SLU:s första mooc lanserad

Äntligen! SLU:s första Massive Open Online Course (mooc) har öppnats! När min företrädare på prorektorsuppdraget, Lena Andersson-Eklund, försökte väcka mitt intresse för moocar så förstod jag inte vitsen – en sådan kurs skulle ju inte generera några intäkter. När jag nu har varit med om att följa arbetet med, och lanseringen av, SLU:s första mooc – Effective Livestock Production with Low Use of Antibiotics – inser jag vilket fantastiskt koncept det är. En digital, fritt tillgänglig universitetskurs är ett utmärkt sätt att sprida vetenskapligt baserad kunskap och bidra till det livslånga lärandet. Det som jag särskilt uppskattar med just vår mooc är att den fokuserar på antibiotikaproblem kopplade till låginkomstländer, länder där veterinärer och djurägare har svårt att betala för kurser och vidareutbildning. För SLU:s egen del så bidrar en mooc förstås med att bredda kännedomen om vårt viktiga lärosäte. Att skapa en mooc är ingen quick fix. Det ligger många timmars hårt arbete bakom. Tusen tack till Ulf Magnusson, Sandra Nohrborg och Peter Aspengren som har initierat och drivit arbetet tillsammans med många medarbetare från oss, SVA och Uppsala universitet.

Försäljning av stallar

Marie Löwling, fastighetschef Akademiska hus och Karin Holmgren, rektor SLU, tecknar köpeavtal. Foto: Martin Melkersson.

Efter många års förarbete och diskussioner har jag nu för SLU:s räkning skrivit på köpekontraktet och därmed förvärvat SLU:s stallar vid Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum för 355 000 000 kr från Akademiska hus. Inte var dag jag gör så stora affärer så det kändes mäktigt! För övrigt funderar jag, efter studentkårsbesök, på hur vi – SLU tillsammans med studentkårerna – kan verka för att utveckla den studiesociala miljön för studenterna i Alnarp, ett mycket vackert campus med sin kulturhistoria, men som saknar vissa moderniteter som bör vara självklara i 2019 års studiesociala miljö.

Karin Holmgren, rektor

SLU’s launches its first mooc

Finally! SLU’s first Massive Online Open Course (mooc) has been launched. When my predecessor for this deputy vice-chancellor project, Lena Andersson-Eklund, tried to rouse my interest in moocs, I didn’t see the point – those types of courses wouldn’t give us any proceeds. But now, as I have followed the work with, and launch of, SLU’s first mooc – Effective Livestock Production with Low Use of Antibiotics – I realise what an amazing concept it is. A digital, openly available university course is an excellent way of spreading scientifically based knowledge and contributing to lifelong learning. What I especially appreciate about our mooc is that it focuses on antibiotics issues connected to low-income countries; places where veterinarians and animal owners often cannot pay for courses and continuing professional development. In regard to SLU, a mooc naturally contributes to broadening knowledge of our important university. However, creating a mooc is no quick fix – there are many hours of hard work behind it. Special thanks to Ulf Magnusson, Sandra Nohrborg and Peter Aspengren who initiated and carried out this work together with many SLU, SVA and Uppsala University employees.

Selling of stables

Marie Löwling, Property Manager at Akademiska hus and Karin Holmgren, Vice-Chancellor of SLU, signing a contract of sale. Photo: Martin Melkersson.

After many years of preliminary work and discussion, I have now signed, on behalf of SLU, a contract of sale that acquires SLU’s stables at the Centre for Veterinary Medicine and Animal Science from Akademiska hus. The sum was SEK 355,000,000. It’s not every day that I do such business, and it felt momentous.

In addition, following a visit to students’ unions, I have been thinking of how we – SLU and said unions – can work to develop the study environment in Alnarp. It’s a very beautiful campus with great cultural history, but it lacks certain modern things that should be obvious aspects of a study environment in 2019.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

Om doktoranders försörjning

English version coming soon

Professor Inger Enkvist ifrågasätter i sin kolumn i SvD den 13 januari det svenska systemet för forskarutbildning, särskilt det faktum att doktoranderna oftast är anställda. Enskilda doktorander respektive ordförande i Sveriges förenade studentkårer har reagerat och replikerat på kolumnen.

Det svenska systemet särskiljer sig vid en internationell jämförelse och dess konsekvenser för forskarutbildningen, forskningen och det svenska samhället är värda att diskutera. På SLU har vi länge arbetat utifrån strategin att en hållbar och förutsägbar försörjning under utbildningen ger bra förutsättningar för att forskarutbildningen slutförs i tid med examen. Idag har de allra flesta doktorander doktorandanställning eller annan form av anställning. För de 7 procent av våra doktorander som är stipendieförsörjda har vi som krav att stipendierna nominellt ska motsvara vad en anställd doktorand erhåller efter skatt. De stipendieförsörjda doktoranderna har numera även sjuk- och föräldraförsäkring via Kammarkollegiet.

I Enkvists kolumn och efterföljande repliker diskuteras flera dilemman. De jag finner mest centrala är:

  • Doktorandernas dubbla roller som både studenter och anställda vilket kan leda till oklarheter vad gäller rättigheter, skyldigheter och ansvar. Både handledare och doktorander ska hantera sina roller som lärare/kollega respektive student/kollega och båda har prefekten som chef.
  • Hur kostnader för doktorandens försörjning parat med krav på forskningsresultat, kan leda till att ”doktoranden föses mot målet” och/eller att avhandlingen inte blir ett resultat av självständigt intellektuellt arbete.

SLU hanterar ovanstående dilemman bland annat genom att:

  • Stärka prefekternas roll som ansvarig för både institutionens anställda och dess utbildningsverksamhet.
  • SLUs huvudhandledare har 10 veckors utbildning i högskolepedagogik inklusive doktorandhandledning. De är väl förberedda att leda utbildningen så att doktoranden vid examen har förmågan att självständigt bedriva forskning. Doktoranderna tränar denna förmåga huvudsakligen via avhandlingsarbetet men även via andra utbildningsaktiviteter. De bedöms och utvärderas kontinuerligt – av handledaren men även av andra forskare och lärare. Vid disputationen bedöms både det muntliga försvaret och den skriftliga avhandlingen av en fristående betygsnämnd.

Sammanfattningsvis söker SLU skapa förutsättningar som tydliggör att doktoranderna är studenter som utbildas, men att de har ett eget ansvar och gör det i ett sammanhang av forskande kollegor – utan oro för den omedelbara försörjningen. Doktoranderna hör till SLU:s viktigaste resurs. De bidrar med sina studier till att flytta forskningsfronten framåt. Att erbjuda dem anständiga villkor under deras studietid är för mig en självklarhet.

Karin Holmgren, rektor

Doctoral support

In her column (only in Swedish) from 13 January 2019, Professor Inger Enkvist questions the Swedish doctoral education system, especially the fact that doctoral students often are employed. Individual doctoral students and the chair of the Swedish National Union of Students have reacted to this column and responded to it.

The Swedish doctoral education system distinguishes itself in international comparisons, and the consequences for doctoral education, research and Swedish society are worth discussing. At SLU, we have long used the strategy that sustainable and predictable financial support during your studies gives you good conditions to complete your doctoral education in time, and with a degree. Today, most doctoral students have specific doctoral employments, or other forms of employment. For the seven per cent of our doctoral students who support themselves through scholarships, we require that these scholarships nominally correspond to what an employed doctoral student receives after taxes. Today, doctoral students with scholarships also have health and parental insurance through the Legal, Financial and Administrative Services Agency.

In Enkvist’s column and in subsequent replies, several dilemmas are discussed. The following are the ones I find most important:

  • The double role of a doctoral student, considering that they are both student and employed, which may lead to uncertainty about rights, obligations and responsibilities. Both the supervisor and doctoral student must manage their roles as teacher/colleague and student/colleague, respectively. The head of department is the manager of both parties.
  • Doctoral support costs together with required research findings can lead to “pushing the doctoral student towards the goal” and/or that their thesis is not a result of independent, intellectual work.

SLU handles the dilemmas above by for example doing the following:

  • Strengthening the role of head of department as the person responsible for both department employees as well as its educational operations.
  • Ensuring that principal supervisors at SLU go through ten weeks of teaching and learning in higher education training, including the supervision of doctoral students. They are well-prepared to teach in a manner that gives the doctoral student the ability to conduct independent research. Doctoral students primarily learn how to do this in their thesis work, but also through other education activities. They are continuously assessed and evaluated, both by their supervisor and other researchers and teachers. When defending their thesis, both their oral defence and written thesis are assessed by a separate examining committee.

In conclusion, SLU seeks to create conditions that enable doctoral students to be students, but also responsible for themselves in a context with research colleagues and without worrying about immediate financial support. Doctoral students are one of SLU’s most important resources. Through their studies, they contribute to moving research forward. Offering them decent conditions during their study period is unquestionable to me.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

Värdefullt engagemang för SLU:s utbildningar

English version below

Denna vecka sammanträdde universitetsstyrelsen. Den fråga som engagerar styrelsen mest är SLU:s arbete för att göra universitetet attraktivt för den unga generationen. Styrelsen beslutade enhälligt, och med entusiasm, att stödja utbildningsnämndens visionsarbete såsom det uttrycks i den färdplan som utbildningsnämnden antagit. Vi fick konstruktiva kommentarer kring arbetet och bland annat uppmärksammades att flera styrelseledamöter uppvaktas av representanter från de gröna näringarna, med önskemål om att involveras mer i vårt ”fördubblingsprojekt”. Det är roligt och viktigt med engagemang från externa intressenter! Vi får hjälpas åt att ta hand om det på bästa sätt. SLU har bland annat regelbundna ledningsmöten med LRF, Lantmännen, Skogsindustrierna, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, med flera, och då kommer ofta utbildningsfrågor upp. Våra programnämnder har löpande möten med näringen och den 10 april har utbildningsnämnden bjudit in externa intressenter till runda bords-samtal om fördubblingsprojektet. SLU har med andra ord många kontaktytor med omvärlden där vi diskuterar utbildningsfrågor och det är viktigt att vi tillsammans tar till vara på det engagemang som finns.

Det har blivit en del diskussion om begreppet vision, så jag vill påminna om hur fördubblingsprojektet började och hur jag vill att visionen ska uppfattas. När SLU firade 40 år, år 2017, så hölls födelsedagsseminarier vid våra tre stora campus. I mitt tal om SLU:s utbildningar så formulerade jag en personlig vision – att när SLU fyller 50 år, år 2027, ska vi kunna säga att SLU:s studentpopulation är fördubblad – därför att den behövs – och att den speglar mångfald i den unga generationen. Uttrycket väckte intresse och engagemang och blev snabbt hela SLU:s vision.

Min syn på en vision är att det är ett redskap för att få igång en positiv rörelse, engagemang och energi. Den ska vara högt ställd, och det viktigaste är inte att nå hela vägen fram eller precis vid utsatt tidpunkt, men att se att vi kommer en god bit på väg och att vi rör oss i önskad riktning. Det kan ur det perspektivet jämföras med Trafikverkets noll-vision, Agenda 2030-målen och Sveriges klimatmål 2045. Visionen ska inte heller tolkas som att den ska nås till vilket pris som helst. Ett lyckat brett internt utvecklingsarbete – en kulturförändring – och nya resurser ifrån vår uppdragsgivare, regeringen, är två av förutsättningarna för den här visionen. Jag är fortfarande lika övertygad om att samhället behöver fler studenter från SLU och att vi kommer få utökade resurser när vi visar att vi får fler studenter. Med en större budget för utbildning kan vi också anställa fler universitetslektorer och fler av våra forskare kan engageras i utbildningen.

Vår styrelse har i år beslutat om extra resurser till utbildningsnämnden, till strategiska investeringar som stödjer visionen. Det är nu vi har möjligheter att initiera och driva ett långsiktigt och tålmodigt förändringsarbete, som på sikt ska leda till fler studenter till våra utbildningar. Utbildningsnämnden kan inte arbeta isolerat, vi behöver allt stöd och engagemang vi kan få från fakulteter, institutioner, enskilda medarbetare, alumner och potentiella arbetsgivare. Det är spännande och stimulerande tider!

Karin Holmgren, rektor

Valuable commitment to SLU education

Last, week, the SLU Board had a meeting. The hottest issue on the agenda was SLU’s work with making the university an attractive prospect for younger generations. Therefore, the SLU Board decided – unanimously, and enthusiastically – to support the Board of Education’s vision work, which is expressed in its approved road map. We received several constructive comments about this work, and among other things, it was emphasised that many board members have been contacted by representatives from the land-based sector who want to get more involved in the project to double our number of students. It’s great and important that external parties show commitment to this project. We have to work together to utilise this in the best manner. Among other things, SLU has regular management meetings with the Federation of Swedish Farmers (LRF), Lantmännen, the Swedish Forest Industries Federation, the Swedish Board of Agriculture, the Swedish Forest Agency, etc. During these meetings, education issues are often discussed. Our programme boards also have regular meetings with businesses. On 10 April, the Board of Education has invited external stakeholders for round-table discussions on the doubling project. In other words, SLU has several different forms of contact with the outside world where we discuss education issues and where it’s important that we jointly utilise the commitment shown to us.

Since the concept of “vision” has been discussed of late, I want to remind you of how the project to double our students began and how this concept should be viewed. When SLU celebrated its 40th anniversary in 2017, there were celebratory seminars at our three large campuses. When making a speech about SLU education, I formulated a personal vision: When SLU turns 50, in 2027, we should be able to say that the number of SLU students has doubled – because it needs to – and because it reflects diversity in younger generations. This statement raised a lot of interest and commitment, and quickly became a vision for the whole of SLU.

To me, a vision is a tool to raise a positive moment, commitment and energy. It must be ambitious, and the most important thing is not to meet the objective completely or at an exact date, but to ensure that you’ve come a long way and are moving in the right direction. It can be compared to the Swedish Transport Administration’s “Vision Zero”, the UN’s Sustainable Development Goals and The Swedish Climate Policy Framework. Additionally, the vision should not be interpreted as reaching its objectives regardless of the cost. We need successful, broad, internal development work – a change of culture – and new resources from the government; these are just two of the prerequisites we need for this vision to come true. I’m still convinced that society needs more SLU students and that we will be given more resources when we show that out student numbers have increased. With a larger education budget, we can also employ more senior lecturers and more of our researchers can get involved in education.

This year, the SLU Board decided to give extra resources to the Board of Education, for more strategic investments to support our vision. We now have the opportunity to initiate and run long-term and patient change management. In the long run, this will lead to more students in our courses and programmes. The Board of Education cannot work alone – we need all the support and commitment we can get from our faculties, departments, employees, alumni and potential employers. These are indeed exciting and stimulating times!

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

Besök av SIDA:s generaldirektör

English version below

Varannan måndag är det ledningsråd, ett viktigt rådgivande organ till rektor och dekaner. Här stöter och blöter rektorer, dekaner, studeranderepresentant, universitetsdirektör och kommunikationschef – SLU-frågor av strategisk karaktär. I måndags var samverkansfrågor i fokus. Ett förslag från vicerektor för samverkan, Erik Fahlbeck, om en ny samverkansorganisation för att såväl externt som internt bättre synliggöra och samordna SLU:s samverkansaktiviteter kommer nu att diskuteras brett i organisationen innan ett eventuellt beslut.

Karin Holmgren (SLU), Carin Jämtin (SIDA och Ylva Hillbur (SLU) tittar på larver i kompost. Foto: Malin Planting/SLU

Sidas generaldirektör Carin Jämtin besökte i veckan SLU för erfarenhetsutbyte. SLU Global hade planerat besöket som började med en forskningspresentation i laboratoriemiljö. Forskare från institutionen för energi och teknik berättade och visade hur man kan skapa ekonomiskt värde från organiskt avfall genom att utnyttja larver från svarta soldatflugor i komposteringsprocessen. Detta leder nämligen till att ett högkvalitativt proteinfoder produceras plus att patogener och läkemedel reduceras signifikant. Det är biobaserad och cirkulär ekonomi i praktiken, det! Besöket uppskattades av alla och stimulerade de efterföljande diskussionerna. Ledningskontakter av dessa slag är betydelsefulla för utveckling av våra samarbeten, som i sin tur gynnar såväl vår forskning som utbildning.

I veckan fick jag också möjlighet att träffa vår nya landsbygdsminister för första gången då näringsdepartementet bjöd in till träff med nya politiska ledningen. Efter introduktioner av näringsminister Ibrahim Baylan och landsbygdsminister Jennie Nilsson, fick varje myndighetschef fem minuter var med sin minister. Kort berättade jag om vår forskningsstyrka, vår ambition att öka antalet studenter, lyfta oro kring de budgetnedskärningar vi drabbats av i M-KD-budgeten, lämna över boken om SLU samt bjuda in ministern till oss. Ministern uttryckte stolthet över att ha SLU vid sitt departement och ställde frågor om ekologiskt jordbruk.

Efter flera dagar med snöblask, regn och mulet började och slutade veckan med sol, högtryck och sjungande grönfink, koltrast, talgoxe och korp på min väg till jobbet. Uppmuntrande!

Karin Holmgren, rektor

Visit from the director-general of Sida

The management group, an important advisory body to the vice-chancellor and deans, meets every other Monday. During these meetings I, the pro vice-chancellors, deans, a student representative, the head of university administration and head of communications discuss strategic SLU issues. Last Monday, external collaboration was on the agenda. Erik Fahlbeck, Pro Vice-Chancellor for External Collaboration, proposed a new collaboration organisation in order to, both externally and internally, highlight and coordinate SLU’s external collaboration activities. This proposal will now be discussed through the whole organisation before a decision is made.

Karin Holmgren (SLU), Carin Jämtin (Sida) and Ylva Hillbur (SLU) looking at larvae in compost. Photo: Malin Planting/SLU

Last week, Carin Jämtin, Director-General of Sida, visited SLU to exchange experiences. SLU Global planned the visit, which began with a research presentation in a laboratory environment. Researchers from the Department of Energy and Technology presented and demonstrated how you can create economic value from organic waste by utilising larvae from black soldier flies in the compost process. This subsequently produces high-quality protein feed while also reducing the amount of pathogens and medicine significantly. Talk about practical bio-based, circular economy! Everyone appreciated the visit, and it certainly stimulated the following discussions. This kind of management contact is important for developing collaboration, and subsequently benefits our research and education.

Last week, I also had the opportunity to meet our new Minister for Rural Affairs when the Ministry of Enterprise and Innovation invited us to meet our new political management. Following introductions by Minister for Enterprise Ibrahim Baylan and Minister for Rural Affairs Jennie Nilsson, each head of a public agency got to spend five minutes each with their minister. I summarised our research strength, our ambition to increase our number of students, highlighted the concern we feel in regard to the budget cuts in the M-KD budget, presented the book about SLU and invited the minister to visit us. She said she was proud to have SLU connected to her ministry and asked about ecological agriculture.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

Nytt förslag om styrning av lärosäten

English version below

Pam Fredman, regeringens utredare, har nu lagt fram sitt betänkande En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan (”Struten”), och presenterade den vid ett välbesökt seminarium i Stockholm i veckan. Målen med utredningen har bland annat varit att tydliggöra högskolans roll i samhället, förtydliga ansvarsfördelningen mellan regering och högskola samt att föreslå en ändamålsenlig styrning. Utredningen är på 467 sidor och en kunskapskälla för historieintresserade avseende lärosätenas olika styrformer sedan början av 1900-talet. För den framtida styrningen av lärosätena innehåller den förslag om: en samlad proposition för högre utbildning och forskning som ersätter nuvarande forskningsproposition (ett tydliggörande av den nära kopplingen mellan forskning och högre utbildning); en dialogbaserad process mellan regering och lärosäte för bättre planeringsförutsättningar; en ny analysfunktion för oberoende analyser och uppföljning av politiken; och att samverkan skrivs fram tydligare i högskolelagen.

Avseende resurser föreslås ett anslag med två ramar: grundutbildning och forskning. För utbildningen föreslås dels en styrmodell, som SLU redan har men som är ny för lärosäten under utbildningsdepartementet, nämligen att mål ges om antal helårsstudenter och att en ekonomisk ram tilldelas lärosätet för detta. Utöver det föreslås en fast bas som inte styrs av antalet helårsstudenter. Syftet är att skapa incitament för att ge utbildningar för det livslånga lärandet. För forskningen föreslås en större andel (minst 50 procent) direkta anslag till lärosätena. Eftersom utredningens förslag måste vara kostnadsneutrala föreslås att om sektorn inte tillskjuts mer resurser kan detta finansieras genom omfördelning mellan forskningsfinansiärer och lärosäten. Det finns mer att hämta ur rapporten och vi behöver analysera den noga inför remissvar. Ambitionen är att, utöver de enskilda lärosätenas egna svar, Sveriges samlade lärosäten ska ge ett gemensamt remissvar på det som vi är överens om för att stärka chanserna till en reell påverkan inför riksdagens och regeringens ställningstagande till betänkandet. Det handlar faktiskt om lärosätenas framtid.

Veckan avslutades med utbildningsdagar för nya förtroendevalda studenter och programstudierektorer. Det är en fin tradition som anordnas av SLU och SLUSS gemensamt med främsta syfte att stärka studenternas inflytande i grund- och forskarutbildningsfrågor. Det är på den unga generationen som framtiden vilar. De är framtidens forskare, yrkesarbetande och beslutsfattare. Dialogen med studentkårerna är därför central för att SLU ska kunna ge studenterna de bästa förutsättningarna och för studenterna att ta ansvar för sitt lärande!

Karin Holmgren, rektor

New proposal for higher education institution governance

Government analyst Pam Fredman has now submitted the report “En långsiktig, samordnad och dialogbaserad styrning av högskolan” (the Governance and Resource Inquiry) and presented it at a well-attended seminar in Stockholm last week. The aims of the investigation were, among other things, to clarify the role of higher education institutions in society, clarify divisions of responsibility between the government and higher education institutions and propose suitable governance methods. The report is 467 pages long and a source of knowledge for those interested in the history of higher education institution governance since the early 1900s. In regard to future governance, it includes proposals on the following:

  • a joint government bill for higher education and research to replace the current research bill (a clarification of the close link between research and higher education);
  • a dialogue-based process between the government and higher education institutions for better planning conditions;
  • a new analysis function for independent analyses and policy follow-up, and
  • highlighting external collaboration in the Higher Education Act.

In regard to resources, the report proposes a two-framed grant: first-/second-cycle education and research. Also proposed is an educational governance model that is already familiar to SLU, but which is new to higher education institutions reporting to the Ministry of Education and Research. The model involves establishing an FTE (full-time equivalent) objective and assigning a higher education institution a financial framework. Furthermore, the report proposes a fixed base not governed by the amount of FTEs. The purpose is creating incentives for organising lifelong learning courses and programmes. For research, the report proposes a greater amount (at least 50 per cent) of direct funding to higher education institutions. Since the report proposals must be cost-neutral, it suggests that if additional resources are not allocated to the sector, this can be funded by redistributing resources between research-funding bodies and higher education institutions. The report includes so much more, and we need to analyse it thoroughly before submitting our opinion. The ambition is that, in addition to individual higher education institutions submitting their own opinions, all Swedish institutions will submit a joint opinion on the aspects we agree on to strengthen our chances of making a real difference to the Riksdag’s and government’s standpoint on the report. After all, it concerns the future of all higher education institutions.

Last week concluded with training days for students and programme directors of studies elected to an office. It is a lovely tradition arranged by SLU and Sluss together, and the primary aim is strengthening student influence on education issues at all levels. After all, the future rests with younger generations. They are the researchers, professionals and decision-makers of the future. The dialogue with the students’ unions is key in order for SLU to provide our students with the best conditions and for the students themselves to take responsibility for their learning.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

Högtid med KSLA och Umeå-besök

English version below

Förra veckan avslutades och denna vecka började med en högtidsceremoni. Denna gång var det KSLA:s högtid som firades. Flera SLU:are var där förstås och det var roligt att se så många som valdes in som nya ledamöter eller fick olika hedervärda utmärkelser och priser.

Länsstyrelsen i Uppsala län håller regelbundet möte med statliga myndigheter som är verksamma i länet, däribland SLU. Fokus vid tisdagens möte var tillitsdelegationens regeringsuppdrag att arbeta för ökad tillit i styrningen av offentlig sektor. Som jag ser det är tillitsbaserad styrning en grundfilosofi inom akademin, inte minst med tanke på vår tradition av kollegial styrning. Att styra genom tillit är att ta vara på alla medarbetares kompetenser på bästa sätt, och de flesta beslut fattas bäst ju närmare genomförandenivån de är, brukar jag tänka. Men självklart behövs även mer kontrollerande styrande i särskilda fall. Så ett situationsbaserat styrande och ledarskap tror jag uppfattas som det mest naturliga hos flertalet chefer och ledare. Jag kan tycka det är lite märkligt att staten behöver utreda detta genom en särskild delegation som arbetat under flera år och ännu inte är färdig. Ur universitetssynvinkel hade det varit mer intressant om fokus hade varit på tillitsbaserad styrning från våra uppdragsgivare gentemot myndigheten SLU. Kommer därför med intresse nu ta del av den utredning som offentliggjordes idag, den så kallade Struten.

Mest värdefullt under veckan var en dag vid SLU i Umeå tillsammans med prorektor Erik Fahlbeck och utbildningsnämndens vice ordförande Johan Gaddefors. Vi hade samtal med S-faks dekan, fick lära oss mer om framtidsplattformen Future Forest av dess programchef, och pratade grundutbildningens fördubblingsprojekt, särskilt jägmästarutbildningen, med programnämndsrepresentanter, programstudierektorer och studenter. Dessa möten med medarbetare och studenter är inte bara väldigt inspirerande och lärorika, de är helt centrala för att universitetsledningen ska kunna fatta så kloka beslut som möjligt för hela universitetets bästa. Att natt-tåget tillbaka till Uppsala sedan tog flera timmar längre än planerad tidtabell var bara en bonus. Jag hade inga inplanerade möten att känna stress över, utan kunde sitta och njuta av att blicka ut över det vaknande, vinterklädda, vackra och variationsrika landskapet som for förbi utanför fönstret. Äkta tågromantik passar min själ så bra, det ger mig både energi och lugn.

Karin Holmgren, rektor

KSLA ceremony and visit to Umeå

Last week ended and this week begun with a ceremony, this time at KSLA (the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry). Several persons from SLU were there and it was great fun to see so many being elected new members or receiving various honourable awards.

Uppsala county administrative board regularly holds meeting with public authorities that operate in the county – SLU included. The focus of Tuesday’s meeting was the Delegation for Trust-Based Public Management’s government assignment to work for increased trust in public sector management. As I see it, trust-based governance is a basic philosophy within academia, not least considering our tradition of loyal governance. Governing through trust means utilising all employee skills in the best way, and most decisions made at implementation level are better. But naturally, we need more controlled governance in special cases, which is why I believe that situation-based governance and management is considered the most natural for most managers and leaders. However, it is slightly strange that the government needs to investigate this through a special delegation that has worked for years and still has not reached any results. From a university perspective, it would be more interesting if focus lied on trust-based governance from our clients in relation to SLU. Therefore, I will follow the investigation published today, “Styr- och resursutredningen” (the Governance and Resource Inquiry), with interest.

The most rewarding thing this week was the day I spent at SLU Umeå together with Deputy Vice-Chancellor Erik Fahlbeck and deputy chair of the Board of Education, Johan Gaddefors. We spoke to the dean of the S Faculty, learned more about the future platform Future Forest from its programme director and discussed our project to double our number of students, especially within the Forest Science programme, with programme board representatives, programme directors of studies and students. Meeting staff and students is not only inspirational and educational, it’s key in relation to allowing the university management to make as wise decisions as possible that benefit the university. The fact that the night train back to Uppsala took several more hours than planned was just a bonus. I had no meetings to stress about; instead, I just enjoyed the awakening, wintery, beautiful and varying landscape outside the window. True train romance suits my soul and makes me both energetic and calm.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

Alnarpskonferensen lockade många

Scroll down for English version

Klimatsmart företagsledning lockade många besökare till SLU i Alnarp i förra veckan. Gott och väl över 200 personer, däribland glädjande nog många studenter kom och lyssnade på och diskuterade med intressanta föredragshållare. Vi rörde oss från de stora globala utmaningarna med att nå tvågradersmålet, till betydelsen av förändrade brukningsmetoder, som mer fånggrödor i växtföljden. Vi fick insiktsfulla och inspirerande presentationer från företagare inom livsmedelsbranschen, som på olika sätt framgångsrikt visar att det går att förändra moderna progressiva företag så att deras klimatpåverkan blir väsentligt mindre, eller rent av så kallat klimatpositiva.

Samtidigt blev det tydligt hur komplexa strukturer och samband vi har att göra med, när vi nu på allvar ska ställa om produktion och konsumtion så att den blir mer hållbar och radikalt mindre miljöbelastande. Självklart kommer livsmedelsproduktionen vara en stor utmaning. Vi kan välja bort mycket av det vi konsumerar idag, för att minska den globala uppvärmningen, men vi kan inte sluta att äta.Vi kan däremot göra stora förändringar i våra dagliga rutiner och beteenden, och vi kan binda kolatomer från luften ner i marken igen. Jordbruket och jordbrukets företagare kommer fortsatt spela en avgörande roll för såväl samhällets utveckling som för vårt framtida klimat.

Årets Alnarpskonferens illustrerade hur viktiga SLU:s frågor är, vilken stor skillnad vi alla kan göra och hur spännande det kan vara att utveckla nya affärsidéer inom livsmedelssystemen och den gröna sektorn. Stort tack till arrangörerna, för ett program som inte minst alla SLU:s studenter nog hade haft glädje av, er kompetens behövs ute i samhället!

PS. Konferensen finns inspelad och går att se via denna länk.

Erik Fahlbeck, prorektor samt vicerektor för samverkan

The Alnarp Conference 2019

Climate-smart business management was a topic that attracted a lot of visitors to this year’s conference at SLU Alnarp. Well over 200 visitors attended, including – I’m happy to say – a number of students, above all future agricultural managers. They had the opportunity to listen and talk to interesting presenters covering a range of topics, from the grand global challenge of reaching the 2-degree target to the importance of new farming practices such as increased use of catch crops. There were insightful and inspiring presentations from representatives of food businesses who in various ways showed that you can successfully change modern, progressive companies and significantly reduce their climate impact or even make them “climate-positive”.

At the same time, it became evident that we are dealing with immensely complex structures and relationships in the transition to sustainable production and consumption habits that are radically less taxing on the environment, a transition we all need to make. Food production will present a major challenge. We can stop consuming a lot of the things we consume today in order to reduce global warming, but we cannot stop eating. What we can do is make considerable changes in our daily routines and behaviour, and we can increase the amount of carbon we bind in the soil. Agriculture and agricultural businesses will continue to play a crucial role, for societal development as well as for our future climate.

This year’s Alnarp Conference illustrated how important SLU’s work is – that we really can make a difference – and how exciting it can be to develop new business ideas related to food production and the land-based sector. A big thank you to the organisers for a conference programme that inspired not least the SLU students – society needs you!

Erik Fahlbeck, Deputy Vice-Chancellor and Pro Vice-Chancellor for external collaboration

SLU och nya regeringen

English version below

Denna vecka samlades rektorerna för Sveriges lärosäten till den årliga rektorskonferensen. Traditionellt får vi besök av ministern för högre utbildning och forskning vid konferensen. Spänningen var stor bland oss rektorer, skulle den alldeles nyutnämnda ministern hinna komma? Hon, Matilda Ernkrans, kom, men först till middagen. I stället fick vi tid för längre samtal och diskussioner med tjänstemän ifrån utbildningsdepartementet.

Nya ministern Matilda Ernkrans middagstalar för lärosätenas rektorer

I regeringsförklaringen och i det så kallade 73-punktsprogrammet har högre utbildning och forskning tyvärr mycket lite utrymme, vilket påtalades för såväl ministern som tjänstemännen. Det finns korta skrivningar om att försvara Sverige som ledande forskningsnation och att värna den fria forskningen (bra!), om behovet av kompetensförsörjning, det livslånga lärandet och satsning på distans- lärar- och sjuksköterskeutbildningar, men inte mycket mer. Inte minst därför är det viktigt att vi från universiteten och högskolorna själva i olika sammanhang påminner våra politiker om betydelsen av att satsa på forskning och utbildning för en hållbar framtid.

Vid vårt departement, näringsdepartementet, har SLU fått såväl ny minister som statssekreterare. Jennie Nilsson blir landsbygdsminister och Per Callenberg blir statssekreterare. Jag var på departementet under torsdagen, inbjuden för att berätta om vår utbildningsvision och ”fördubblingsprojektet”. Jag fick inte möjlighet att presentera SLU:s centrala roll för utvecklingen av ett biobaserat samhälle för minister eller statssekreterare denna gång. Däremot är jag glad att konstatera att kollegorna på departementet är fortsatt positiva till vårt arbete att attrahera fler unga människor till våra utbildningar. De uppmuntrade oss att lyfta detta i kommande budget- och myndighetsdialoger.

Jag har även fått en presentation av vår samordningsgrupp för jämställdhetsintegrering vid SLU. Under den gångna hösten har flera viktiga aktiviteter och utbildningsinsatser med fokus på rekryteringsfrågor och jämställdhet i undervisningen genomförts. Ett förslag till ny organisation för jämställdhet och jämlikhet ska diskuteras i kommande ledningsråd. Jag är angelägen om att hitta de bästa vägarna framåt i detta arbete, så att vi vid SLU kan känna stolthet över att ge alla våra medarbetare och studenter lika villkor och möjligheter oavsett könsidentitet.

Veckan avslutades med pompa och ståt då jag deltog i Uppsala universitets högtidsceremoni, doktorspromotionen. Dessa tillställningar är inte bara festliga, de ger också möjlighet till nätverkande och utveckling av nyttiga kontakter för SLU.

Karin Holmgren, rektor

SLU and the new government

This week, vice-chancellors from Sweden’s higher education institutions gathered for the annual vice-chancellors’ conference. Traditionally, we are always visited by the Minister for Higher Education and Research. Everyone was very excited; would the new minister come? She – Matilda Ernkrans – did, but not until the dinner. Instead, we had the opportunity to talk at length with officials from the Ministry of Education and Research.

New Minister Matilda Ernkrans addresses the vice-chancellors.

In the government programme and the so-called 73-point programme, higher education and research unfortunately did not get a lot of space, which we mentioned to both the ministers and officials. There are short formulations regarding preserving Sweden as a leading research nation and protecting free research (good!), the need for skills provision, life-long learning as well as distance-, teacher- and nursing programmes, but not much else. This is why it is important that those working at universities and higher education institutions, in different contexts, personally remind our politicians how important it is to take initiatives regarding research and education for a sustainable future.

The Ministry of Enterprise and Innovation, which SLU belongs to, has both a new minister and a state secretary. Jennie Nilsson is the Minister for Rural Affairs and Peter Callenberg is her state secretary. I visited the ministry last Thursday – I had been invited to talk about our educational vision and project to double our number of students. This time, I was not given the opportunity to present SLU’s central role in the development of a bio-based society to either the minister or state secretary. However, I am happy to verify that their colleagues at the ministry are still positive toward our work of attracting more young people to our courses and programmes. They encouraged us to highlight this in the coming budget and public authority discussions.

I also viewed a presentation from our coordination group for gender mainstreaming work at SLU. During last autumn, several activities and education efforts focusing on recruitment issues and gender equality in education were carried out. The management group will discuss a proposal for new gender equality and equality organisation at a future meeting. It is important to find the best ways forward in this work – that way, SLU can be proud that all our employees and students are treated equally and given equal opportunities regardless of gender identity.

The week was concluded with splendour when I took part in Uppsala University’s academic ceremony – the doctoral award ceremony. These events are not just festive – they are also an excellent opportunity for networking and developing good contacts for SLU.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

Mot en bättre värld med breddad miljöanalys

In English below.

Ett nytt år, en ny start. När det nya året ännu ligger framför oss har vi chansen att höja blicken, att tänka stort. Och vad skulle vara större än en mer hållbar värld? Men hur kommer vi dit?

Visioner saknas inte. Ta till exempel FN:s Agenda 2030, med 17 globala mål för hållbar utveckling, och Parisavtalet, med mål för att hålla nere den globala uppvärmningen. Dessa två är bland de största visionerna som finns. Men hur gör vi för att nå dit? Hur kan SLU bidra?

Vi ska fortsätta arbeta som vi gör, fast smartare. Den slutsatsen kan man dra av avslutningen av klimatmötet i Katowice (COP 24) förra året. Mötets stora framgång var överenskommelsen om hur de mål som formulerades i klimatavtalet från Paris 2015 kan mätas – genom att bedriva miljöanalys, på samma sätt som för andra miljömål. Och här är vi på SLU starka.

Vi har kommit långt med åtgärdsplaner och uppföljningssystem, men vi kan bli ännu bättre! Parisavtalet, med alla sina utmaningar, är relativt sett enkelt ur ett miljöanalysperspektiv. Det fokuserar på växthusgaser, kolsänkor, och – på ett högre plan – omställning till en cirkulär bioekonomi. Men det är bara en del av vägen framåt mot en bättre värld.

För att nå en hållbar värld till år 2030 behövs en agenda som är bredare än minskade växthusgasutsläpp. FN:s Agenda 2030, som togs 2015, innehåller 17 globala mål, sustainable development goals (SDG:s). Dessa mål skiljer sig från miljömålen, i det att alla 17 innefattar tre dimensioner av hållbarhet; förutom miljömässig hållbarhet även social och ekonomisk hållbarhet.

Att det finns ett behov av att arbeta i alla tre dimensioner kan vi se nu i Paris. Paris, som var värd för klimatavtalet år 2015, skakas av protester från människor som känner sig orättvist drabbade av de ekonomiska uppoffringar som krävs för att nå klimatavtalets mål. Detta visar, med all tydlighet, behovet av att inkludera de ekonomiska och sociala dimensionerna för att det ska vara möjligt att uppnå de globala målen i Agenda 2030.

Här ser vi att det finns en möjlighet för SLU att bidra till Agenda 2030 genom att bygga vidare på och utveckla vår kompetens och erfarenhet från miljöanalys. För att nå dit behöver vi utmana oss själva att tänka bortom miljöindikatorer och utveckla vår förmåga att se, tänka och verka i de tre dimensionerna av hållbarhet. Här ger ett Formas-anslag, ”Evidensbaserad hantering av SDG-synergier och konflikter: Förnyelse av miljöanalysen för en mer effektiv roll i Agenda 2030”, oss en möjlighet att arbeta mer i den riktningen. Vi ser även fram emot andra initiativ under 2019 som gör att SLU:s unika miljöanalysverksamhet för Sveriges miljömål vidareutvecklas och bidrar till hållbarhet, både på hemmaplan och i andra delar av världen.

Kevin Bishop och Ylva Hillbur

Towards a better world with broadened environmental assessment

A new year, a new start. This is a great chance to raise our eyes, to think big. And what could be bigger than a more sustainable world? But how do we get there?

Visions are not lacking. Take e.g. the UN Agenda 2030, with 17 global goals for sustainable development, and the Paris Agreement, with goals to control global warming. These two are among the greatest visions that exist. But how do we get there? How can SLU contribute?

One way is to continue working as we do, though smarter. This conclusion can be drawn from the conclusion of the climate summit in Katowice (COP 24) last year. The big success of the meeting was the agreement on how the goals formulated in the climate agreement from Paris 2015 can be assessed – by conducting environmental monitoring and assessment, in much the same way SLU is already contributing to the work on other environmental goals. This is an area in which SLU is strong.

We have come a long way with action plans and follow-up systems, but we can get even better! The Paris Agreement, with all its challenges, is relatively simple from an environmental assessment perspective. That agreement focuses on greenhouse gases, carbon sinks, and – at a higher level – conversion to a circular bioeconomy. But it is only part of the way forward towards a better world.

In order to reach a sustainable world by 2030, an agenda is needed which is broader than reduced greenhouse gas emissions. The UN Agenda 2030, which was adopted in 2015, contains 17 global sustainable development goals (SDGs). These goals differ from earlier environmental goals since all 17 include three dimensions of sustainability – environmental, social and economic sustainability.

We can already see that there is a need for the Paris Agreement to work with all three of these dimensions. Paris, which hosted the climate agreement in 2015, has been shaken by protests from people who feel unfairly affected by the financial sacrifices needed to reach the Paris Agreement goals. This is an object lesson in the need to include the economic and social dimensions in order to achieve the global goals of Agenda 2030.

Here, we see that there is an opportunity for SLU to contribute to Agenda 2030 by building on and developing our expertise and experience from environmental monitoring and assessment (EMA). To achieve this, we need to challenge ourselves to think beyond environmental indicators and to develop our ability to see, think and work in the three dimensions of sustainability. A Formas grant, ”Evidence-based management of SDG synergies and conflicts: Renewal of EMA for a more effective role in Agenda 2030”, gives us an opportunity to work more in that direction. We are also looking forward to other initiatives during 2019 that will enable SLU’s unique EMA activities for Sweden’s environmental goals to be further developed and contribute to sustainability, both at home and in other parts of the world.

Kevin Bishop and Ylva Hillbur

Framtidsspaningar och upptakt för en ny SLU-strategi på agendan

English version below

Denna vecka startade med ledningsrådsinternat i Sigtuna. Vi var glada att ha med oss Maria Knutsson Wedel som särskilt inbjuden.

Undermötet fokuserade vi dels på visionäraframtidsspaningar – hur vill vi att SLU ser ut år 2040 – och dels på en upptakt inför kommande arbete med SLU:s strategi 2021-2024. Vi talade både om arbetsprocessen – hur involvera alla medarbetare på bästa sätt, och om viktiga ämnesområden att lyfta fram. SLU:s roll i en allt mer digitaliserad värld, SLU:s roll för en hållbar utveckling, SLU:s identitet, visioner och verksamhetsidé var områden som vi rörde oss mycket kring och som vi kommer att återkomma till framöver.

Under onsdagen deltog jag, tillsammans med vicerektor Kevin Bishop, i Uppsala-Stockholm-Linköping-regionens rektorsmöte om nationella forskningsinfrastrukturer. Det var ett mycket stimulerande och konstruktivt möte som syftade till att belysa regionens kompetens och behov av forskningsinfrastrukturer, samt att verka för att, gentemot forskningsfinansiärerna, stärka lärosätenas inflytande över framtida utveckling av nationella infrastrukturer.

Flera möten under veckan har berört utvecklingen i Uppsala och kommunens ambitione ratt växa söderut och dess omfattande önskemål att förvärva mark av SLU. Genom Torleif Härd, Erik Fahlbeck och Martin Melkersson bevakar universitetsledningen att det, i kommande förhandlingar med kommunen, tas hänsyn till SLU:s centrala intressen att värna jordbruksmark viktig för vår forskning och utbildning.

Och veckan slutade precis som jag önskade i förra veckan – så rikligt med snö så att det går att åka skidor i Uppsala. Nu ser jag fram emot en helg ute i spåren!

Karin Holmgren, rektor

On the agenda: Horizon scanning and kick-off for a new SLU strategy

This week began with an away day in Sigtuna for the Vice-Chancellor’s Management Group, and we were excited to include Maria Knutsson Wedel as our special guest.

The meeting focused on some visionary horizon scanning– what we want SLU to look like in 2040 – and saw the kick-off for work on the new SLU strategy 2021–2024. We talked about the work process (how to include all staff members in the best way) and important areas to highlight. SLU’s role in relation to a more digitised world, sustainable development, SLU’s identity, visions and mission statement were all subjects we discussed at great length and which we will be returning to in the future.

On Wednesday, together with Pro Vice-Chancellor Kevin Bishop, I took part in the Uppsala-Stockholm-Linköping region’s vice-chancellors’ meeting on national research infrastructures. It was a highly stimulating and constructive meeting that aimed at highlighting the region’s expertise and need for research infrastructures, as well as at strengthening, vis-à-vis funding bodies, the influence of higher education institutions over future development of national infrastructures.

Several of my meetings this week have touched upon the developments in Uppsala and the municipality’s ambition to expand southwards, as well as its request to acquire extensive SLU land areas. From our management, Torleif Härd, Erik Fahlbeck and Martin Melkersson are working to ensure that SLU’s key interest in protecting the agricultural land important to our research and teaching is taken into consideration.

And the week ended just as I hoped: there is enough snow for skiing in Uppsala. I’m looking forward to a weekend in the trails!

Karin Holmgren, Vice-Chancellor