Stort fokus på våra utbildningar

English version below

Flugsnappare och sjörök över Sunnerstaviken. Katt och fasan på fyra meters avstånd vaktar på varandra. Mina morgonpromenader är en skön kontrast till de intensiva dagar som sedan är på SLU.

Den senaste tiden har varit extra intensiv. Rektor/universitetsledning har varit på möte med Jordbruksverkets ledning, träffat SLU:s nya minister, landsbygdsministern Jennie Nilsson, presenterat SLU:s verksamhet för riksdagens miljö- och jordbruksutskott och nu senast deltagit i universitetsstyrelsens möte (som för första gången genomfördes med videouppkoppling för ledamöter på distans, funkade bra!). Gemensamt för alla dessa möten har varit entusiasmen över SLU:s forskningsframgångar samt intresset för vårt så kallade fördubblingsprojekt. Vi får mycket uppmuntran och stort stöd när vi berättar om våra ambitioner att utveckla våra, för den gröna näringen, så viktiga utbildningar så att vi ska attrahera flera kvalificerade sökanden till dem. Vi har också genomfört rundabordssamtal om utbildningsvisionen, särskilt riktat mot potentiella arbetsgivare inom den gröna näringen. Här möts vi av såväl positivt stöd som ifrågasättande av våra metodval för att nå målet om flera studenter. Det är viktigt att fortsätta föra en bred dialog såväl internt som externt, för att hitta de bästa vägarna framåt samt för att undanröja spridning av falsk information av vad vi faktiskt gör.

Utvecklingen av våra agronomutbildningar har stått i särskilt fokus i olika media under de senaste veckorna. Fakta är att vi utvecklar våra agronomutbildningar för att följa samhällets och arbetslivets behov och för att attrahera fler studenter. Vi gör det för att säkra både djup och bredd inom området. Vi vill göra det genom att behålla agronomutbildningen och agronomexamen men inte programmen så som de är strukturerade i dag. Det ska vara fortsatt tydligt vad en agronomexamen innebär innehållsmässigt och den kommer inte att vara urvattnad. Kraven för att få en agronomexamen kommer även i fortsättningen att vara höga. Det ska vara möjligt för studenter som inte strävar efter en agronomexamen att läsa valda delar av våra agrart inriktade kurser. Det ska vara möjligt för unga människor som inte behärskar traditionella begrepp, som agronom och jägmästare, att ändå hitta till dessa utbildningar.

Världen behöver fler utbildade med gedigna kunskaper och en examen från SLU, inte minst för att fylla framtida delvis nya kompetensbehov inom de gröna näringarna för att vi ska klara att förena samhällets produktionsbehov med miljö- och klimatmål.

Karin Holmgren, rektor

Considerable focus on education

Flycatchers and lake mist over Sunnerstaviken. A cat and pheasant observing each other. My morning walks are nice contrasts to my intense days at SLU.

The past few weeks have been extra intense. I/the university management have met with the Swedish Board of Agriculture management as well as the new Minister for Rural Affairs, Jennie Nilsson, whose responsibilities include SLU. We have also presented SLU operations to the Riksdag’s Committee on Environment and Agriculture and recently took part in the SLU Board’s latest meeting (the first one carried out using video for long-distance members – it went well). All of these things have included enthusiasm for SLU’s research successes and interest in our project to double our number of students. We are very encouraged and supported when we talk about our ambition to develop our (important) courses and programmes relating to the land-based sector in order to attract more qualified applicants. We have also had round-table discussions on our educational vision, especially aimed at potential employers within the land-based sector. In those contexts, we are met with both support and questions on our choice of methods to attract more students. It is important to continue talking broadly about this, both internally and externally, in order to find the best path forward and avoid false information on what we actually do.

The media has especially focused on our agricultural education these past weeks. The facts are that we are developing our agricultural courses and programmes to meet society’s and the labour market’s need of attracting more students. We do it to secure both depth and breadth in the field. We want to keep providing agricultural education and qualifications, but not in the way the programmes are structured today. It will remain clear what an agricultural degree involves, content-wise, and it will not be diluted. The requirements for a Degree of Master of Science in Agriculture will remain high. Students who aren’t looking for an agricultural degree should still be able to take agricultural courses. It should be possible for young people who do not know traditional terms such as agronomist and forester to still discover these courses.

The world needs more educated persons with genuine knowledge and a SLU qualification, not least to partly fill future expertise needs within the land-based sector. This must be done in order to join society’s need for production with environmental and climate objectives.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

SLU med i storsatsning på Skansen

English version below

Nu är SLU och Stockholms universitets gemensamma kunskapscentrum för Östersjön Baltic Sea Science Center på Skansen invigt. Jag välkomsttalade tillsammans med SU:s rektor Astrid Söderberg-Widding vid förhandsvisningen för universitetens medarbetare och våra prorektorer Erik Fahlbeck och Clas Hättestrand talade vid själva invigningen i närvaro av vår kronprinsessa.

Astrid Söderberg-Widding och Karin Holmgren talar vid förhandsvisningen. Foto: Cajsa Lithell
Kronprinsessan Victoria vid utställningen. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

Östersjön är en viktig naturresurs som behöver förvaltas klokt om det inte ska bli en förlorad resurs. Då behövs såväl inomdisciplinär forskning som tvärvetenskap och att fler personer vet mer om de utmaningar vi står inför kring Östersjön. Här har SU och SLU gemensamma intressen. Från SLU:s sida kan vi särskilt bidra med vår miljöanalysverksamhet för att bevaka Östersjöns miljötillstånd. Vi driver också viktig ekosystemforskning kopplad till fisk, fiskebestånd och hållbart fiske. SU har forskning om Östersjöns ekologi och miljöfrågor som övergödning och miljögifter. Det känns lite extra roligt för mig med detta samarbete då jag har ett förflutet på SU och det var riktigt roligt att träffa gamla kollegor denna dag.

Baltic Sea Science Center kommer för SLU:s del att bli en välbehövlig arena för att visa upp vår viktiga forskning. Här kan vi nå ut brett till allmänheten och nya målgrupper av blivande studenter och visa att vi har angelägen verksamhet av relevans för Östersjön. Vi är ju ett miljöuniversitet kombinerat med att vi är rotade i produktionsfrågor i lant- och skogsbruk. Vi tror att fler ungdomar skulle vilja plugga hos oss om de förstod det!

Kunskapscentret ligger mycket centralt på Skansen, nära ingången. Jag blev oerhört imponerad av såväl den estetiska utformningen av centret som av det vetenskapliga innehållet och hur begripligt det hade formulerats. En verklig våg av viktig kunskap om Östersjön, tillgänglig för allmänheten och inte minst för skolungdomar har skapats. Jag riktar ett särskilt varmt tack till stiftelsen Baltic Sea 2020 och Skansen som har gjort detta möjligt. Dessutom ett stort tack till alla de forskare som deltagit i processen med att ta fram utställningarna och kvalitetssäkra deras innehåll. Och till er alla: Besök Östersjöns kunskapscentrum på Skansen! Ni kommer inte att bli besvikna

Mer information om SLU:s medverkan i Baltic Sea Science Center hittar du här.

Karin Holmgren, rektor


SLU part of major initiative at Skansen

The Baltic Sea Science Center, a knowledge center from SLU and Stockholm University, located at Skansen, has been launched. I gave the opening speech together with SU’s President Astrid Söderberg-Widding at the private showing for our university employees. Deputy Vice-Chancellor Erik Fahlbeck from SLU and Vice President Clas Hättrestrand from SU spoke at the actual launch, which was also visited by the crown princess.

Astrid Söderberg-Widding and Karin Holmgren making a speech during the private showing. Photo: Cajsa Lithel
Crown Princess Victoria at the exhibition. Photo: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

The Baltic Sea is an important natural resource that needs to be managed in a sensible way if we are to keep it. We need both inter- and multidisciplinary research and more awareness of the challenges that the Baltic Sea is facing. In this context, SU and SLU have joint interests. SLU can especially contribute with our environmental monitoring and assessment to oversee the environmental conditions in the Baltic Sea. We also conduct important ecosystem research connected to fish, fish stocks and sustainable fishing. SU researches Baltic Sea ecology and environmental issues such as eutrophication and environmental toxicants. This collaboration feels extra special to me since I used to work at SU – it was lovely to meet my old colleagues again.

The Baltic Sea Science Center will be a very needed arena to display SLU’s important research. It allows us to reach out to the public and new prospective students and show that our operations are very relevant to the Baltic Sea. After all, we are an environmental university combined with deep roots in agriculture and forestry. We think more students would want to study here if they realised this.

The center lies in a central location at Skansen, close to the entrance. I was very impressed by both the aesthetic design and the well-formulated scientific content. An important wave of Baltic Sea knowledge has been made available to the public, not least school children. I especially want to thank the Baltic Sea 2020 foundation and Skansen for making this possible. I would also like to thank all the researchers who took part in the process of developing the exhibitions and quality assuring their content. I also want to say this to you all: Visit the Baltic Sea Science Center at Skansen! You will not be disappointed.

More information (in Swedish) on SLU’s part in the Baltic Sea Science Center can be found here.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

Ny kompetensnivå för ökad professionalitet och excellens inom miljöanalys

Skrolla ned för en engelsk version av texten

Nu öppnar den första utlysningen av kompetensnivån senior miljöanalysspecialist. Kompetensnivån kompletterar docent respektive excellent lärare och innebär att även skickliga medarbetare inom fortlöpande miljöanalys synliggörs samt ges möjlighet till en karriärutveckling. Samtidigt får SLU en tydligt utpekad grupp av medarbetare som på ett strategiskt plan bidrar till miljöanalysens utveckling.

Miljöanalysverksamheten är unik bland svenska lärosäten med kompetensbehov som ser något annorlunda ut än den som krävs i en mer traditionell akademisk karriär. Excellens i att ta fram och förmedla beslutsunderlag riktade till nationella myndigheter är svår att värdera med mått anpassade för forskning eller utbildning. Den nya kompetensnivån är därför en viktig milstolpe.

Med kompetensnivån senior miljöanalysspecialist får SLU en vägvisare till excellens inom miljöanalys i universitetsmiljö. Huvudkomponenter, liksom för docenter respektive excellenta lärare, är vetenskaplighet, ledarskap, pedagogik och samverkan.  Kriterierna för att uppnå kompetensnivån senior miljöanalysspecialist har dock anpassats till de speciella förväntningar som finns inom miljöanalys.

Pedagogiken behöver vara mer inriktad på att möta målgrupper utanför universitetet. Allt arbete ska utföras på vetenskaplig grund, även vid de snabba återkopplingar till beslutsfattare som fortlöpande och med kort varsel efterfrågar underlag. Det krävs också skicklighet i att arbeta med miljödata, vilket är en komplex kunskapskälla som är helt avgörande för evidensbaserad hantering av de enorma utmaningar som finns kring klimat, biodiversitet, föroreningar och andra dimensioner av mänsklighetens ekologiska fotavtryck.

Huvudkriterierna för bedömning av kompetensnivån senior miljöanalysspecialist är:

  • skicklighet inom fortlöpande miljöanalys
  • vetenskapligt och utvecklande förhållningssätt inom fortlöpande miljöanalys
  • samverkan med samhället
  • medarbetarskap, ledarskap och samarbete inom universitetet
  • internationellt engagemang inom fortlöpande miljöanalys.

Tanken är att dessa bedömningskriterier ska fungera som en ledstjärna genom hela karriären för dem som arbetar med miljöanalys och leda till att SLU kan bidra ännu bättre i arbetet för miljömålen och Agenda 2030.

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

New competence level promotes professionalism and excellence in SLU’s Environmental Monitoring and Assessment

For the first time, you can apply for the title of senior environmental assessment specialist if you have the required competence level. The level complements the titles docent and excellent teacher (university teacher with merit-based salary increment). This means that skilled environmental monitoring and assessment (EMA) employees are highlighted and given the opportunity to develop their careers. At the same time, SLU gets a clearly appointed group of employees who, at a strategic level, contribute to EMA development.

Our EMA operations are unique among Swedish higher education institutions. The competence requirements within this field are somewhat different than in a traditional academic career. Excellence in developing and communicating decision support for sustainable development is a challenge to assess in relation to more traditional criteria for excellence in research and education. Therefore, the new competence level is an important milestone.

With the title of senior environmental assessment specialist, SLU gets a guide for achieving excellence in EMA within a university. Many of the key criteria are similar to those for docents and excellent teachers. These include a scientific approach, leadership, teaching and external collaboration. However, the criteria to reach the competence level of senior environmental assessment specialist have been adjusted to the special expectations relating to EMA.

Teaching needs to be more focused on reaching target groups outside the university. All work should have a scientific approach, even in regard to the swift feedback given to decision-makers, who often require decision support materials on short notice. Excellence in EMA also requires skill in working with environmental data, which is a complex source of knowledge that is crucial to evidence-based management of the massive societal challenges relating to climate, biodiversity, pollution and other dimensions of humanity’s ecological footprint.

The following are the main criteria for assessing the competence level in relation to the title of senior environmental assessment specialist:

  • EMA skills;
  • A scientific and progressive approach to EMA;
  • external collaboration;
  • staff, management and collaboration values within the university;
  • international commitment to EMA.

These assessment criteria not only set the bar for awarding the competence level, but will also serve as a guide to excellence for all of those working with EMA. This will help  SLU contribute even more to Sweden’s environmental objectives and Agenda 2030.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor responsible for environmental monitoring and assessment

Om öppen vetenskap

English version below

Under den senaste tiden har frågan om öppen vetenskap varit aktuell på flera sätt. Öppen vetenskap är ett brett begrepp som bland annat innefattar öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och öppen tillgång till forskningsdata. En central tanke är att forskningsresultat som publiceras öppet i högre grad också kommer till högre nytta för samhället.

Betydelsen av öppen kunskapsdelning för att nå de globala målen för en hållbar utveckling, Agenda 2030, lyfts särskilt fram av UNESCO. Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer är också viktigt för låginkomstländers möjligheter att jämställt kunna verka i det globala vetenskapssamhället. SLU:s profil, inriktad på biologiska naturresurser och globala samhällsutmaningar, innebär att vårt universitet har en nyckelroll i dessa sammanhang. I den nyligen publicerade KoN2018-rapporten finns slutsatser om att SLU har en stor potential att sprida än mer av sina forskningsresultat till omvärlden och på sätt bidra än mer till en utveckling mot ett hållbarare samhälle. Förutom öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata, är SLU:s uppdrag att bedriva fortlöpande miljöanalys en betydelsefull del av arbetet för en hållbar utveckling, och där öppna data bidrar till ökad tillgänglighet och vidareutnyttjande av miljödata i samhället. Från den 1 januari i år är ett av SLU:s övergripande miljömål att miljöanalysdata i högre utsträckning ska publiceras som öppna data.

En fråga som engagerat många forskare är Plan S. Plan S är ett initiativ från cOAlition S, ett internationellt konsortium av forskningsfinansiärer dit bland andra Formas och Forte anslutit sig. Målet med Plan S är att främja öppen vetenskap, och forskning finansierad av medverkande finansiärer ska därför från den 1 januari 2020 publiceras med omedelbar öppen tillgång.  Principen att offentligt finansierad forskning ska publiceras omedelbart öppet tillgänglig så långt som möjligt är både lovvärd och viktig. Det finns dock frågetecken kring hur Plan S är tänkt att implementeras, vilket SLU och flera andra lärosäten framfört i den konsultation som Formas och Forte inbjöd till.

Nyligen har Kungliga biblioteket överlämnat fem utredningar till regeringen om hur övergången till öppen publicering kan genomföras. Fortfarande kvarstår en hel del utmaningar, bland annat det som rör dagens meritvärderingssystem och dess påverkan på övergången till öppen vetenskap, samt ansvarsfrågor rörande finansieringen av publiceringskostnader. Det finns också behov av stärkt nationell infrastruktur för öppet tillgänglig publicering. Klart är att det behövs en fortsatt dialog och samarbete mellan lärosätena och finansiärerna. Här är det är angeläget att SLU inte bara följer med och bevakar utvecklingen, utan också påverkar den. Under 2018 genomförde därför SLU-biblioteket en förstudie kring öppen vetenskap och dess potentiella betydelse för SLU. Resultaten publicerades nyligen i en rapport, som kommer att diskuteras vidare inom universitetet.

Det händer med andra ord mycket inom området, och det händer fort! Jag är glad för SLU-bibliotekets aktiva deltagande i processen och ser fram emot en fortsatt dialog om hur SLU bäst kan arbeta med denna viktiga fråga, både i ett lokalt, nationellt och globalt perspektiv.

Karin Holmgren, rektor


Open science

The issue of open science has been discussed a lot lately. It is a broad term that, among other things, include open access to scientific publications and research data. A central idea is that if research findings are published more openly, they will become more useful to society.

UNESCO has especially highlighted the importance of sharing knowledge in order to meet the Sustainable Development Goals (Agenda 2030). Open access to scientific publications is also important in order for low-income countries to be part of the global scientific community. SLU’s profile, which states that we focus on biological natural resources and global challenges, means that our university plays a key role in these contexts. The recently published Quality and Impact 2018 evaluation contains conclusions that state that SLU has great potential when it comes to sharing more of its research findings with the rest of the world, which subsequently involves more contributions to the development of a more sustainable society. In addition to open access to scientific publications and research data, SLU’s assignment is to conduct environmental monitoring and assessment, which is another important part of sustainable development work; open data contributes to increased availability and further societal use of environmental data. As of 1 January 2019, one of SLU’s main environmental objectives is to publish more environmental monitoring and assessment data openly.

An issue that has engaged many researchers is Plan S: an initiative from cOAlition S, an international consortium of research funding bodies – both Formas and Forte have joined. The aim of Plan S is to promote open science; therefore, as of 1 January 2020, research funded by participating funding bodies will be made openly available immediately. The principle of openly publishing publicly funded research as much as possible is both commendable and important. However, there are still questions about how Plan S will be implemented, which SLU and several other higher education institutions brought up when Formas and Forte asked to discuss the matter.

The National Library of Sweden recently submitted five inquiries to the Government on how the transition to open publication can be carried out. There are still some challenges, among other things in regard to the qualification assessment system and its effect on the transition to open science, as well as responsibility issues regarding publication cost funding. There is also a need for strengthened national infrastructure for open publications. It is clear that higher education institutions and funding bodies need to continue discussing these matters and cooperate. It is important that SLU does not simply monitor this development, but actually affects it. Therefore, in 2018, the SLU library carried out a preliminary study on open science and its potential importance to SLU. The results were recently published in a report which the university will continue to discuss.

In other words, a lot is happening in this field, and quickly! I am thankful for the SLU library’s active participation in the process and look forward to a continued dialogue on how SLU best can work with this important issue from a local, national and global perspective.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

Ambition och medvetenhet god grund för fortsatt utvecklingsarbete

Please scroll down for the English version

Under den senaste veckan har diskussioner som kopplar till en hållbar utveckling med hänsyn till såväl klimat- som miljöfrågor förekommit i flera sammanhang. Bland annat har SLU-forskare med olika perspektiv fört en viktig diskussion i dagspressen, och klimatstudenter har uppvaktat sina lärosäten med frågor om vad vi egentligen gör för klimatet.

Universitetens viktigaste uppdrag för en global samhällsomställning är att bidra genom forskning och utbildning, men vi behöver förstås också, som alla myndigheter, företag och organisationer, analysera och minska vår egen direkta påverkan på klimat och miljö. SLU:s vision är att vår verksamhet ska vara klimatneutral år 2027. Vi har riktlinjer och delmål som ska hjälpa oss att nå dit.

Klimatstudentuppropet och andra bottom up-rörelser är en viktig kraft för att ge energi i det arbetet, både för oss inom SLU och för samhället i stort. Klimatstudenterna tycker att det går för långsamt. Vi behöver vara självkritiska och se vad vi mer kan göra, men också kommunicera bättre det som vi faktiskt gör!

Tillsammans med andra lärosäten i Sverige avser SLU också att signera ett gemensamt klimatramverk som syftar till att utveckla, synliggöra och stärka lärosätenas indirekta och direkta klimatarbete för att nå nationella mål och bidra till Parisavtalets mål, att den globala temperaturökningen ska hållas under två grader, men också till FN:s 17 globala odelbara mål som behövs för en hållbar utveckling. För mig är det viktigt att inte isolera klimatfrågan från andra, nog så centrala, utvecklings- och forskningsområden, såsom de bland annat uttrycks i Agenda 2030.
De globala målen och Agenda 2030 beskrivs här.

Vad gör vi då ifrån ledningshåll på SLU? Vi försöker föregå med gott exempel, genom att till exempel minimera flygresandet. Jag väljer alltid tåget i första hand, och så gör även kollegorna så långt möjligt. Likaså har vi dragit ned på mängden kött vid de måltider som är gemensamma för ledningen i olika sammanhang.

Nästa möte med universitetsstyrelsen kommer för första gången att ske i form av ett video/telefonmöte, i stället för att flyga in ett tiotal av styrelsens 15 ledamöter. Vi behöver fortsätta att utveckla en god kultur för videomöten och mycket annat, men ambitionerna och medvetenheten finns och det är en bra grund för fortsatt utvecklingsarbete.

Karin Holmgren, rektor

Ambition and awareness good bases for continued development

This past week, sustainable development issues relating to both climate and environmental issues have been discussed in several different contexts. Among other things, SLU researchers with different perspectives have discussed these issues in the daily press, and climate students have asked their higher education institutions what they are actually doing for the climate.

In order to create global societal change, the universities’ biggest assignment is contributing research and education. However, like all public authorities, companies and organisations, we need to analyse and reduce our own direct effect on the climate and environment. SLU’s vision is to be climate neutral by 2027. We have guidelines and sub-objectives to help us get there.

The climate students and other grassroots movements are important forces to energise this work, both within SLU and society in general. The climate students feel that it is taking too long. We need to be self-critical and see what else we can do, but also communicate what we are actually doing in a more productive way.

SLU also intends to sign, together with other Swedish higher education institutions, a joint climate framework which aims to develop, clarify and strengthen the institutions’ indirect and direct climate work to meet national objectives and contribute to the Paris Agreement’s objectives to keep the global temperature increase below 2 degrees. The same applies to the UN’s 17 Sustainable Development Goals. I personally feel that it is important not to isolate climate issues from other, central development and research areas, for example those expressed in Agenda 2030.

So what is SLU’s management doing? We try to set a good example by minimising air travel; I always travel by train as much as possible, just like my colleagues. Likewise, we have reduced the amount of meat offered at different management meetings.

The next SLU Board meeting will (for the first time) take the form of a video/phone meeting, instead of flying in about 10 of the board’s 15 members. We need to keep developing a good video meeting culture and much more – we have the ambition and awareness – and those are good bases for continued development.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

Kommentar till diskussionen om mat på SLU:s öppet hus

English version below

Under de senaste veckorna har SLU, som ett led i att marknadsföra våra utbildningar, genomfört öppet hus vid våra tre stora campus i Umeå, Ultuna och Alnarp. SLU bjöd på många intressanta seminarier och våra medarbetare och studenter visade och berättade om våra utbildningar. Evenemangen var välbesökta och mycket uppskattade. Jag vill tacka alla som var med och bidrog till detta. Vårt luncherbjudande vid dessa event har lett till en intressant och viktig debatt i olika media och jag vill gärna kommentera det.

Jag uppskattar att våra studenter, medarbetare och andra, för vilka SLU:s budskap är viktiga, engagerar sig i och diskuterar matval, det visar på ett engagemang i frågor som är betydelsefulla för en hållbar samhällsutveckling. Det är ett engagemang som delas av många i dagens befolkning. På individnivå gör människor olika val beroende till exempel på vad man upplever att man själv mår bra av, eller vilken livsåskådning eller strategi för en hållbar framtid man har. Det innebär att det är viktigt för SLU att ha en genomtänkt strategi för de måltider som SLU serverar och beställer. Jag förstår att serveringen av enbart veganska luncher i samband med de öppna husen, kan ha uppfattats som ett politiskt ställningstagande och jag beklagar i så fall det. I själva verket hade beslutet enbart praktiska orsaker, nämligen att göra ett matval som alla deltagare oavsett olika kostönskemål och allergier skulle kunna äta.

Vi har också fått frågor om råvarornas ursprung, till exempel om de kom från Sverige. Som offentlig aktör är vi skyldiga att upphandla ett avtal med en cateringleverantör som vi måste använda när vi ska köpa mat till våra evenemang. Lagstiftningen säger också att vi inte får välja leverantör baserat på livsmedlens ursprung när vi gör upphandlingen. Jag välkomnar dock de diskussioner som finns kring dessa bestämmelser och SLU precis som många andra offentliga aktörer skulle såklart önska en större flexibilitet.

Jag uppskattar den feedback vi fått, och inser att vi alltid bör göra strategiskt genomtänkta val när vi bjuder på mat. Vi kan som universitet tillhandahålla kunskap och underlätta för personer som gjort olika val utifrån att man som individ kan välja olika strategier för att leva hållbart: minska transporter genom närproducerat, äta vegetariskt eller veganskt, stödja god djurhållning, stödja öppna landskap och naturbetesmark, låta bli att flyga, undvika flaskvatten och palmolja, plastbanta etc. Det finns inte en enda väg framåt, det finns många vägval som är bra på olika sätt. Jag har respekt för människors individuella val och jag vill uppmuntra samtalen och diskussionerna kring dessa.

Karin Holmgren, rektor

Food choices at SLU’s open door days ­­– a comment

During the last few weeks, as part of our efforts to market our degree programmes, we have arranged open door days at our main campuses Umeå, Ultuna and Alnarp. There were a number of interesting seminars on offer, and our staff and students were there to inform visitors about our programmes. These events were well attended and very much appreciated. A big thank you to everyone who contributed. At these events, we also offered lunch, which has led to an interesting and important debate in various media. This post is my thoughts on that discussion.

I appreciate that our students, staff and other interested parties who find SLU’s mission an important one engage in and discuss the choice of food, as this shows a commitment to issues of importance to sustainable societal development. This is a commitment they share with a large part of the population.

At an individual level, people make different choices depending on their life stance, on what makes them feel good or what their strategy for contributing to a sustainable future is. Because of this, SLU needs a carefully thought-out strategy for the meals we serve and buy. I understand that only offering a vegan choice for lunch, as we did at our open door days, can be seen as a political statement – I’m sorry if that was the case. The reasons behind this decision were purely practical, we wanted a meal option that would work for all visitors, regardless of any dietary preferences or allergies.

We have also had questions about where ingredients for these meals were sourced, for example if they were Swedish. As a public agency, we are obligated to procure catering services and to always use that agreement when we order catering for our events. According to legislation, we cannot choose our supplier based on where the ingredients come from. However, I welcome discussions on these provisions as, like many other public agencies, SLU would like to see greater flexibility.

I appreciate the feedback we’ve had, and realise that we should always consider our options carefully when we offer meals. As a university, we can provide knowledge and make it easier for individuals who have chosen one of the strategies available for a more sustainable life: reduce transports by choosing local produce, choose vegetarian or vegan, support good animal husbandry, support open landscapes and rough grazing, avoid air travel, not buy bottled water or products with palm oil, reduce the use of plastic etc.

There is no single road ahead, rather there are several different roads, each one good in its own way. I respect people’s individual choices, and I want to encourage discussions on this topic.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

Nytt pengarekord och viktigt jämställdhetsarbete

English version below

För första gången i SLU:s historia passerar våra intäkter från externa bidrag 1 miljard kronor. Av den sammanställning som vårt grants office har gjort framgår att det är speciellt forskningsbidrag ifrån Formas, EU, Wallenbergstiftelserna och Vetenskapsrådet som ökar. Roligt är också att se att andelen internationella bidrag har ökat kraftigt. Denna nyhet kommer samtidigt som vi också kan glädjas åt att ha klättrat ett steg på QS rankning och nu är nummer tre i världen inom kategorin Agriculture & Forestry. Jag vill gratulera och tacka alla SLU:are som bidrar till dessa fantastiska resultat. Tack till alla forskare som hjälper varandra att granska ansökningar, tack till institutions- och fakultetsledningar för strategiskt viktiga rekryteringar och tack till våra centrala och lokala forskningsadministratörer för professionellt och effektivt stöd i ansökningsprocesserna. Grants office sammanställning av alla bidrag finns här: https://internt.slu.se/allafinansiarer

Planeringschef Lena Ousbäck och jag på seminarium på KI. Foto: Karin Holmgren

På den internationella kvinnodagen, den 8 mars, deltog jag och planeringschef Lena Ousbäck i ett mycket välbesökt seminarium på KI, initierat av KI, KTH och Malmö universitet. Universitetsledningarna från dessa universitet lanserade ett nytt universitetsövergripande forsknings- och samverkansprogram för att motverka sexuella trakasserier och genusbaserad utsatthet i akademin. Sveriges minister för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans, underströk i sitt öppningsanförande vikten av att inte glömma vittnesmålen ifrån #metoo. Vid SLU måste vi fortsätta arbeta för att skapa jämställda och trygga arbets- och studiemiljöer. Ett förslag till ny organisation för jämställdhet och lika villkor, som tydliggör ansvarsförhållanden och stärker resurserna för jämställdhets- och jämlikhetsarbetet vid SLU bereds just nu. Att bryta tystnadskulturer och otidsenliga normer kan vara smärtfyllt, tar tid och kräver tålamod. Men det måste gå och det borde kunna gå fortare. Jag ser fram emot SLU:s deltagande i det nya forsknings- och samarbetsprogrammet.

Söndagen 10 mars. Jag hör sånglärkan sjunga vid Dalboviken. Ljuset och solen är här. Våren på väg!

Karin Holmgren, rektor

New funding record and important gender equality work

For the first time in SLU history, our external funding revenue has passed SEK 1 billion. The summary made by Grants Office shows that this is especially due to increased research grants from Formas, the EU, the Wallenberg Foundations and the Swedish Research Council. It is also great to see that the number of international grants has increased considerably. This information comes at the same time as the fantastic news that we have climbed up a spot on the QS World University Rankings; we are now third in the category of Agriculture & Forestry. I would like to congratulate and thank all SLU employees who have contributed to this amazing result. Thank you to all the researchers who review each other’s applications, thank you to department and faculty managements for strategically important recruitments and thank you to our central and local research administrators for professional and efficient support in relation to application processes. The Grants Office compilation of all contributions can be found here: https://internt.slu.se/en/support-services/external-funding/funding-bodies/all-funding-bodies-from-2010/

Head of Division of Planning Lena Ousbäck and I at a KI seminar. Photo: Karin Holmgren

On International Women’s Day, 8 March, I and Head of Division of Planning Lena Ousbäck took part in a well-attended KI seminar, initiated by KI, KTH and Malmö University. The university managements from these universities have launched a new, joint research and external collaboration programme to counteract sexual harassment and gender-based vulnerability in academia. In her speech, Minister for Higher Education and Research Matilda Ernkrans highlighted the importance of not forgetting #MeToo. At SLU, we must continue to create gender-equal and safe work and study environments. A new proposal for the organisation of gender equality and equal opportunities work is currently being prepared; it will clarify distribution of responsibility and strengthen gender equality and equality work at SLU. Breaking a culture of silence and old-fashioned norms can be painful, take time and require patience. But it must be possible, and it should happen sooner. I look forward to SLU’s participation in the new programme.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

SLU:s kompetens behövs!

English version below!

2019 års statsbudget innebar bland annat att Naturvårdsverkets anslag minskade med cirka 2,4 miljarder kronor, vilket får konsekvenser även för SLU. Naturvårdsverket finansierar sedan länge verksamhet vid SLU och ett antal projekt får nu mindre resurser än väntat.

Att bedriva externt finansierad uppdragsverksamhet kan vara en utmaning för SLU:s organisation. Samtidigt som vi ska bedriva en effektiv och optimerad verksamhet med kunniga forskare och miljöanalytiker ska det finnas en beredskap för att ta emot nya uppdrag utifrån samhällets behov. Här har det långsiktiga samarbetet med Naturvårdsverket och andra myndigheter borgat för en viss förutsägbarhet och bäddat för en förtroendefull dialog kring planeringen. De oväntade neddragningarna i 2019 års budget innebär en prövning för samarbetet.

SLU har uppmärksammat såväl Naturvårdsverket som regeringen (både Närings- och Miljö- och energidepartementet) på de konsekvenser som neddragningarna resulterar i. SLU har inte möjlighet att långsiktigt finansiera den verksamhet som SLU utför på uppdrag av Naturvårdsverket om neddragningarna skulle bli permanenta.

SLU:s ambition är att utveckla ny kunskap och att erbjuda en djup och bred kompetens som behövs för att möta myndigheters och andra samarbetspartners behov av vetenskapligt baserad miljödata och kunskap kring hållbar användning av biologiska resurser. I det besvärliga budgetläget ser vi det som särskilt angeläget att föra en dialog med våra uppdragsgivare, för att så långt som möjligt säkra ett gott samarbete kring utvecklandet av kunskapsunderlag för beslut om ett hållbart nyttjande av våra biologiska naturresurser även framöver.

Karin Holmgren, rektor
Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

SLU’s competence is needed!

The government budget for 2019 reduced funding for the Swedish Environmental Protection Agency by approximately SEK 2,400 million, which also has consequences for SLU. The Swedish Environmental Protection Agency finances a number of projects at SLU, which are now allocated less resources than expected.

Externally funded projects are a challenge for SLU’s organization. While we aim to maintain an efficient organization of excellent researchers and environmental analysts, we also need a readiness to take on new collaborations that answer to society’s needs in our areas of expertise. Here, the long-term cooperation with the Swedish Environmental Protection Agency and other authorities has provided both a welcome measure of predictability and a good climate for forward-looking planning.

SLU has informed the Swedish Environmental Protection Agency, as well as both the Ministry of Enterprise and Innovation and the Ministry of Environment and Energy, about the consequences of the budget cutbacks. SLU cannot continue with all the activities that we currently perform on behalf of the Swedish Environmental Protection Agency if the cutbacks become permanent.

SLU has the ambition to develop new knowledge as well as to provide the breadth and depth of scientific competence and data needed to meet society’s needs for environmental monitoring and assessment. Therefore, in this period of turbulence surrounding the budget, we are working even harder on dialog with our partner agencies to secure as much as possible of the constructive collaborations we have to develop decision support knowledge for the sustainable use of our biological natural resources.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor
Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, environmental monitoring and assessment

SLU:s första mooc lanserad

Äntligen! SLU:s första Massive Open Online Course (mooc) har öppnats! När min företrädare på prorektorsuppdraget, Lena Andersson-Eklund, försökte väcka mitt intresse för moocar så förstod jag inte vitsen – en sådan kurs skulle ju inte generera några intäkter. När jag nu har varit med om att följa arbetet med, och lanseringen av, SLU:s första mooc – Effective Livestock Production with Low Use of Antibiotics – inser jag vilket fantastiskt koncept det är. En digital, fritt tillgänglig universitetskurs är ett utmärkt sätt att sprida vetenskapligt baserad kunskap och bidra till det livslånga lärandet. Det som jag särskilt uppskattar med just vår mooc är att den fokuserar på antibiotikaproblem kopplade till låginkomstländer, länder där veterinärer och djurägare har svårt att betala för kurser och vidareutbildning. För SLU:s egen del så bidrar en mooc förstås med att bredda kännedomen om vårt viktiga lärosäte. Att skapa en mooc är ingen quick fix. Det ligger många timmars hårt arbete bakom. Tusen tack till Ulf Magnusson, Sandra Nohrborg och Peter Aspengren som har initierat och drivit arbetet tillsammans med många medarbetare från oss, SVA och Uppsala universitet.

Försäljning av stallar

Marie Löwling, fastighetschef Akademiska hus och Karin Holmgren, rektor SLU, tecknar köpeavtal. Foto: Martin Melkersson.

Efter många års förarbete och diskussioner har jag nu för SLU:s räkning skrivit på köpekontraktet och därmed förvärvat SLU:s stallar vid Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum för 355 000 000 kr från Akademiska hus. Inte var dag jag gör så stora affärer så det kändes mäktigt! För övrigt funderar jag, efter studentkårsbesök, på hur vi – SLU tillsammans med studentkårerna – kan verka för att utveckla den studiesociala miljön för studenterna i Alnarp, ett mycket vackert campus med sin kulturhistoria, men som saknar vissa moderniteter som bör vara självklara i 2019 års studiesociala miljö.

Karin Holmgren, rektor

SLU’s launches its first mooc

Finally! SLU’s first Massive Online Open Course (mooc) has been launched. When my predecessor for this deputy vice-chancellor project, Lena Andersson-Eklund, tried to rouse my interest in moocs, I didn’t see the point – those types of courses wouldn’t give us any proceeds. But now, as I have followed the work with, and launch of, SLU’s first mooc – Effective Livestock Production with Low Use of Antibiotics – I realise what an amazing concept it is. A digital, openly available university course is an excellent way of spreading scientifically based knowledge and contributing to lifelong learning. What I especially appreciate about our mooc is that it focuses on antibiotics issues connected to low-income countries; places where veterinarians and animal owners often cannot pay for courses and continuing professional development. In regard to SLU, a mooc naturally contributes to broadening knowledge of our important university. However, creating a mooc is no quick fix – there are many hours of hard work behind it. Special thanks to Ulf Magnusson, Sandra Nohrborg and Peter Aspengren who initiated and carried out this work together with many SLU, SVA and Uppsala University employees.

Selling of stables

Marie Löwling, Property Manager at Akademiska hus and Karin Holmgren, Vice-Chancellor of SLU, signing a contract of sale. Photo: Martin Melkersson.

After many years of preliminary work and discussion, I have now signed, on behalf of SLU, a contract of sale that acquires SLU’s stables at the Centre for Veterinary Medicine and Animal Science from Akademiska hus. The sum was SEK 355,000,000. It’s not every day that I do such business, and it felt momentous.

In addition, following a visit to students’ unions, I have been thinking of how we – SLU and said unions – can work to develop the study environment in Alnarp. It’s a very beautiful campus with great cultural history, but it lacks certain modern things that should be obvious aspects of a study environment in 2019.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

Om doktoranders försörjning

English version coming soon

Professor Inger Enkvist ifrågasätter i sin kolumn i SvD den 13 januari det svenska systemet för forskarutbildning, särskilt det faktum att doktoranderna oftast är anställda. Enskilda doktorander respektive ordförande i Sveriges förenade studentkårer har reagerat och replikerat på kolumnen.

Det svenska systemet särskiljer sig vid en internationell jämförelse och dess konsekvenser för forskarutbildningen, forskningen och det svenska samhället är värda att diskutera. På SLU har vi länge arbetat utifrån strategin att en hållbar och förutsägbar försörjning under utbildningen ger bra förutsättningar för att forskarutbildningen slutförs i tid med examen. Idag har de allra flesta doktorander doktorandanställning eller annan form av anställning. För de 7 procent av våra doktorander som är stipendieförsörjda har vi som krav att stipendierna nominellt ska motsvara vad en anställd doktorand erhåller efter skatt. De stipendieförsörjda doktoranderna har numera även sjuk- och föräldraförsäkring via Kammarkollegiet.

I Enkvists kolumn och efterföljande repliker diskuteras flera dilemman. De jag finner mest centrala är:

  • Doktorandernas dubbla roller som både studenter och anställda vilket kan leda till oklarheter vad gäller rättigheter, skyldigheter och ansvar. Både handledare och doktorander ska hantera sina roller som lärare/kollega respektive student/kollega och båda har prefekten som chef.
  • Hur kostnader för doktorandens försörjning parat med krav på forskningsresultat, kan leda till att ”doktoranden föses mot målet” och/eller att avhandlingen inte blir ett resultat av självständigt intellektuellt arbete.

SLU hanterar ovanstående dilemman bland annat genom att:

  • Stärka prefekternas roll som ansvarig för både institutionens anställda och dess utbildningsverksamhet.
  • SLUs huvudhandledare har 10 veckors utbildning i högskolepedagogik inklusive doktorandhandledning. De är väl förberedda att leda utbildningen så att doktoranden vid examen har förmågan att självständigt bedriva forskning. Doktoranderna tränar denna förmåga huvudsakligen via avhandlingsarbetet men även via andra utbildningsaktiviteter. De bedöms och utvärderas kontinuerligt – av handledaren men även av andra forskare och lärare. Vid disputationen bedöms både det muntliga försvaret och den skriftliga avhandlingen av en fristående betygsnämnd.

Sammanfattningsvis söker SLU skapa förutsättningar som tydliggör att doktoranderna är studenter som utbildas, men att de har ett eget ansvar och gör det i ett sammanhang av forskande kollegor – utan oro för den omedelbara försörjningen. Doktoranderna hör till SLU:s viktigaste resurs. De bidrar med sina studier till att flytta forskningsfronten framåt. Att erbjuda dem anständiga villkor under deras studietid är för mig en självklarhet.

Karin Holmgren, rektor

Doctoral support

In her column (only in Swedish) from 13 January 2019, Professor Inger Enkvist questions the Swedish doctoral education system, especially the fact that doctoral students often are employed. Individual doctoral students and the chair of the Swedish National Union of Students have reacted to this column and responded to it.

The Swedish doctoral education system distinguishes itself in international comparisons, and the consequences for doctoral education, research and Swedish society are worth discussing. At SLU, we have long used the strategy that sustainable and predictable financial support during your studies gives you good conditions to complete your doctoral education in time, and with a degree. Today, most doctoral students have specific doctoral employments, or other forms of employment. For the seven per cent of our doctoral students who support themselves through scholarships, we require that these scholarships nominally correspond to what an employed doctoral student receives after taxes. Today, doctoral students with scholarships also have health and parental insurance through the Legal, Financial and Administrative Services Agency.

In Enkvist’s column and in subsequent replies, several dilemmas are discussed. The following are the ones I find most important:

  • The double role of a doctoral student, considering that they are both student and employed, which may lead to uncertainty about rights, obligations and responsibilities. Both the supervisor and doctoral student must manage their roles as teacher/colleague and student/colleague, respectively. The head of department is the manager of both parties.
  • Doctoral support costs together with required research findings can lead to “pushing the doctoral student towards the goal” and/or that their thesis is not a result of independent, intellectual work.

SLU handles the dilemmas above by for example doing the following:

  • Strengthening the role of head of department as the person responsible for both department employees as well as its educational operations.
  • Ensuring that principal supervisors at SLU go through ten weeks of teaching and learning in higher education training, including the supervision of doctoral students. They are well-prepared to teach in a manner that gives the doctoral student the ability to conduct independent research. Doctoral students primarily learn how to do this in their thesis work, but also through other education activities. They are continuously assessed and evaluated, both by their supervisor and other researchers and teachers. When defending their thesis, both their oral defence and written thesis are assessed by a separate examining committee.

In conclusion, SLU seeks to create conditions that enable doctoral students to be students, but also responsible for themselves in a context with research colleagues and without worrying about immediate financial support. Doctoral students are one of SLU’s most important resources. Through their studies, they contribute to moving research forward. Offering them decent conditions during their study period is unquestionable to me.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor