modul (= första containern) Àr utformad för att bearbeta foder för BSF-larver. Denna modul Àr anpassad för malning och lagring av foderrester samt tvÀttning av de anvÀnda behandlingsboxarna. I samma modul sker ocksÄ skörd, tvÀttning och torkning av larverna.

Den andra modulen (= andra containern) rymmer behandlingsenheterna, 22 stÀllningar med 11 lÄdor vardera. Varje lÄda i sig kan ge upp till 2 kg larvbiomassa uppfödda pÄ fodergraderade organiska sidoströmmar. Containrarna Àr vÀl isolerade mot de nuvarande utomhusförhÄllandena pÄ upp till -15°C och en stark ventilation hÄller inomhusmiljön vid optimala förhÄllanden.

I framtiden kan de tvÄ modulerna flyttas och placeras till alla omrÄden med hög avfallsproduktion. Modulerna behöver var och en anslutning till el (32 amp) men endast en av modulerna behöver anslutas till vatten och avlopp.

MÄlet Àr att producera foder till vÄrt 5FiskiDisk-projekt, dÀr vi föder upp larverna pÄ bröd och grönsaksavfall. För kycklingprojektet fortsÀtter vi ett av vÄra projekt frÄn sommaren 2020 och kommer att tillhandahÄlla totalt 320 kg levande larver till hönsen.

Projektet kommer att anvÀnda larver frÄn flygkolonin pÄ SLU-campus.

Tobias Eisert – ny praktikant i fluglarvslabbet

Published

Jag heter Tobias Eiseret. Sedan augusti 2020 Àr jag i Uppsala som utbytesstudent. PÄ mitt hemuniversitet i Kassel/Tyskland studerar jag ekologisk jordbruksvetenskap och hÄller pÄ att avsluta min kandidatexamen. Ett av mina frÀmsta intressen för mina studier Àr hÄllbara jordbruksmetoder. För mig Àr en fungerande nÀringscykel en viktig del av förbÀttrad hÄllbarhet inom jordbrukssektorn. Den tvÄ mÄnader lÄnga praktiken i fluglarvslabbet ger mig möjlighet att fÄ lite inblick i detta specifika Àmne för BSFL-kompostering men ocksÄ mer generellt nÀr det gÀller datainsamling, planering och genomförande av experiment.

Kretslopp sluts med nytt toalettsystem

Published

PÄ VA SYDs huvudkontor installeras nu ett innovativt toalettsystem som torkar urinen till en torr vÀxtnÀring, direkt under toaletten. Genom att sortera ut urinen kan det mesta av nÀringen Ätervinnas ur avloppet. Forskare pÄ Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har arbetat fram den nya tekniken, som ska testas i Malmö och Lund, inom projektet REWAISE.

AnvÀndning av MgO för alkalisk uttorkning av mÀnniskourin uppsamlat i kÀllseparerade sanitetssystem

Published

Vi publicerade nyligen en ny artikel om anvÀndningen av magnesiumoxid som ett alkaliskt substrat för uttorkning av urin i tidskriften Frontiers in Environmental Science.

https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fenvs.2020.619901/full

Sammanfattning: Efter att fĂ€rsk mĂ€nniskourin har alkaliserats för att förhindra den enzymatiska hydrolysen av urea, kan det torkas ut för att minska dess volym och för att producera ett fast gödningsmedel. I denna studie undersökte vi MgOs lĂ€mplighet att alkalisera och uttorka urin. Vi valde MgO pĂ„ grund av dess lĂ„ga löslighet (<2 gL−1) och relativt hög mĂ€ttnadsgrad av ​​pH (9,9 ± 0,2) i urinen. Med hjĂ€lp av en laboratorieskala, dehydratiserade vi urin tillsatt till ren MgO och MgO blandat med substrat (biochar, vetekli eller kalciumhydroxid) vid en temperatur pĂ„ 50°C. Vi fann att uttorkande urin tillsatt till en blandning av MgO (25% vikt/vikt), biokol och vetekli resulterade i en massreduktion av >90% och N-Ă„tervinning av 80%, och gav produkter med höga koncentrationer av makronĂ€ringsĂ€mnen ( 7,8% N, 0,7% P och 3,9% K). Genom att modellera den kemiska specieringen i urin visade vi ocksĂ„ att ammoniakstrippning snarare Ă€n ureahydrolys begrĂ€nsade N-Ă„tervinningen, eftersom urinen som anvĂ€ndes i vĂ„r studie delvis hydrolyserades. För att maximera Ă„terhĂ€mtningen av N under alkalisk urinuttorkning med MgO, rekommenderar vi att man behandlar fĂ€rsk/icke hydrolyserad urin vid en temperatur <40°C, skrĂ€ddarsy torkningssubstratet för att fĂ„nga NH+4 som struvit och anvĂ€nda det adderade substratet för att begrĂ€nsa molekylen diffusion av ammoniak. Att behandla fĂ€rsk urin genom alkalisk uttorkning krĂ€ver endast 3,6 kg MgO-lock−1y−1 och en kostnad pĂ„ US $ 1,1 cap−1y−1. DĂ€rför Ă€r anvĂ€ndningen av sparsamt lösliga alkaliska föreningar som MgO i urinavledande sanitetssystem mycket lovande.

Kontakt: Prithvi Simha

Global undersökning av livsmedelskonsumenternas attityder till urinÄtervinning

Published

Resultaten frĂ„n vĂ„r multinationella studie som undersökte cirka 3800 personers instĂ€llning till urinĂ„tervinning frĂ„n 16 olika lĂ€nder publiceras nu i Science of the Total Environment och finns hĂ€r: https://doi.org/10.1016/j.scitotenv.2020.144438.

Highlights:

– TvĂ€rkulturella och nationella faktorer identifierade som förklarar respondenters attityder
– Respondenterna hade totalt sett en positiv attityd men var inte villiga att betala prispremier
– Sociala normer och kognitiv medvetenhet om urins fördelar och risker var start relaterade
– Uppbyggande av konsumenttillit via kontextspecifika meddelanden kan förbĂ€ttra acceptansen

VÄra huvudsakliga resultat sammanfattas bÀst av den hÀr bilden nedan, som visar hur starka föreningarna Àr för faktorer som förklarar livsmedelskonsumenternas attityd till human urin som gödselmedel. Faktorer Àr grupperade efter demografi, sociala normer, nytta/riskuppfattning, Àmnen som respondenterna trodde normalt utsöndras i urinen och miljösyn. Prickar Àr proportionella och anger associeringsstyrkan (Cramers V-vÀrden); bindestreck indikerar kategorier som inte kunde analyseras pÄ grund av otillrÀcklig data.

Bild infogas inom kort.

Kontakt: Prithvi Simha

Nytt projekt: ölproduktion gödslat med urin!

Published

Urintorkningsteamet pÄ SLU (tillsammans med Sanitation360, Spiran och Gotlands Bryggeri) har tilldelats 2,9 MSEK frÄn JTI för att testa att anvÀnda vÄrt uttorkade urin som gödningsmedel för korn som Àr avsedda för ölproduktion. MÄlet med projektet Àr att producera ett skrÀddarsytt torrgödsel frÄn urin och ett nytt, mer hÄllbart producerat öl som smakar exakt detsamma som konventionellt producerad öl.