Bidra till fördubblat antal SLU-studenter!

English version below

Nu har SLU startat arbetet med att förverkliga visionen att vår studentpopulation är fördubblad till SLU:s 50-årsdag, år 2027 och att den speglar mångfalden i Sveriges unga befolkning. Flera projekt pågår om utbildningens struktur och innehåll. Alla anställda och studenter är välkomna att delta och jag hoppas på stort intresse och engagemang från er alla. Frågor som jag gärna vill se belysta är bland annat:

  • Du som forskar, vilka framtidsfrågor ser du som centrala och som motiverar att vi skulle ha fler studenter och kanske nya utbildningar?
  • Du som är engagerad i samverkan, vilka behov möter du i samhället som motiverar att vi skulle ha fler studenter och kanske nya utbildningar?
  • Du som är student, vilken typ av utbildningar tror du hade kunnat locka fler av dina gymnasiekompisar att studera på SLU?
  • Vad lockar unga människor till studier? Vad säger ungdomar i din närhet? (Missa inte heller Ungdomsbarometerns presentation av unga människors attityder och värderingar (länk nedan), det spelar stor roll för hur vi ska utveckla vårt SLU.)

Skärmdump från förslagslåda i CanvasEn förslagslåda är öppen för att ta emot allmänna eller konkreta idéer och förslag för att förverkliga visionen. Alla sorters inspel kan göras, oavsett om det rör sig om struktur, organisation, pedagogik eller utveckling av befintliga och nya kurser och program. Visionär framtidsspaning om framtidens SLU-utbildningar är lika angelägen som konkreta förslag om kurser och program.

Förslagslådan finns i Canvas. Läs mer och registrera dig här. Om du sedan klickar vidare hittar du länkar till presentationer från Ungdomsbarometern samt mitt inledningsanförande från utbildningskonferensen, där jag beskriver mer om visionen. Du hittar även en projektplan för det fortsatta arbetet.

Förslagslådan är öppen till och med den 31 oktober 2018 och jag ser fram emot att läsa dina idéer och synpunkter!

Karin Holmgren, prorektor


Help us double the number of SLU students

We have now started work on realising the vision of doubling our student population, and making sure it reflects the diversity among Sweden’s young citizens, by 2027 – our 50th anniversary. Several projects relating to the content and structure of our programmes are already underway. All staff and students are invited to participate, and I’m hoping to see considerable interest and commitment from you all. Among the issues I’d like input on are:

  • If you are a researcher, what issues do you see as central ones in the future that would motivate more students and perhaps new programmes?
  • If you are involved in external collaboration, what needs do you see in society that would warrant more students and perhaps new programmes?
  • If you are a student, what kind of programmes do you think would make your friends from school interested in studying at SLU?
  • What attracts young people to a university? What do the young people you know say?

A suggestion box is available for both general and concrete ideas that can help realise this vision. All input is welcome, regardless of whether it relates to structure, organisation, teaching and learning or the range of courses and programmes offered (i.e. the development of current and new courses and degree programmes). Visionary ‘futurecasting’ of SLU’s course and programme offering is as important as concrete suggestions.

The suggestion box is available in Canvas. Read more and register here.

The suggestion box will remain open till 31 October 2018. I look forward to hearing your opinions and ideas!

Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor

Arbetet med KoN2018 går vidare

English version below

SLU:s rektorer och dekaner har nu gjort en första genomgång av resultaten från KoN-utvärderingen. Helhetsbilden är mycket glädjande och ger ett gott betyg till våra forskares arbete. Det framgår tydligt att panelerna anser att SLU har en unik profil och åstadkommer stora samhällseffekter. De ser också en stor potential till ökat genomslag i både vetenskapliga och samhälleliga sammanhang. Vår situation beskrivs som ett guldläge (”a golden egg”), som måste tas tillvara.

Forskningens vetenskapliga kvalitet (kriteriet ”Scientific Quality”) har till övervägande del fått gott betyg. Det bekräftar SLU:s goda placeringar i internationella rankningsystem. Som helhet är utfallet när det gäller vetenskaplig kvalitet bättre än KoN 2009 då färre grupper fått låga betyg och medelvärdet höjts. När det gäller forskningens samhällsnytta har en stor majoritet av forskargrupperna fått en mycket positiv bedömning av panelerna. Det är tydligt att panelerna har uppfattat och är imponerade av det stora engagemang som finns hos SLU:s forskare att bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Resultaten från KoN-utvärderingen i form av samtliga panelrapporter samt KoN-gruppens preliminära analys av betygsutfallet för SLU som helhet har nu skickats till prefekterna.

Syftet med utvärderingen är att resultaten ska användas som stöd för framåtsyftande diskussioner om hur våra forskningsmiljöer och institutioner kan utvecklas. Jag vill därför uppmana alla att i första hand titta på resultaten som rör den egna institutionen. Vid tolkning av betygsresultat bör man ha i åtanke att kraven för att få ett visst betyg kan variera mellan de olika panelerna, vilket gör det vanskligt att jämföra betyg som getts av olika paneler.

Samtidigt som vi gläder oss åt de positiva resultaten, finns det vissa saker som vi behöver arbeta med för att höja oss ytterligare – och detta gäller på såväl forskargrupps-, institutions-, fakultets- som SLU-nivå. Vid den strategiska workshop som hölls gemensamt för ledningen och panelerna i slutet av KoN-veckan lyftes en rad generella utmaningar och möjligheter fram. Dessa frågor – och andra – kommer att diskuteras inom SLU:s ledning framöver. Jag vill uppmuntra varje institution att föra motsvarande diskussioner internt! Tillfälle till återkoppling kommer att ges vid fakulteternas prefektmöten under hösten och rektors prefektmöte 30-31 oktober.

Denna gång finns inga medel avsatta för belöning av de grupper, som lyckats bäst i utvärderingen. Goda insatser premieras i det system vi redan har på plats, såsom till exempel den prestationsbaserade anslagsfördelningen och karriärbidrag. Dessutom bidrar resultaten självklart till insikter som är användbara när man söker externa medel och samarbeten. Jag kan också tillägga att UKÄ kommer att sjösätta ett nationellt kvalitetssäkringssystem för forskning, i vilket lärosätenas egna utvärderingar tillmäts stor vikt.

Utvärderingsresultaten kommer att sammanställas och bearbetas av KoN-gruppen och publiceras i en slutrapport som läggs fram för SLU:s styrelse i december. Vi i SLU:s ledning ser fram emot att diskutera KoN-resultaten och de funderingar som dessa väcker!

Peter Högberg, rektor


Work on Quality and Impact (KoN) 2018 progresses

SLU’s vice-chancellors and deans have now carried out an initial review of the KoN evaluation results. The general picture is a very positive one, and our researchers’ work has been highly rated. It is clear that the panels believe that SLU has a unique profile and has an impact on society. They also see large potential for increased impact in both scientific and societal contexts. Our situation is described as ideal, “a golden egg” that we must take advantage of.

For the criterion Scientific Quality, we received mostly high scores. This confirms why SLU is highly ranked internationally as well. In general, the results this time around are better than KoN 2009 since fewer groups received lower scores, and the average is higher. In regard to societal benefits, the panels assessed a large majority of the research teams very positively. It is clear that the panels have seen and are impressed by how committed SLU researchers are to contributing to sustainable societal development.

The KoN results – all panel reports and the KoN group’s preliminary analysis of SLU’s comprehensive results – have now been submitted to the heads of department.

The purpose of the evaluation is to use the results to support discussions on how to further develop our research environments and departments. I would like to encourage you all to primarily review the results relating to your own department. Also, please be aware that as score requirements can vary between panels, it is not advisable to compare scores.

While we rejoice at the positive results, there are certain things we need to continue working on at research team, department, faculty and SLU level. The strategic workshop held jointly for management and panels at the end of the KoN week discussed a number of general challenges and possibilities. The university management will discuss these issues, and others, in the future. I encourage all departments to carry out similar discussions. Feedback opportunities will be available at the heads of department meetings during autumn and the vice-chancellor’s meeting with heads of department on 30–31 October.

This time around, no funding is available to reward the groups that came out tops in the evaluation. Good efforts are already rewarded, for example by performance-based allocation of funding and through career grants. In addition, the results naturally contribute to insights that are useful when applying for external funds and cooperation. I would also like to add that the Swedish Higher Education Authority is launching a national quality assurance system for research where the higher education institutions’ own evaluations will be heavily weighted.

The evaluation results will be compiled and processed by the KoN group and published in a final report submitted to the SLU Board in December. The university management is looking forward to discussing the KoN results and subsequent ideas.

Peter Högberg, Vice-Chancellor

Visst bedriver vi klimatforskning (nr. 2)!

I början av maj skrev jag en blogg om att vi inte uppenbart anses bedriva klimatforskning (länk) och uppmanade till fler publika beskrivningar av hur väder och klimat påverkar naturbruk, våra djur och naturen i övrigt.

Denna varma och torra sommar har nu föranlett en lång rad inlägg från våra forskare och lärare om det extrema vädrets påverkan. Våra skogsforskare har till exempel skrivit om skogsbrändernas historia och ekologi. Jordbruksforskare har beskrivit problemen kring jordbrukets vattenhushållning och möjligheten av ökad bevattning. Husdjursforskare har gett förslag på alternativa foder. Det finns fler exempel och jag är övertygad om att ytterligare bidrag kommer. Jag vill passa på att tacka er som ställt upp med era kunskaper trots att det var semestertid!

När allting fungerar under ett ”normalår” så är det inte uppenbart hur beroende vi är av väder och andra naturförhållanden. Men den extrema sommaren har således tydliggjort naturbrukandets beroende av vädret och betydelsen av vår kompetens.

På TV häromdagen menade en tysk ekolog att lantbruk inte längre är så viktigt. Han refererade sannolikt till att lantbruket sysselsätter få och att dess andel av landets ekonomi är liten (så är det också i Sverige). Men hur kan man säga det, när alla människor behöver mat och vi är fler människor än någonsin förr!

Vårt beroende av klokt naturbrukande består och behöver verkligen utvecklas. Vi behöver fler berättelser om de kvantitativa sambanden mellan naturbruk och människors konsumtion, och om hur det samspelet ska hantera variationer i väder och klimat. Därför behövs SLU!

Peter Högberg

____________________________________________________________________

Does SLU do climate research? Sure we do! (no. 2)!

At the beginning of May, I wrote a blog on how it isn’t always obvious that we do climate research and I encouraged more public descriptions of how the weather and climate affect land management, our animals and nature in general.

The warm and dry summer has caused a number of contributions from our researchers and teachers on the effect of extreme weather. For example, our forest researchers have written about the history and ecology of forest fires; agricultural researchers have described the problems with agricultural water management and the possibility of increased irrigation; animal researchers have proposed alternative feeds. There are more examples, and I am convinced that more contributions will come. I would like to thank all of you who shared your knowledge despite being on holiday.

During a “normal” year, it isn’t obvious how dependent we are on the weather and other natural circumstances. The extreme summer has clarified how reliant on the weather those working with natural resources are, and how important our knowledge is.

A German ecologist recently stated on television that farming is no longer important. He probably meant that it does not provide many jobs and that its share of the national economy is small (the same applies in Sweden). But how can he say that when everyone needs food and there are more of us than ever?

Our dependence on smart land management remains and must develop. We need more stories on quantitative links between land management and human consumption, and how this interaction needs to handle weather and climate variations. That is why we need SLU!

Peter Högberg

”Vem är det som kommer med alla hållbarhetsmålen?” – vicerektor rapporterar från Almedalens torsdag

Visby i slösande sommarsol. Så här på torsdagen är det inte riktigt lika mycket folk och något färre aktiviteter. I år är det 4376 arrangemang totalt. Vi har tio stycken i vårt officiella program, men SLU:are deltar också i flera andra aktiviteter.

Mat & lönsamhet

Prorektor Karin Holmgren i gruppdiskussion under seminariet ”Ny mat på bordet”. Foto Peter Rutherhagen.

Först ut idag var ”Ny mat på bordet”, och alla platser runt borden var snabbt fyllda, med diskussionsglada deltagare som, utifrån korta inledande presentationer, kollektivt fick arbeta fram kreativa förslag. Stort engagemang, hög ljudvolym!

Rubriken ”Är ökade lagkrav för lantbrukare ett hinder för lönsamhet och utveckling på landsbygden?” lockade också en stor och engagerad publik. En undersökning och konkreta exempel från en fårföretagare här på Gotland illustrerade att så kan vara fallet. Många i publiken vittnade om detsamma, men det blev också uppenbart att det kan vara svårt att få en tydligare bild av det så kallade regelkrånglet och inte minst att kunna göra jämförelser med andra länder.

De stora globala frågorna

Medan jag själv deltog i en kortare diskussion om konkurrenskraften i det svenska jordbruket diskuterades ”Agenda 2030 i ett globalt perspektiv” på vårt tredje seminarium. Av rapporterna från seminariet förstod jag att det var nog så angelägna frågor och en panel med mycket tankar, även om salen inte fylldes helt den här gången.

Gott och väl fullt hus blev det däremot på den avslutande SLU-aktiviteten; ”Aldrig har så lite betytt så mycket – om djuren och antibiotikan i Sverige och världen”. Intresset för ämnet är fortsatt stort och smittande. Fokus pendlar mellan svenska förutsättningar, erfarenheter och hur vi kan bidra till en positiv, och närmast nödvändig, utveckling i andra länder. Delar av publiken var mycket intresserade och aktiva under detta avslutande pass.

Alla SLU:s inspelade livesända seminarier finns på SLU:s Facebook

De unga och hållbarhetsmålen

Jag avrundar dagen med att lyssna på seminariet ”Vilsen, våldsam och utanför?. Att växa upp som ung man i Sverige och världen”. Det enda som kan sägas vara gemensamt med SLU:s verksamhet och detta evenemang är att SIDA:s generaldirektör Karin Jämtin deltog i panelen både här och i antibiotikadiskussionen tidigare i eftermiddags. En sak jag noterar är att även om de flesta av våra seminarier lockade mer publik än det fanns plats för, så når vi inte riktigt fram till de unga här i Almedalen. Vi har frågor som engagerar många unga och många andra ordnar aktiviteter om ”våra ämnen”, i några fall har dessa en betydligt yngre publik än vad vi har.

Mitt samlade intryck just nu är att det har varit en mycket bra Almedalsvecka för SLU. Mycket energi och engagemang vid de flesta av våra seminarier och många intressenter, organisationer och myndigheter som berörs har också deltagit aktivt. I några fall får vi kanske fundera över hur vi i fortsättningen ska bli än bättre på att nå ut med vetskapen om all relevant kunskap och kompetens vi har inom SLU, så att fler beslutsfattare och andra inser att de kan få bra underlag och fördjupad förståelse om de vänder sig till oss.

SLU bär de globala hållbarhetsmålen, både i verksamheten och betydligt mer praktiskt på Almedalen. Foto Peter Rutherhagen

Jag funderar också på om vi kan göra något mer av en kommentar som jag hörde i sorlet på gatan igår eftermiddag ”Vad är det här? Vem är det som kommer med alla hållbarhetsmålen? Aha, SLU.” Vi kanske kan göra något mer av den kommentaren?

Avslutningsvis vill jag tacka alla passionerade och engagerade SLU:are som på en rad olika sätt bidragit till årets Almedalsvecka – givetvis också de som gjort det genom att delta i aktiviteter som andra ordnat.

Mat, djur, hälsa och stadsutveckling – vicerektor rapporterar från Almedalens onsdag

Djuren, hälsan och städerna

Värmen kom tillbaka till Gotland. I lätt motvind och mot en klarblå himmel cyklade jag in till dagens första SLU-seminarium, ”Med sikte på framtidens städer”, ett morgonseminarium som fortsatte gårdagens trend att fylla lokalens alla lediga platser! Diskussionerna var engagerade och uppenbart angelägna.

Se den inspelade livesändningen av seminariet på Facebook*

Myllret i Visby är intensivt som vanligt, men det var inte lika många som hittade in till den fjärde framtidsplattformens förmiddagsseminarium, ”Djur och natur hjälper människor till hälsosamma liv och välbefinnande”. Å andra sidan var det alldeles uppenbart att inte minst de politiker som deltog i panelen fick mycket att tänka på och att deltagarmixen i det här seminariet var mycket lyckad!

Se den inspelade livesändningen av seminariet på Facebook*

Käk i kris och krig

Den gedigna panelen som reflekterade kring kriskäk, både samstämmighet och intressemotsättningar vädrades. Foto Peter Ruterhagen.

Efter lunch bytte vi, SLU, lokaler, från Uppsala universitets salar till ett klassiskt Almedalstält på Hästgatan, mitt i promenadstråket. Seminariet ”Käk i kris och krig – livsmedelsberedskap i en ny tid” fyllde den större lokalen gott och väl till bredden och det stora intresset manifesterades av att UNT sökte oss för en intervju med en av presentatörerna.

Dagens sista seminarium, Urban Futures ”Bortom bilen”, fick inte en lika stor publik. Just därför kanske det var bra att ordna detta seminarium – det kom flera kommentarer i stil med ”jag visste inte att SLU höll på med stadsfrågor”. Frågeställningarna som diskuterades är så relevanta att de förtjänar en större publik och framförallt den kompetens och det kunnande som vi har inom SLU.

Dagens två sista seminarier livesändes inte, men spelades in för att kunna ses på SLU:s Facebook eller Youtube senare.

Grillkväll

På kvällen bussade vi samverkansparter och SLU:are till grillat lamm, saffranspannkaka och diskussioner om utmaningsdriven innovation hos Gunilla och Thomas Björkqvist i Väte. Över 80 personer fick ljudnivån i det Björkqvistska partytältet att överstiga alla rekommenderade gränsvärden genom att gå från ett stillsamt sorl till ett stegrande, närmast bedövande brus. Glada och nöjda åkte vi tillbaka till Visby vid tio – halv elva.

Även om vi genomförde många lyckade aktiviteter under dagen kan man dock inte vara nöjd med en dag där NMR går in och stör ordningen under ett av de politiska talen i Almedalen, en stor bedrövelse som jag innerligt hoppas att vi slipper framöver.

Fullsatt trots hård VM-konkurrens – vicerektor rapporterar från Almedalen tisdag

Almedalsveckan bjuder på fler seminarier än någonsin och fler SLU:are än någonsin är på plats. När jag läser årets program så är det lätt att konstatera att det är många som ordnar seminarier om ämnen relaterade till SLU:s. Det är en bra indikation på hur otroligt relevanta våra frågor är i dagens samhälle. Vi har mycket kompetens att bidra med i diskussionerna och nästa år hoppas jag därför se ännu fler SLU:are aktiva i olika paneler och diskussioner!

Under måndagen gick jag på flera seminarier om SLU-relaterade frågor, till exempel uthållighet från jord till bord och livsmedelsstrategin, men också ett om universitetens autonomi.

Måndagseftermiddagen innehöll också ett stilla regn, som kom lagom till min cykeltur ut från Visby. Det var tillräckligt mycket för att blöta ner en cyklist men tyvärr inte så mycket att det gör någon skillnad för naturen i övrigt.

Vad räcker skogen till?

SLU Future Forests seminarium ”Vad räcker skogen till?”

Under tisdagen ordnade SLU Future Forests ett fullsatt seminarium med engagerat deltagande. Utgångspunkten för diskussionerna var bidrag från forskare vid SLU och Umeå universitet. I övrigt var det deltagare från myndigheter, intresseorganisationer, politiken och inte minst publiken, som mycket livfullt diskuterade den framtida svenska skogsproduktionen, vad den ska användas till och hur politiken möjligen ska utformas. Det märks att SLU Future Forests har hittat en form för seminarier i Almedalen som är mycket uppskattad och som fungerar alldeles utmärkt, förutom att det var många intresserade som tvingades vända i dörren till den fullspikade lokalen!

Se den inspelade livesändningen av seminariet på Facebook*

Fake eller fakta om mat?

Sedan, med start exakt samtidigt som fotbollsmatchen mellan Sverige och Schweiz, var det dags för SLU Future Foods seminarium ”Fake eller fakta om mat”. Upsala Nya Tidnings chefredaktör skrev om den krocken som ”stackars SLU”, men farhågorna kom på skam.

SLU Future Foods seminarium Fake eller fakta om mat? Foto: Henrik Rönnberg

Salen fylldes än en gång och alla fick inte plats. Att dra mer än fullt hus i konkurrens med en åttondelsfinal kanske kan sammanfattas med SLU vs fotbolls-VM : 1 – 0. Hur som helst var det stort intresse även efter seminariet, där många stannade och pratade med seminariedeltagarna och inte minst våra forskare. En utmärkt eftermiddag för SLU med andra ord och roligt att se att framtidsplattformarna väcker intresse.

Se den inspelade livesändningen av seminariet på Facebook*

Kvällen avslutades med diskussioner hos LRF och möte med andra vicerektorer för samverkan, hos Uppsala universitet, intensivt som vanligt.

Erik Fahlbeck under SLU Future Foods seminarium. Foto: Gunilla Leffler

Erik Fahlbeck, vicerektor

*Efter Almedalsveckan kommer det att finnas inspelningar av högre kvalitet på SLU:s Youtubekanal.

 

KoN2018: Panelveckan över – nu återstår efterarbetet

In English below

Förra veckans besök av KoN2018:s nittiosju utvärderare var hektisk, men mycket väl organiserad av vår KoN-grupp. Det märktes att det inte var första gången SLU genomförde en så här omfattande utvärdering.

De elva expertpanelerna intervjuade grupp efter grupp (eller UoA, Unit of Assessment, som de kallas i detta sammanhang). Mot slutet av veckan fick SLU:s rektorer och dekaner korta muntliga rapporter från var och en av panelerna. På fredagen hölls en workshop, som handlade om mer generella observationer, som utvärderarna gjort.

Utvärderarna framhöll flera saker som mycket positiva:

  • SLU:s unika uppdrag och att de ligger mycket väl i tiden
  • Att SLU dessutom har den sammansättning och högkvalitativa infrastruktur, som behövs för att utföra dessa uppdrag väl
  • Generellt god till excellent kvalitet på vår forskning och vår samverkan med det omgivande samhället.

Utvärderarna bekymrade sig däremot över den osäkra finansieringen av våra forskare. De ansåg också att det ofta förelåg en brist på strategiskt ledarskap, till exempel med avseende på kompetensförsörjningsplaner och visioner. De diskuterade även att det förelåg en viss överlappning av kompetens inom vissa ämnesområden, men fann också områden där synbarligen överlappande grupper faktiskt var olika och kompletterande.

Det sas att vi var mycket modiga som öppnade upp för så mycket kritik utifrån och även internt. Vi fick också beröm för att vi la så stor vikt vid samverkan mellan akademi och samhället i övrigt.

Vi ser nu fram emot de skriftliga rapporterna. KoN-gruppen kommer att sammanställa materialet. Rektorerna och dekanerna kommer att diskutera resultaten. Under hösten kommer vi att föreslå åtgärder, som sedan diskuteras och beslutas av styrelsen, rektor eller berörd fakultet. Vi utgår från att en del resultat kan föranleda diskussioner och beslut även på institutions-nivå.

Vi fick frågan: tror ni att det är värt kostnaderna att genomföra en så här omfattande utvärdering? Mitt svar var att det är jag mycket övertygad om. Många grupper kommer att vara mycket stolta över sina fina resultat och vi har fått goda underlag för beslut på alla nivåer (universitet, fakultet, institution, forskargrupp och individ) om den fortsatta verksamheten.

Dessutom har vi stärkt våra kontakter med den internationella forskarvärlden och med våra avnämare. Vi har fått många goda ambassadörer!

Peter Högberg, rektor


Quality and Impact 2018 panel week is over, the analyses await

Last week’s visit by ninety-seven expert reviewers was hectic but well organized by our Quality and Impact project group. It was evident that this wasn’t the first time that SLU conducted such a comprehensive evaluation.

The eleven expert panels conducted interviews, research group after research group (or unit of assessment – UoA as they are called). Toward the end of the week, SLU’s Vice Chancellor’s Group and the Deans of the Faculties listened to oral reports from each and every one of the panels. The workshop that was held on Friday morning focused on general observations made by panel experts during the evaluation.

The experts conveyed several positive findings:

  • SLU’s unique mandate positions us as the self-evident actor to address the challenges of our time.
  • We also have both the human capacity and the technical infrastructure of high quality that are necessary to carry out our mandate.
  • The quality of our research and our collaboration with the surrounding society was judged to be generally good to excellent.

The experts were, however, concerned over the uncertainties in the financing that our researchers face. They expressed apprehension in those cases where they found a lack of strategic leadership, for example, with regard to visions and to succession in competence recruitment. Additionally, they discussed the instances where they saw overlapping of competences within certain areas of research, but could also see that some areas of apparent overlap were in fact research groups that had differentiated and created complementary competences.

That SLU was open to external and, not least, to internal criticism was considered to be very courageous. We were also commended for the attention that the evaluation gave to understanding the collaborative efforts between the academy and the surrounding society.

We now look forward to analyses of the results and the written report. The Vice Chancellors and the Deans will discuss the results in August. During the fall they will suggest measures that will then be take up and decided upon by SLU’s University Board, the Vice Chancellor or the relevant Faculty. Some of the results of the evaluation will, of course, also lead to discussions and decisions made on the level of the Departments.

I was asked: Do you really think that the costs to conduct an evaluation of this magnitude are justified? My answer was, yes, I am convinced that they are. Many groups will be quite proud of their results and we now have a good basis for decisions on all levels throughout the organization (university, faculty, department, research group and individual) for our continued striving toward high quality in research, impact and collaboration with the surrounding society.

Not least, this exercise has strengthened our relations with the international research community and with our stakeholders. We have gained many worthy SLU ambassadors.

Peter Högberg, Vice-Chancellor

Kvalitet och nytta 2018 – utvärderingen av SLU drar i gång

Text in English below

Under den kommande veckan besöks SLU av drygt 90 utvärderare, som ska bedöma vår forsknings kvalitet och samhällsnytta. Deras värdering är mycket viktig. Vi har naturligtvis var och en av oss uppfattningar om att vi är bra på vissa saker, men vi behöver utomstående experters kunskaper och mer förutsättningslösa betraktelser som komplement.

Utvärderarna kommer att utgå från bibliometriska analyser (som utförts av SLU:s bibliotek), självvärderingar och intervjuer med de granskade forskargrupperna. Intervjuerna sker denna sista vecka i maj, och innebär en mycket omfattande aktivitet under ledningen av KoN-gruppen.

Kvalitet och nytta, KoN2018, ska ge underlag för strategiska bedömningar på alla nivåer från SLU:s styrelse till individ-nivå. Vi ser redan nu att självvärderingarna har en hög kvalitet och tjänar som bra beskrivningar av gruppernas framtida potentiella utveckling.

KoN2018 skiljer sig från den tidigare utvärderingen KoN2009 på flera sätt. Ett är den större vikten vid strategiska visioner. Ett annat är den mer genomgripande beskrivningen av samhällsnyttan.

Vi vill bland annat få svar på frågor såsom:

  • Vad är vi bra på?
  • Vad är vi mindre bra på, med följdfrågor som: ska vi försöka bli bättre på området och i så fall hur?

Vi hoppas också få konkreta och konstruktiva förslag från våra utvärderare av mer generell natur. KoN2009 framhöll till exempel behovet av starkare ledarskap, vilket ledde till en satsning på det (Gruppen för hållbart ledarskap).

Vi har en mycket spännande vecka framför oss och ser fram mot resultaten av utvärderingen!

Peter Högberg, rektor
Carolyn Glynn, ledare för KoN-gruppen

Quality and Impact 2018 – interview week begins!

This coming week SLU is host to over 90 expert reviewers who will evaluate the quality of our research and the impact that our research has on society. Their views are invaluable. Of course, we each have our own perception of which things we do well, but by augmenting this perception with the unbiased expertise of reviewers who are external to SLU, we can get a deeper understanding of how we can increase the quality of our research.

The expert reviewers have at their disposal materials for the evaluation: bibliometric analyses (conducted by the SLU library staff), self-assessments written by each research group and not least, interviews between the research groups and the members of their expert panels. The interviews begin this last week of May and are the culmination of extensive activities by many people at SLU, led by the Quality and Impact project group.

Quality and Impact, KoN2018, will be the basis for strategic decisions on all levels throughout the university, from SLU’s University Board to the individual researcher. We already see that the self-assessments are of high quality and serve to describe the research groups’ future potential development.

The research evaluation, Quality and Impact 2018, differs from that done in 2009 in several ways. One is that more emphasis is placed upon strategic visions of the research groups. Another is that it we now conduct a more thorough description of the impact of SLU’s research on society.

Some of the questions to which we want answers:

  • What are we good at?
    Where are we not quite as good and the consequential question: should we try to become better – if so, then how?

We also hope for concrete and constructive suggestions from our reviewers of a more general nature. As an example, Quality and Impact 2009 identified that SLU needed to strengthen our leadership, which led to an investment in this; the group for sustainable academic leadership (GHAL).

We have an exciting week ahead of us and we look forward to seeing the results of the research evaluation.

Peter Högberg, Vice-Chancellor
Carolyn Glynn, leader of the Quality and Impact group

Miljöövervakning på SLU ger vinster för både samhälle och vetenskap

Scroll down for English version

Ett besök nyligen hos SLU:s ekologiinstitution bjöd på spännande berättelser. De tar sig an utmaningar kring brukande och bevarande av ekosystem, som frågor om hotade pollinatörer, växande rovdjursstammar och intensifierad, men hållbar växtproduktion. Mitt i en diskussion om fältexperiment nämndes värdet av miljöövervakningsdata för att sätta forskningsresultat i ett helhetsperspektiv.

Som ledare för Sveriges största utförare av miljöövervakning (SLU) var det glädjande att höra. Miljöövervakningsuppdrag är krävande, med tajta tidscheman, stränga krav på kvalitet, arkivering och tillgängliggörande av data samt resultat.

Vinsten med att SLU, snarare än ett forskningsinstitut, utför alla dessa miljöövervakningsuppdrag är att det ger direkta mervärden för samhället i form av efterfrågade beslutsunderlag, samtidigt som uppdragen gynnar forskning och utbildning.

Genom miljöövervakningsuppdragen, kvantifierar SLU:s miljöanalytiker verkligheten och tar fram ”facit” för aktuella miljöfrågor. Det gäller till exempel hur vi kan bevara hotade arter och livsmiljöer, åtgärda läckage av näringsämnen från jordbruk och därigenom utveckla en hållbar bioekonomi.

Sådana analyser är komplexa och måste väga in kunskap från många olika håll; miljöövervakningen bidrar med rikstäckande data och utvecklad statistiskt tänkande. När miljöövervakningen finns i universitetsmiljö kan resultaten i form av ny kunskap om miljöeffekter och hållbarhetsaspekter snabbare befrukta och komplettera näraliggande forskning och undervisning. Och den kan även inspirera till forskning, som inte är så näraliggande, utan mer tvärvetenskaplig.

Resultaten från miljöövervakning används dessutom i undervisningen och bidrar till att studenterna blir bättre rustade att hantera miljöaspekterna i utvecklingen av den hållbara bioekonomin. Dessutom kan också forskarstuderande (och forskare), som hittar problemformuleringar eller dataunderlag i anslutning till aktuell miljöövervakning, bidra till att samhällsangelägna frågor snabbare blir beforskade.

Exemplen på mervärden ovan kan summeras som en så kallad vinn-vinn-situation för samhälle, vetenskap och SLU. Det är därför som SLU strävar efter att vara en eftertraktad utförare av miljöövervakningsuppdrag.

De data som skapas genom SLU:s miljöövervakningsuppdrag är självklart öppna för alla att använda. Men genom att på olika sätt ha varit engagerade i miljöövervakningen och ha varandra som kollegor, så har SLU:s forskare, miljöanalysspecialister och lärare ett försprång i att använda alla dessa data. Här finns troligen ytterligare möjligheter att tillvarata!

Under 2018 kommer vi att få se hur väl vi har lyckats med att förvalta dessa mervärden ur både SLU:s och samhällets perspektiv. Redan till sommaren ska en pågående utvärdering, Kvalitet och Nytta 2018, belysa de faktorer som bidrar till vår forskningskvalitet och forskningens bidrag till omgivande samhälle. Senare i höst rapporterar Åsa Romson regeringsuppdraget om utredningen av Sveriges miljöövervakning.

Då får vi se om den mycket uppmuntrande indikationen på miljöövervakningens berikande integration vid ekologiinstitutionen är representativ för SLU som helhet!

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys
Peter Högberg, rektor


Environmental monitoring at SLU benefits both society and science

A recent visit to SLU’s Department of Ecology was filled with exciting presentations of excellent science. Researchers there are tackling challenging issues regarding the use and conservation of ecosystems, such as threats to pollinators, managing wolf populations, and intensified but sustainable plant production. In the middle of a discussion about field experiments, the value of environmental monitoring data was mentioned as a means for putting research results in a broader context that is more relevant for addressing society’s questions.

As leaders of the organization (SLU) that conducts more environmental monitoring assignments for the government than any other contractor, this was gratifying to hear. Environmental monitoring assignments are demanding, with tight schedules and strict requirements for quality, archiving and public availability of the data.

The benefit of SLU carrying out all these environmental monitoring missions, rather than a research institute or private enterprise, is that SLU provides added value for society in the form of scientifically-grounded decision support, while at the same time furthering SLU’s other goals for research, education and collaboration with society.

Through monitoring, SLU’s environmental analysts quantify the state of the environment. This provides timely, quantitative information for measuring society’s progress (or lack thereof) on specific environmental issues. Examples of how this helps us move towards a more stable bioeconomy include the conservation of endangered species and habitats as well as reducing the leakage of nutrients, pesticides and greenhouse gases from agriculture.

Such environmental analyses are complex and must weigh knowledge from many different fields. Environmental monitoring contributes with spatially and temporally representative data supported by cutting-edge statistical expertise. When environmental monitoring is performed in SLU’s academic environment, these data contribute to new knowledge about environmental impacts and sustainability aspects that can inform and complement closely related research. The data can also inspire research which is not so closely-related, but more innovative, even interdisciplinary or transdisciplinary.

The results of environmental monitoring are also used in SLU’s teaching to better equip students for tackling the environmental aspects of developing a more sustainable bioeconomy. Furthermore, research students (and researchers) who are in touch with both the environmental monitoring databases, as well as the issues that motivate the development of monitoring programs, get an excellent opportunity to find new scientific uses for these data.

These examples of added value can be summed up as a so-called win-win situation for society, science and SLU. That is why SLU strives to be a sought after partner in environmental monitoring missions.

The data created by SLU’s environmental monitoring are open for all to use. SLU researchers, environmental analysts and teachers, however, have a head start in using all of these data because so many are involved directly or have colleagues working with different aspects of the environmental monitoring. There are certainly even more opportunities waiting to be pursued!

During 2018 we will see how well we managed to use environmental monitoring for adding value from the perspectives of both SLU and society. Already by summer, the ongoing evaluation Quality and Innovation 2018, will highlight the factors that contribute to our research quality and the contribution of research to society. Later this fall, Åsa Romson reports her government sponsored investigation of Sweden’s environmental monitoring.

Then we will see if the highly encouraging indications about the enriching integration of environmental monitoring at the Department of ecology institution are representative of SLU as a whole!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor, Environmental monitoring and assessment
Peter Högberg, Vice-Chancellor

Visst bedriver vi klimatforskning!

Scroll down for English version

Ett departementsråd påpekade att SLU i sina skrivelser till Näringsdepartementet och i andra officiella dokument inte använder ordet klimat särskilt ofta. Betyder det att vi inte forskar om klimatet och effekter av ett ändrat klimat?

Frågan överraskar, för visst gör vi det, men uppenbarligen är det inte alltid så tydligt som det borde vara. Just nu ligger dock nyheter ute på vår hemsida om flyttfåglars ankomst och vårblommors blomning (ett samarbete med Svenska Botaniska Föreningen). Flyttfåglar och vårblommor är intressanta indikatorer på skillnader i klimat och möjliga förändringar av klimatet.

Men vi behöver också göra mycket mer tydligt allt det vi kan om hur växtproduktion och livsbetingelserna för djur påverkas av klimatet. Kanske tar vi det för alldeles för självklart. Vi vet att människans utvecklingshistoria är full av berättelser om bakslag på grund av extrem kyla, väta eller torka. Detta var verkligt för en majoritet förr, när många producerade sin egen mat, men är mindre tydligt idag. Nu kan den som har pengar köpa mat som importerats från någon del av världen som inte påverkats, även om bakslagen påverkar priset.

I andra delar av världen är sambanden mellan väder och tillgången till mat mer ovillkorliga. I ett tidigare blogginlägg berättade jag om ett besök av Etiopens dåvarande ambassadör, som var mycket bekymrad över en torka som hotade tio miljoner människor. Nyligen besökte Etiopiens nye ambassadör, SLU-alumnen Merga Bekana, oss, och oron för jordbrukets klimatutmaningar är fortfarande ett viktigt tema i våra diskussioner, trots att Etiopiens ekonomi vuxit mycket och diversifierats.

I ett globalt perspektiv består förstås vårt fundamentala beroende av växt- och djurproduktionen. Likaså dess känslighet för kortsiktiga väder- och långsiktiga klimatförhållanden. Utmaningarna kommer till och med att bli än större i takt med en ökande befolkning.

På SLU kan vi mer om dessa livsviktiga samband än vad vi visar i vår dagliga kommunikation med omvärlden. Jag vet att det finns några duktiga SLU:are som forskar kring väder, klimat och produktion, men föreställer mig att fler av oss kan göra mer, speciellt vad gäller att kommunicera våra kunskaper för en större publik. Vi behöver kunna berätta om hur mycket olika typer av väder påverkar våra skördars storlek och därmed tillgången till livsmedel lokalt, nationellt och globalt.

Peter Högberg, rektor


Does SLU do climate research? Sure we do!

A government director recently pointed out that SLU, in its official letters to the Ministry of Enterprise and Innovation and others, rarely uses the word climate. Does this mean that we don’t do research on climate and the consequences of a changing climate?

A surprising question – of course we do, but apparently this is not always as obvious as it could be. At the moment, you will find several news items on our web on the arrival of migratory birds and blossoming spring flowers (a project in cooperation with the Swedish Botanic Society). Migratory birds and spring flowers are both interesting indicators of differences in climate, and possible changes.

But we need to make more visible all our knowledge on how plant production as well as the living conditions for animals are affected by the climate. Perhaps we have been taking this for granted. We know that the history of humankind is full of setbacks due to extreme cold, rains or draughts. This is less obvious today, but used to affect the majority of us back when most people produced their own food. These days, anyone with money can buy food imported from another, unaffected part of the world, and the only sign of any problems will be higher prices.

In other parts of the world, the link between weather and the access to food are more unconditional. In an earlier post, I wrote about a visit by the then ambassador from Ethiopia, who expressed deep concern over a draught that threatened 10 million people. The new ambassador of Ethiopia to Sweden, SLU alumnus Merga Bekana, recently paid us a visit (ev länk till artikel), and it is clear that the concern over the climate challenges facing agriculture is still an important topic, despite the fact that the Ethiopian economy has grown and diversified considerably.

From a global perspective, our fundamental dependence on plant and animal production remains. As does its sensitivity to both short term weather changes and long term changes in climate. The challenges are likely to increase as the population grows.

At SLU, we know more about these vital links than is perhaps clear from our day-to-day communication with the surrounding world. I know there are skilled colleagues who do research on weather, climate and production, but I’m thinking that we can all do more, in particular when it comes to communicating our knowledge to a wider audience. We need to be able to explain how different types of weather affect the size of crops, and thereby the access to food regionally, nationally and globally.

Peter Högberg, vice-chancellor