I samband med förekomst av fri fekal vätska (FFV) hos häst ställs ofta frågan om det inte går ”fixa” genom att tillföra träck till en FFV-häst från en häst utan problem i mag-tarmkanalen?. Det är en metod som tidigare använts i större utsträckning på hästar, särskilt då mag-tarmproblem varit mer långvariga, och innebär att man slangar ned träck från en frisk häst i magsäcken på den häst som har någon typ av digestionsstörning. Det finns dock inte särskilt mycket studier på hur effektiv en sådan behandling är. För behandling av människor verkar den här metoden vara på väg tillbaka (då dock i ”pillerform”) för att behandla vissa mag-tarmstörningar, och den går ut på att tillföra en funktionell mikrobflora till en individ vars tarmflora inte fungerar. Det är förstås av intresse att veta om en sådan här förhållandevis enkel behandling kan avhjälpa problem med FFV på häst.
I augusti 2018 redovisades resultat från en dansk studie där hästar med FFV tillförts träck från en frisk stallkamrat. Studien omfattade 10 FFV-hästar som uppvisat symptom under minst 1 års tid. FFV-hästarna behandlades först med Omeprazole (hämmar magsaftsekretion) under fem dagar, därefter tillfördes en blandning av 500 g träck utblandat i 5 liter saltlösning genom en nossvalgssond, följt av en dos loppfrö (0,5-1 g/kg kroppsvikt) utblandat i 3-5 liter vatten. Behandlingen med träck upprepades varje dag under fem dagar, samtidigt som Omeprazolbehandlingen fortsatte. De behandlade hästarna utvärderades dag 9 före behandlingen, samt dag 7, 14, 28, 84 och 164 efter behandlingen. Utvärderingen bestod av att träckens utseende samt förekomst av träck och fri fekal vätska på hästens bakben, runt anus och i svans bedömdes med en skala från 0 (symptomfri) till 4 (maximala symptom). Dag 14 efter behandlingen bedömdes hästarna visa mindre symptom på FFV (medel 2,3 på bedömningsskalan) jämfört med före behandlingen (medel 3,5). Denna skillnad höll i sig under hela den period hästarna utvärderades (164 dagar efter behandling). Slutsatsen av försöket var att behandlingen minskade problemen med FFV. Det låter ju som en lovande metod för att komma tillrätta med FFV-problem, men det finns några fler faktorer att fundera på. Hur vet man vilken häst som är en lämplig träckdonator? Och hur vet man att den hästens mikrobflora kommer att fungera på hästen med FFV? Kan det till och med finnas en risk att man förvärrar problemen? I studien som beskrivits ovan tillfördes både magsårsmedicin, träck från en annan häst och loppfrö till FFV-hästarna samtidigt, vilket också innebär att resultaten inte kan tala om vilket av dessa tre medel som verkade vara verksamt (eller om det är en kombination av två av dem). För att bli säker på om denna behandling är något som kommer att kunna rekommenderas för FFV-hästar krävs ytterligare undersökningar som är mer specifika med avseende på såväl donatorn, behandlingen och utvärderingen av mottagaren. Enligt uppgift från författarna är det något som skall genomföras framöver, så vi ser fram emot att få ta del av de kommande resultaten.
//Cecilia Müller, HUV, SLU
Källa: Laustsen, L., Edwards, J., Smidt, H., van Doorn, D., Luthersson, N. 2018. Assessment of faecal microbiota transplantation on horses uffering from free faecal water. Abstract. 9th European Workshop on Equine Nutrition. August 16-18, 2018. Uppsala, Sweden. pp. 8.