Analysstöd för kartläggning av habitatnätverk för barrskogsfåglar

Idag kom en rapport som naturmiljökonsulten Calluna har gjort på uppdrag av Umeå kommun. Rapporten behandlar tillgång till  lämpliga skogsfågelhabitat i Umeå tätort  och baseras bland annat  på två olika dataset som har tagits fram vid SLU i Umeå, biotopdatabasen för Umeå kommun och rasterbaserade skattningar från Skogliga grunddata som finns tillgängligt via Skogsstyrelsens hemsida.

Läs rapporten i sin helhet.

Hampus Holmström, som är verksam som analytiker inom Skogsdatalabbet, bidrog med analysstöd kring hur öppna data om skogens volym och höjd från skogliga grunddata kan bearbetas och nyttjas som proxy för flerskiktad skog i brist på annan information om skogens flerskiktning.

Mer information om Umeå kommuns biotopdatabas

Skogliga grunddata

För mer information om projektet kontakta naturvårdare Marlene Olsson Cipi på Umeå kommun 

 

 

 

Nyckelbiotopsinventeringen är i fokus – men det finns andra sätt att inventera skog med höga naturvärden

Bild

Just nu är det mycket diskussion och debatt om nyckelbiotoper och den nya inventeringsmetodiken som håller på att sjösättas. Skogsstyrelsen har en kampanj på Twitter under taggen #biotopmyterna där de redovisar vissa resultat från nyckelbiotopsinventeringen, tyvärr utan att ge källhänvisningar. Det finns även andra sätt att inventera skog med höga naturvärden som inte är lika kända och omdebatterade, men som är värda att uppmärksamma.

Alla medlemsländer inom EU måste i enlighet med Art- och habitatdirektivet
regelbundet rapportera förekomst och status för ett antal särskilt
skyddsvärda naturtyper och arter.  Från 2008 genomförs därför inventeringar av terrestra naturtyper vid SLU inom övervakningsprogrammet THUF (Terrester habitatuppföljning). Datainsamlingen är samordnat med Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) och Riksskogstaxeringen och kompletteras sedan med en utökad inventering av mindre vanliga terrestra naturtyper. Den senaste rapporteringen till EU genomfördes 2014.

Skog som har habitatklassats till Västlig Taiga, Norra Uppland. Foto: Ola Borin, Riksskogstaxeringen.

För att ett skogsområde eller en provyta ska klassas som habitat inom ramen för habitatdirektivet ska vissa krav vara uppfyllda:

Skogen ska vara naturligt föryngrad, ej utsatt för omfattande avverkning de senaste 25 åren och inte haft någon antropogen hydrologisk påverkan. Den ska dessutom vara gammal (här uttryckt som + 40 år jämfört med rekommenderad slutavverkningsålder alternativt + 20 år om skogen håller mer än 10 m3 död ved per hektar eller är flerskiktad). Som alternativ till ålderskriteriet kan skogen ha varit föremål för naturlig störning eller naturvårdande skötsel.

 

Övningar i habitatbedömning  och klassificering  för Riksskogstaxeringens fältpersonal vid Högbo bruk i Gästrikland.  Foto:  Ola Borin, Riksskogstaxeringen

Läs mer om hur fältinventeringen går till

En analys av skogliga habitatdata från Riksskogstaxeringen gjordes inom SKA2015. Resultaten visar att hälften av den naturtypsklassade arealen finns utanför reservat, frivilliga avsättningar eller hänsynsytor och att huvuddelen ligger i den boreala delen av Sverige. Analysen visar också att arbetet med formellt skydd och frivilliga
avsättningar fokuserar på rätt områden. Med 4 procent av den produktiva skogsmarken skyddad har 23 procent av naturtypsarealen skyddats. På motsvarande sätt har 6 procent frivilligt avsatt produktiv skogsmark undantagit 21 procent av naturtypsarealen.

Det är viktigt att vara medveten om skillnaden mellan den operativa nyckelbiotopsinventeringen och andra sätt att kartlägga eller inventera skog med höga naturvärden. Nyckelbiotopsinventeringen är en osystematisk kartläggning som ger lägesbunden information för det operativa naturvårdsarbetet i skogsbruket, medan inventeringen av skogshabitat ger statistik om total areal skog med höga naturvärden, men ingen detaljerad information om var habitaten finns. Sen finns även de kontrolltaxeringar av nyckelbitoper som har genomförts vid några tillfällen och som tillför viss statistik.

Nyckelbiotopsinventeringen och habitatövervakningen genomförs på olika sätt och för olika syften, men tillsammans ger dessa båda inventeringar ett bra underlag för både strategiska och operativa beslut kring skoglig naturvård.

 

Skogliga framtidsanalyser som ett stöd för älgförvaltningen

Länk

SLU:s miljöanalys har nyligen avsatt medel för att kvantifiera möjliga  framtida fodermängder för två olika viltförvaltningsområden, ett i norra och ett i södra Sverige. Analyserna ska utgår från dagens skogstillstånd och simulering av olika alternativa skogsskötselåtgärder kommer att göras med hjälp av programvaran Heureka. Det är möjligt att genom aktiv skogsskötsel skapa mer foder i landskapet t.ex. genom att använda sig av förkortade omloppstider, lövgynnande röjning och/eller senarelagd gallring. För varje område beskrivs hur olika skötselstrategier påverkar framtida foderutbud och vilka skötselstrategier som ska väljas om man vill optimera foderproduktionen.

–        Vi söker nu efter intresserade älgförvaltningsgrupper som vill vara delaktiga i att ta fram och använda foderprognoser för sina respektive älgförvaltningsområden, säger Karin Öhman, som leder arbetet

Konsekvenser av älgbetning Foto: Hilda Mikaelsson, SLU

I ett debattinlägg i ATL ”Dags för jägarkåren att ta betesskadorna på allvar” krävde Göran Rune vid Skogsstyrelsen en gemensam kraftsamling  och konstaterade att betesskadorna är i princip oförändrade och alltför omfattande efter sex år med ny älgförvaltning

Foderprognoser ger underlag för en adaptiv, ekosystembaserad älgförvaltning och skapar möjligheter till att agera innan skogsbruket drabbas av alltför stora betesskador. Hur mycket foder som kommer att produceras i framtiden beror på hur skogen utvecklas. Men då vi inte vet med säkerhet hur skogen kommer att skötas är det viktigt att ta fram alternativa scenarier över skogens utveckling och därmed alternativa prognoser över förväntade framtida mängder av foder.

Arbetsmodellen har tidigare använts i en fallstudie i Kronobergs län där tre alternativa scenarier för skogens utveckling tagits fram och utvärderats för två älgförvaltningsområden. Både markägare och jägare var överens om att det alternativ som bäst uppfyller målen var en ökad satsning på tall. vilket står i kontrast till hur skogen idag i många fall sköts.

Länk till  Fakta Skog om foderprognoser

Framtidsanalyser av fodermängder genomförs som en del av SLU:s skogliga miljöanalys.

Älgbetad ungtall Övertorneå Norrbotten. Bild: Riksskogstaxeringen, SLU

 

 

 

 

 

Workshop med vinnaren av Hack for Sweden award 2017

Den 19:e juni 2017 ordnade Skogsdatalabbet och Artdatabanken en gemensam workshop/webbinarium med utgångspunkt från  det vinnande bidraget av Hack for Sweden Award 2017, Projekt Skog. Johan Marand som stod bakom bidraget använde sig bland annat av heltäckande information om skogens ålder från SLU Skogskarta.

Ett syfte med workshopen var att höra mer om Johans planer kring vidareutveckling av den prototyp som han tog fram under tävlingen. Ett annat syfte var att visa på andra  skogliga data och analysansatser som kan ge ny information av värde för skoglig naturvärdesinventering.

I workshopen deltog Skogsstyrelsen, forskare från skogsfakulteten vid SLU samt representanter för två olika konsultföretag som arbetar med skogliga naturvårdsfrågor, Greensway och Ekologigruppen.

En oredigerad inspelning av workshopen går att se i efterhand.

Nedan en lista på ungefärliga tider för presentationer.

Inledning A-L Axelsson, Skogsdatalabbet, SLU 32.08-35.30

Johan Marand, vinnare av Hack for Sweden Award 2017. 37.50-1.13.57

Holger Dettki, Artdatabanken   1.13.57 -1.26.10

Mats Nilsson, SLU skoglig fjärranalys 1.26.54 -1.57.18

Eva Lindberg, SLU skoglig fjärranalys  2.28.28 – 2.58.40

Alejandro Ruete/Olof  Widenfalk Greensway 2.58.48 – 3.28.30

Avslutande diskussion 3.28.30 – 3.49.40

 

 

 

Flygning med drönare för LumberScan

En kall och blåsig vårvinterdag 2017 hjälpte Skogsdatalabbet LumberScan med drönarfotografering av ett virkesupplag i Västerbotten. Flygningen och datainsamlingen genomfördes av Jonas Bolin med hjälp av en del av den utrustning (drönare och sensorer) som finns tillgänglig via Ljungbergslaboratoriet.

Uppstartföretaget LumberScan bygger på SLU-alumnen Kalle Forsmans idé om att drönare som fotograferar virkeshögar kan göra lagerinventering hos sågverk mer effektiv. Idag sker lagerinventeringen till stor del manuellt, men det är en arbetsmetod som är bristfällig och som ger osäkra resultat.

Lumberscans lösning går ut på att med hjälp av drönare fotografera virkesupplaget efter en förutbestämd rutt. Utifrån digitala bilder kan sedan 3D-modeller skapas vilka används för att beräkna volymen av hela virkesvältan.

LumberScan var ett av 12 team som var nominerade till Venture Cups regionfinal nord våren 2017.

 

Leverans av referensdata till Katam AB

Företaget Katam AB utvecklar en digital lösning som mäter skogsbestånd med Smartphone. Företaget har via Skogsdatalabbet fått tillgång till data från marklaserscannade ytor från testområdet Remningstorp som har samlats in inom ramen för forskningsprojekt vid fjärranalysavdelningen vid SLU i Umeå.

SLU:s noggranna mätningar används som referensdata för utveckling av de algoritmer som igår i Katams produkt. Nedan ses exempel på resultat från tidiga tester där TLS-data från SLU jämfördes med Katam AB:s egna data från Remningstorp.

Katam AB är ett av företagen som är antagna till Forest Business Accelerator, som är ett samarbete mellan SCA, IBM och BizMaker för utveckling av startups med skogliga affärsidéer.

 

 

 

En ny blogg om skogliga data, verktyg och beslutsunderlag

Skogsdatabloggen fokuserar på skogliga data, verktyg och beslutsunderlag och hur dessa nyttjas och kan nyttjas av olika typer av användare inom den skogliga sektorn i vid mening. Till en början kommer inläggen att fokusera på den data och de verksamheter som ingår i Skogsdatalabbet eller i SLU:s skogliga miljöanalys. På sikt finns det dock planer på att bredda bloggandet genom att ta in gästskribenter, t ex från myndigheter, organisationer, företag eller andra universitet.

Skogsdatabloggen vänder sig främst till den som yrkesmässigt använder sig av skoglig information, men vi hoppas att även den som intresserar sig för skogliga frågor på sin fritid kan hitta något av värde i våra inlägg.

Ansvarig för Skogsdatabloggen är Anna-Lena Axelsson som är projektledare för Skogsdatalabbet och koordinator för Program Skog, som är ett av tio program inom SLU:s miljöanalys. Förutom inlägg från Anna-Lena kommer det att dyka upp inlägg från personer som arbetar inom de olika verksamheter och projekt som ingår i SLU:s skogliga miljöanalys.

Vill du veta mer eller bidra till innehållet i bloggen?

Kontakta Anna-Lena Axelsson

 

 

 

Invigning av Skogsdatalabbet den 19 oktober 2017

Den 19 oktober går startskottet för en ny verksamhet, Skogsdatalabbet som då inviger nya lokaler och utrustning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå. 

Skogsdatalabbet erbjuder data, verktyg och expertis för att påskynda datadriven innovation bland företag och myndigheter inom skogssektorn i vid mening. Det kan handla om att utforska möjligheter att sambearbeta ny information med befintliga data eller att få stöd att anpassa befintliga verktyg och produkter för nya ändamål. Labbet genomför olika evenemang och mindre demonstrationsprojekt för att inspirera till ökad användning av skoglig information. Verksamheten riktas särskilt till nya användare så att data kommer till nytta i form av nya tjänster och produkter eller bättre beslut kring skogens hållbara brukande.

Invigningsdagen inleds med presentation av Skogsdatalabbets verksamhet, utrustning och resurser. Det går att följa förmiddagspasset via webben eller se det senare. Under lunchen blir det mingel i utställningen, där alla deltagare är välkomna att bidra.På eftermiddagen är det öppet labb med ett antal bemannade stationer, där det bland annat finns möjlighet att besöka skogen i VR, modellera utvecklingen i en naturskog med Heurekasystemet eller utforska statistik från Riksskogstaxeringen. Den som inte har möjlighet att delta på plats under dagen kan skriva in önskemål i anmälningsformuläret så återkommer vi vid ett senare tillfälle.

Här är detaljerat program och länk till anmälan till invigningen:

www.slu.se/skogsdatalabb/invigning.

Vi behöver din anmälan till invigningsdagen senast den 13 oktober. Det går dock att anmäla sig senare om du endast vill delta i förmiddagspasset som sänds via webben.

Läs mer om Skogsdatalabbet: http://www.slu.se/skogsdatalabb/