KoN2018: Panelveckan över – nu återstår efterarbetet

In English below

Förra veckans besök av KoN2018:s nittiosju utvärderare var hektisk, men mycket väl organiserad av vår KoN-grupp. Det märktes att det inte var första gången SLU genomförde en så här omfattande utvärdering.

De elva expertpanelerna intervjuade grupp efter grupp (eller UoA, Unit of Assessment, som de kallas i detta sammanhang). Mot slutet av veckan fick SLU:s rektorer och dekaner korta muntliga rapporter från var och en av panelerna. På fredagen hölls en workshop, som handlade om mer generella observationer, som utvärderarna gjort.

Utvärderarna framhöll flera saker som mycket positiva:

  • SLU:s unika uppdrag och att de ligger mycket väl i tiden
  • Att SLU dessutom har den sammansättning och högkvalitativa infrastruktur, som behövs för att utföra dessa uppdrag väl
  • Generellt god till excellent kvalitet på vår forskning och vår samverkan med det omgivande samhället.

Utvärderarna bekymrade sig däremot över den osäkra finansieringen av våra forskare. De ansåg också att det ofta förelåg en brist på strategiskt ledarskap, till exempel med avseende på kompetensförsörjningsplaner och visioner. De diskuterade även att det förelåg en viss överlappning av kompetens inom vissa ämnesområden, men fann också områden där synbarligen överlappande grupper faktiskt var olika och kompletterande.

Det sas att vi var mycket modiga som öppnade upp för så mycket kritik utifrån och även internt. Vi fick också beröm för att vi la så stor vikt vid samverkan mellan akademi och samhället i övrigt.

Vi ser nu fram emot de skriftliga rapporterna. KoN-gruppen kommer att sammanställa materialet. Rektorerna och dekanerna kommer att diskutera resultaten. Under hösten kommer vi att föreslå åtgärder, som sedan diskuteras och beslutas av styrelsen, rektor eller berörd fakultet. Vi utgår från att en del resultat kan föranleda diskussioner och beslut även på institutions-nivå.

Vi fick frågan: tror ni att det är värt kostnaderna att genomföra en så här omfattande utvärdering? Mitt svar var att det är jag mycket övertygad om. Många grupper kommer att vara mycket stolta över sina fina resultat och vi har fått goda underlag för beslut på alla nivåer (universitet, fakultet, institution, forskargrupp och individ) om den fortsatta verksamheten.

Dessutom har vi stärkt våra kontakter med den internationella forskarvärlden och med våra avnämare. Vi har fått många goda ambassadörer!

Peter Högberg, rektor


Quality and Impact 2018 panel week is over, the analyses await

Last week’s visit by ninety-seven expert reviewers was hectic but well organized by our Quality and Impact project group. It was evident that this wasn’t the first time that SLU conducted such a comprehensive evaluation.

The eleven expert panels conducted interviews, research group after research group (or unit of assessment – UoA as they are called). Toward the end of the week, SLU’s Vice Chancellor’s Group and the Deans of the Faculties listened to oral reports from each and every one of the panels. The workshop that was held on Friday morning focused on general observations made by panel experts during the evaluation.

The experts conveyed several positive findings:

  • SLU’s unique mandate positions us as the self-evident actor to address the challenges of our time.
  • We also have both the human capacity and the technical infrastructure of high quality that are necessary to carry out our mandate.
  • The quality of our research and our collaboration with the surrounding society was judged to be generally good to excellent.

The experts were, however, concerned over the uncertainties in the financing that our researchers face. They expressed apprehension in those cases where they found a lack of strategic leadership, for example, with regard to visions and to succession in competence recruitment. Additionally, they discussed the instances where they saw overlapping of competences within certain areas of research, but could also see that some areas of apparent overlap were in fact research groups that had differentiated and created complementary competences.

That SLU was open to external and, not least, to internal criticism was considered to be very courageous. We were also commended for the attention that the evaluation gave to understanding the collaborative efforts between the academy and the surrounding society.

We now look forward to analyses of the results and the written report. The Vice Chancellors and the Deans will discuss the results in August. During the fall they will suggest measures that will then be take up and decided upon by SLU’s University Board, the Vice Chancellor or the relevant Faculty. Some of the results of the evaluation will, of course, also lead to discussions and decisions made on the level of the Departments.

I was asked: Do you really think that the costs to conduct an evaluation of this magnitude are justified? My answer was, yes, I am convinced that they are. Many groups will be quite proud of their results and we now have a good basis for decisions on all levels throughout the organization (university, faculty, department, research group and individual) for our continued striving toward high quality in research, impact and collaboration with the surrounding society.

Not least, this exercise has strengthened our relations with the international research community and with our stakeholders. We have gained many worthy SLU ambassadors.

Peter Högberg, Vice-Chancellor

Kvalitet och nytta 2018 – utvärderingen av SLU drar i gång

Text in English below

Under den kommande veckan besöks SLU av drygt 90 utvärderare, som ska bedöma vår forsknings kvalitet och samhällsnytta. Deras värdering är mycket viktig. Vi har naturligtvis var och en av oss uppfattningar om att vi är bra på vissa saker, men vi behöver utomstående experters kunskaper och mer förutsättningslösa betraktelser som komplement.

Utvärderarna kommer att utgå från bibliometriska analyser (som utförts av SLU:s bibliotek), självvärderingar och intervjuer med de granskade forskargrupperna. Intervjuerna sker denna sista vecka i maj, och innebär en mycket omfattande aktivitet under ledningen av KoN-gruppen.

Kvalitet och nytta, KoN2018, ska ge underlag för strategiska bedömningar på alla nivåer från SLU:s styrelse till individ-nivå. Vi ser redan nu att självvärderingarna har en hög kvalitet och tjänar som bra beskrivningar av gruppernas framtida potentiella utveckling.

KoN2018 skiljer sig från den tidigare utvärderingen KoN2009 på flera sätt. Ett är den större vikten vid strategiska visioner. Ett annat är den mer genomgripande beskrivningen av samhällsnyttan.

Vi vill bland annat få svar på frågor såsom:

  • Vad är vi bra på?
  • Vad är vi mindre bra på, med följdfrågor som: ska vi försöka bli bättre på området och i så fall hur?

Vi hoppas också få konkreta och konstruktiva förslag från våra utvärderare av mer generell natur. KoN2009 framhöll till exempel behovet av starkare ledarskap, vilket ledde till en satsning på det (Gruppen för hållbart ledarskap).

Vi har en mycket spännande vecka framför oss och ser fram mot resultaten av utvärderingen!

Peter Högberg, rektor
Carolyn Glynn, ledare för KoN-gruppen

Quality and Impact 2018 – interview week begins!

This coming week SLU is host to over 90 expert reviewers who will evaluate the quality of our research and the impact that our research has on society. Their views are invaluable. Of course, we each have our own perception of which things we do well, but by augmenting this perception with the unbiased expertise of reviewers who are external to SLU, we can get a deeper understanding of how we can increase the quality of our research.

The expert reviewers have at their disposal materials for the evaluation: bibliometric analyses (conducted by the SLU library staff), self-assessments written by each research group and not least, interviews between the research groups and the members of their expert panels. The interviews begin this last week of May and are the culmination of extensive activities by many people at SLU, led by the Quality and Impact project group.

Quality and Impact, KoN2018, will be the basis for strategic decisions on all levels throughout the university, from SLU’s University Board to the individual researcher. We already see that the self-assessments are of high quality and serve to describe the research groups’ future potential development.

The research evaluation, Quality and Impact 2018, differs from that done in 2009 in several ways. One is that more emphasis is placed upon strategic visions of the research groups. Another is that it we now conduct a more thorough description of the impact of SLU’s research on society.

Some of the questions to which we want answers:

  • What are we good at?
    Where are we not quite as good and the consequential question: should we try to become better – if so, then how?

We also hope for concrete and constructive suggestions from our reviewers of a more general nature. As an example, Quality and Impact 2009 identified that SLU needed to strengthen our leadership, which led to an investment in this; the group for sustainable academic leadership (GHAL).

We have an exciting week ahead of us and we look forward to seeing the results of the research evaluation.

Peter Högberg, Vice-Chancellor
Carolyn Glynn, leader of the Quality and Impact group

Visst bedriver vi klimatforskning!

Scroll down for English version

Ett departementsråd påpekade att SLU i sina skrivelser till Näringsdepartementet och i andra officiella dokument inte använder ordet klimat särskilt ofta. Betyder det att vi inte forskar om klimatet och effekter av ett ändrat klimat?

Frågan överraskar, för visst gör vi det, men uppenbarligen är det inte alltid så tydligt som det borde vara. Just nu ligger dock nyheter ute på vår hemsida om flyttfåglars ankomst och vårblommors blomning (ett samarbete med Svenska Botaniska Föreningen). Flyttfåglar och vårblommor är intressanta indikatorer på skillnader i klimat och möjliga förändringar av klimatet.

Men vi behöver också göra mycket mer tydligt allt det vi kan om hur växtproduktion och livsbetingelserna för djur påverkas av klimatet. Kanske tar vi det för alldeles för självklart. Vi vet att människans utvecklingshistoria är full av berättelser om bakslag på grund av extrem kyla, väta eller torka. Detta var verkligt för en majoritet förr, när många producerade sin egen mat, men är mindre tydligt idag. Nu kan den som har pengar köpa mat som importerats från någon del av världen som inte påverkats, även om bakslagen påverkar priset.

I andra delar av världen är sambanden mellan väder och tillgången till mat mer ovillkorliga. I ett tidigare blogginlägg berättade jag om ett besök av Etiopens dåvarande ambassadör, som var mycket bekymrad över en torka som hotade tio miljoner människor. Nyligen besökte Etiopiens nye ambassadör, SLU-alumnen Merga Bekana, oss, och oron för jordbrukets klimatutmaningar är fortfarande ett viktigt tema i våra diskussioner, trots att Etiopiens ekonomi vuxit mycket och diversifierats.

I ett globalt perspektiv består förstås vårt fundamentala beroende av växt- och djurproduktionen. Likaså dess känslighet för kortsiktiga väder- och långsiktiga klimatförhållanden. Utmaningarna kommer till och med att bli än större i takt med en ökande befolkning.

På SLU kan vi mer om dessa livsviktiga samband än vad vi visar i vår dagliga kommunikation med omvärlden. Jag vet att det finns några duktiga SLU:are som forskar kring väder, klimat och produktion, men föreställer mig att fler av oss kan göra mer, speciellt vad gäller att kommunicera våra kunskaper för en större publik. Vi behöver kunna berätta om hur mycket olika typer av väder påverkar våra skördars storlek och därmed tillgången till livsmedel lokalt, nationellt och globalt.

Peter Högberg, rektor


Does SLU do climate research? Sure we do!

A government director recently pointed out that SLU, in its official letters to the Ministry of Enterprise and Innovation and others, rarely uses the word climate. Does this mean that we don’t do research on climate and the consequences of a changing climate?

A surprising question – of course we do, but apparently this is not always as obvious as it could be. At the moment, you will find several news items on our web on the arrival of migratory birds and blossoming spring flowers (a project in cooperation with the Swedish Botanic Society). Migratory birds and spring flowers are both interesting indicators of differences in climate, and possible changes.

But we need to make more visible all our knowledge on how plant production as well as the living conditions for animals are affected by the climate. Perhaps we have been taking this for granted. We know that the history of humankind is full of setbacks due to extreme cold, rains or draughts. This is less obvious today, but used to affect the majority of us back when most people produced their own food. These days, anyone with money can buy food imported from another, unaffected part of the world, and the only sign of any problems will be higher prices.

In other parts of the world, the link between weather and the access to food are more unconditional. In an earlier post, I wrote about a visit by the then ambassador from Ethiopia, who expressed deep concern over a draught that threatened 10 million people. The new ambassador of Ethiopia to Sweden, SLU alumnus Merga Bekana, recently paid us a visit (ev länk till artikel), and it is clear that the concern over the climate challenges facing agriculture is still an important topic, despite the fact that the Ethiopian economy has grown and diversified considerably.

From a global perspective, our fundamental dependence on plant and animal production remains. As does its sensitivity to both short term weather changes and long term changes in climate. The challenges are likely to increase as the population grows.

At SLU, we know more about these vital links than is perhaps clear from our day-to-day communication with the surrounding world. I know there are skilled colleagues who do research on weather, climate and production, but I’m thinking that we can all do more, in particular when it comes to communicating our knowledge to a wider audience. We need to be able to explain how different types of weather affect the size of crops, and thereby the access to food regionally, nationally and globally.

Peter Högberg, vice-chancellor

Om SLU:s ledning den närmaste tiden

De flesta av er har säkert nåtts av nyheten att jag har begärt att entledigas från mitt uppdrag som rektor från och med 2019-01-01. Det är ett år och en månad innan mitt förordnande skulle ha tagit slut enligt regeringens beslut.

Många av er undrar kanske hur SLU kommer att ledas fram till min avgång och tiden omedelbart efter den. En enkel sammanfattning av de kommande tio månaderna är: som vanligt. Vi arbetar fortsatt enligt vår strategi för 2017-2020 med fokus på medarbetare, studenter och utbildning, forskningsinfrastruktur, samverkan med det omgivande samhället samt vårt gemensamma SLU.

Jag arbetar som rektor med full kraft året ut. Övriga i ledningen – prorektor, universitetsdirektören, vicerektorer och dekaner, kommer att vara desamma som idag.

Vad gäller ny rektor, så kommer SLU:s styrelse att omgående starta en process med sikte på att rekrytera en ny rektor, som beräknas kunna börja sitt uppdrag 2019-07-01. Regeringen kan vid behov utse en tillförordnad rektor för våren 2019.

Redan i höst genomför fakulteterna en process för att välja nya fakultetsnämnder och komma med förslag på vem som skall vara dekan på fakulteten. Beslutet om vilka som blir dekaner på respektive fakultet fattas av rektor i slutet av hösten, vilket innebär att det blir jag som fattar det beslutet.

Som redan nämnts blir andra ledande personer – prorektor, universitetsdirektören, vicerektorer och kanske några av dekanerna (här har ni förstås ett stort inflytande) kvar i sina roller efter årsskiftet. De är erfarna och mycket kompetenta. Det finns också en stabilitet och kontinuitet i den administrativa linjen.

Jag vill också påpeka att SLU har en stark ekonomi, och viktigast av allt att SLU:s kompetenser är starkt efterfrågade i dagens samhälle. Vi har en mycket gynnsam situation.

Detta med vår samhällsanknytning har motiverat mig särskilt mycket. Vår forskning och undervisning, både den grundläggande eller tillämpningsnära, har stor betydelse för samhällets utveckling. Detsamma gäller den fortlöpande miljöanalysen, som ger underlag för viktiga politiska beslut. Jag vet att övriga i ledningen också känner mycket starkt för SLU:s uppdrag, vilket fyller mig med stor tillförsikt inför framtiden. Den stärks också av det goda arbetsklimatet i ledningen.

Jag ser fram emot att arbeta tillsammans med er som SLU:s rektor resten av året!

Peter Högberg, rektor


SLU management in the near future

As most of you have probably heard, I have requested early termination of my appointment as vice-chancellor as of 1 January 2019 – a year and one month before my appointment would have ended in accordance with the Government’s decision.

Many are probably wondering how SLU will be managed until my departure and the time immediately after that. To summarise, the coming ten months will be business as usual. We are still going to work in accordance with our 2017–2020 strategy, focusing on Employees, Students and education, Research infrastructure, External collaboration and Our shared SLU.

I will wholeheartedly continue my work as vice-chancellor through the year. Others in our management – the deputy vice-chancellor, the head of university administration, the pro vice-chancellors and deans – will remain.

In regard to the new vice-chancellor, the SLU Board will immediately begin the process of recruiting someone who is expected to take up the post on 1 July 2019. If necessary, the Government can appoint an acting vice-chancellor for spring 2019.

This autumn, the faculties will start the process of selecting new faculty board members and proposing faculty deans. The decision of who will be the dean at each faculty is made by the vice-chancellor at the end of autumn, meaning I will be making that decision.

As previously mentioned, the others in management positions such as the deputy vice-chancellor, the head of university management, the pro vice-chancellors and perhaps some of the deans (this is something you can influence) will remain after the new year. They are experienced and very competent. There is also stability and continuity in the administrative line of management.

I would also like to remind you that SLU’s finances are strong, and most important of all – we have skills that are highly sought-after in society today. All in all, a very favourable situation.

Our connection to society has motivated me greatly. Our education and research, both basic and application-oriented, are very important for societal development. The same applies to environmental monitoring and assessment, which provides support for political decisions. I know that my colleagues in management also feel very strongly about SLU’s assignment, which makes me very confident about our future. It is also strengthened by the great working climate that characterises our management.

I look forward to continue working with you as vice-chancellor of SLU for the rest of the year.

Peter Högberg, vice-chancellor

Efter #metoo

Scroll down for English version

Vi kan inte och får inte återgå till vardagen före #metoo. Förresten pågår kampanjen fortfarande med rader av berättelser från nya grupper av kvinnor. De är plågsamma att läsa. Vi började med #skiljagnarnafrånvetet, korta beskrivningar från det gröna näringslivet, men orkade till att börja med inte med mer än ett tiotal. Ingen ska behöva uppleva detta!

Många män har nog haft en viss vetskap om vad som förekommer, men trott att trakasserierna varit mer ovanliga. Berättelserna från #metoo är råa och obehagliga. Det är svårt att värja sig från bilden av ett vanligt förekommande förtryck. Den bilden är särskilt utmanande för oss på ett universitet. Vi ska vara frihetens högborg. Vi ska stå för objektivitet och demokratiska värden som respekt och jämlikhet!

Kampanjen #metoo skakar den självbilden i grunden, men skapar ett momentum, tillsammans med uppdraget jämställdhetsintegrering att angripa ojämlikheten med ny motivation och kraft.

Vi måste ifrågasätta vår förmenta objektivitet. Ta till exempel detta att forskningsråden, som ett led i sitt jämställdhetsarbete, granskar om procentandelen beviljade ansökningar motsvarar andelen av respektive kön som söker anslag. Så tänker vi också ofta själva (men se blogginlägg om karriärbidrag). Detta är konserverande. Om kvinnorna är färre, vilket de är inom många områden, så kommer inte deras andel att öka om de är duktigare än männen. Hur ska forskningsråden och vi hantera det, som vi inte enkelt kan sätta siffror på, men ändå finns där och verkar med stor kraft?

Värst är möjligheten att #metoo handlar om toppen av ett isberg, och att subtilare former av härskartekniker är så allmänt förekommande och accepterade, att vi inte fullt ut förstår hur annorlunda det borde vara.

Vi vill tacka er som orkat berätta om trakasserier ni utsatts för. Nu är det hög tid att vi alla kraftsamlar och bygger ett studie- och arbetsliv baserat på jämlikhet och respekt.

Peter Högberg, rektor
Karin Holmgren, prorektor


Post #MeToo

We cannot and will not go back to normal after #MeToo. After all, the campaign is still going on with many new stories from various groups of women. They are painful to read. We started by “separating the wheat from the chaff” (#skiljagnarnafrånvetet – only in Swedish); short descriptions from the land-based sector, but couldn’t read more than a few. No one should have to experience this!

Many men have probably, to some extent, suspected what was going on but believed that harassment was rarer than it was. The stories coming from #MeToo are raw and unpleasant. It is difficult to defend yourself from the image of common oppression. This image is especially challenging for universities. We are supposed to be the stronghold of freedom. We should stand for objectivity and democratic values such as respect and equality.

The #MeToo campaign has rocked the foundation of that self-image, but it has also created a momentum, together with the task of gender mainstreaming, to attack inequality with new motivation and power.

We must question our supposed objectivity. For example, research councils, in their work with gender equality, will review the percentage of granted applications to see if it corresponds to the grant applications submitted by each gender. We often think this way too (but see the blog on career grants). This preserves the situation. If there are fewer women, which is a fact in many fields, the number of women won’t increase even if they’re more talented than the men. How can we and the research councils deal with this, especially considering that it isn’t easy to express in numbers even though it is a big problem?

The worst thing is the possibility that #MeToo is only the tip of the iceberg, and that more subtle forms of master suppression techniques are so common and accepted that we cannot fully see how different things should be.

We want to thank those who have been strong enough to share how they have been harassed. Now, it is time to gather power and build a study and working life based on equality and respect.

Peter Högberg, Vice-Chancellor
Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor

Är universiteten ineffektiva?

Scroll down for English version

I en rapport daterad 2017-11-16 svarar Riksrevisionen tydligt ”ja” på frågan! De statliga universiteten och högskolorna har sparat över 12 miljarder kronor i oförbrukade anslag och andra överskott. SLU har sparat 700 miljoner kronor enligt rapporten. Till dessa räknas inte så kallade periodiserade bidrag från forskningsråden, det vill säga medel som förutsätts förbrukas under en tidsperiod framåt.

Kapitalöverskottet ses som bevis för att vi inte använder de skattemedel vi tilldelats på ett effektivt sätt. Man kan i och för sig undra om förbrukning av medel alltid leder till effektiv och bra verksamhet – men ett sådant filosoferande imponerar knappast på våra styrande politiker och Finansdepartementet. Vi må ha många argument för att försvara vårt sparande. Men vi är skattefinansierade och de sparade medlen kunde ha använts aktivt till något i många politikers ögon mer behjärtansvärt än sparande, till exempel åldringsvård eller förbättringar av skolsystemet.

Det är viktigt att förstå var de sparade medlen finns och varför de sparats. Vid SLU ligger i dagsläget cirka 600 miljoner som sparat kapital. Av dessa ligger 50 miljoner som centrala medel och 10 miljoner inom administrationen, medan 80, 260, 90 och 100 miljoner finns vid LTV-, NJ-, S respektive VH-fakulteterna. De sparade medlen på fakulteterna ligger till stor del ute på institutionerna. Det leder oss till orsaker till sparandet. En anledning är den upplevda osäkerheten i framtida finansiering hos våra lärare och forskare.

SLU:s styrelse har regeringens uppdrag att tillse att vi använder våra resurser effektivt. Styrelsen beslöt under 2016 att kapital som överskrider gränsen 10 procent av omsättningen vid respektive enhet ”beskattas” med 10 procent. Beloppet förs till SLU centralt för att sedan återföras till verksamheten som riktade satsningar. Ett annat beslut togs för några veckor sedan och rörde ökad statsanslagsfinansiering av seniora lärare/forskares löner.

Det är utomordentligt viktigt att vi ökar tilliten till att använda tilldelade medel. Använder vi och andra universitet inte de resurser vi får, kommer vi att fråntas medel. Detta kan komma att kompletteras med ökade krav på styrning uppifrån, ökade krav på att vi finansierar dyra forskningsinfrastrukturer (vilket redan skett) och ökad projektstyrning. Varje projekt kan komma att hanteras som ett enskilt ekonomiskt stuprör, som inte samspelar med andra resurser. Det vore en mardröm med tanke på de negativa konsekvenserna för forskningens frihet och för kreativt tänkande!

Vad gör jag som rektor och myndighetschef i dessa sammanhang? Först och främst bejakar jag vårt uppdrag att använda de skattemedel vi tilldelats och de beslut SLU:s styrelse tagit. Utåt, inte minst i möten med vårt departement, är det enkelt och naturligt för mig att starkt framföra att SLU verkligen levererar fantastiska resultat (trots vårt överskott) inom forskning, grundutbildning och fortlöpande miljöanalys. Jag kommer naturligtvis också att företräda krav på fri forskning och förklara varför det sparas, för att minska risken att eventuella åtgärder blir missriktade. Jag ser det därutöver som centralt att diskutera forskningspolitiken med kollegor vid andra universitet och högskolor. Som enskilt lärosäte kommer vi nämligen att påverkas av regeringens syn på sektorn i sin helhet. Universiteten behöver en gemensam strategi.

Men detta är inte tillräckligt. Hela SLU måste engageras i problematiken med överskott. Dekaner och prefekter behöver arbeta utifrån insikten att Riksrevisionens rapport har tydliggjort att vi (och andra universitet) försatt oss i en besvärlig position. En ökad medelsförbrukning av de medarbetare som har resurserna, kräver tillit till att institutionerna står som en garant om finansieringen via bidrag sviktar. Beslutet om ökad anslagsfinansiering till seniora lärare och forskare syftar till att öka tilliten och därmed viljan att använda befintliga resurser.

Situationen kräver att man överger den klassiska positionen ”rör inte mina pengar”. För statsmakten ser det inte så, utan att vi fått ansvaret att använda tilldelade medel, inte spara dem. Och det är vägen framåt.

Peter Högberg, rektor


Are universities inefficient?

In a report (written in Swedish) dated 16 November 2017, the Swedish National Audit Office’s answer to that question is an unequivocal “yes”. The public universities and higher education institutions have saved over SEK 12 billion in unspent funding and other surpluses. According to the report, SLU has saved SEK 700 million. This does not include accrued grants from research councils, i.e. funds that are assumed to be spent during a future period.

This capital surplus is viewed as evidence that we do not use the tax revenue we have been given in an efficient way. However, one can wonder whether using funds always leads to efficient and good operations – but such philosophising will hardly impress our politicians and the Ministry of Finance, responsible for allocating resources. We may have many arguments for why we have decided to save money, but the fact is we are funded by taxes. The saved funds could have been actively used for something that the politicians consider more deserving, e.g. healthcare for the elderly or improving the school system.

It is important to understand where the saved funds are and why they have been saved. At SLU, we have about SEK 600 million in saved capital. Of these, SEK 50 million are central funds, and SEK 10 million belong to administration. The LTV, NJ, S and VH faculties have SEK 80, 260, 90 and 100 million saved, respectively. The saved funds from the faculties are mainly intended for the departments. This leads us to why the funds have been saved: one reason is our teachers’ and researchers’ insecurity about future funding.

The SLU Board is tasked by the government to ensure that we use our resources efficiently. In 2016, the board decided that capital exceeding 10 per cent of a unit’s turnover will be subject to a 10 per cent “tax”. The amount is transferred to SLU centrally and is then restored to the operation as targeted funding. Another decision was made a few weeks ago on increased government funding of senior teachers/researchers’ salaries.

It is extremely important that we build trust when it comes to using our funds. If we and other universities do not use the resources we are given, they will be taken away. In addition, there may be increased control requirements from higher up, increased requirements that we fund expensive research infrastructures (this has already happened) and increased control of projects. Each project may be handled separately, as something that does not interact with other resources. This would be a nightmare considering the negative impact on research freedom and creative thinking.

What will I do about this, as SLU vice-chancellor and head of a public authority? First of all, I recognise our assignment to use the tax revenue given to us and the decisions of the SLU Board. Outwardly, not least in meetings with our ministries, it is simple and natural for me to strongly convey that SLU certainly delivers fantastic results (despite our surpluses) when it comes to research, education and environmental monitoring and assessment. Naturally, I will also highlight requirements for free research and explain why money is being saved in order to reduce the risk of any misdirected measures. I also think it is important to discuss research politics with colleagues from other universities and higher education institutions. As a single university, we will be affected by the government’s view of the sector in general. All universities need a common strategy.

But this is not enough. All of SLU must commit to the problems with surpluses. Deans and heads of departments need to act based on the knowledge that the Swedish National Audit Office’s report has clarified that we (and other universities) have put ourselves in a difficult situation. Employees that have funds and increase their use of them must trust that the departments act as guarantors, should funding through grants waver. The decision to increase grant funding to senior teachers and researchers aims to increase trust and the will to use existing resources.

The situation requires that we abandon the classic position of “do not touch my money”. The Government does not see it like that; we are responsible for using allocated funds, not saving them. That is the way forward.

Peter Högberg, Vice-Chancellor

Om diskriminering och trakasserier

Scroll down for English version

Den senaste tidens uppmärksamhet om den utbredda förekomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatser och utbildningsmiljöer ger en skrämmande bild av missförhållanden. Det framgår tydligt att det finns mycket kvar att göra beträffande gamla kulturer och strukturer.

Vid SLU är det en självklarhet att vi inte accepterar sexuella trakasserier eller andra former av trakasserier och diskriminering. Vi har sedan länge rutiner och regler för vart den som är drabbad – student eller personal – ska vända sig samt rutiner för hur vi hanterar när vi får kännedom att det finns misstanke om trakasserier eller diskriminering. Vi kan dock inte slå oss till ro i tron att vi är befriade från osunda maktkulturer, utan vi måste alla ständigt arbeta för att våra värdegrunder och principer genomsyrar allt det vi gör på SLU.

På våra webbplatser finns information om hur SLU:s arbete kring trakasserier och lika villkor bedrivs och vi vill påminna alla medarbetare och studenter att uppdatera sig kring vad som gäller. Vi vill också uppmana till uppmärksamhet kring osunda strukturer och kulturer på arbetsplatsen eller i studiemiljön. Vi uppmanar alla chefer och våra studentkårer att aktivt diskutera dessa frågor med medarbetare respektive studenter.

Information för studenter
Information för medarbetare
Information för chefer

Peter Högberg, rektor
Karin Holmgren, prorektor


Discrimination and harassment

The recent attention given to the widespread existence of sexual harassment in workplaces and educational environments presents a frightening image of misconduct. It is clear that there is much left to do when it comes to old cultures and structures.

At SLU, it goes without saying that we don’t accept harassment or discrimination in any form. We have long-standing procedures and regulations for where the affected – students or staff – should turn. We also have procedures for how to manage suspicions of harassment or discrimination. However, we cannot sit back and believe that we are free from unhealthy power cultures; we must continuously work to ensure that our values and principles imbue everything we do at SLU.

Our web pages contain information on how SLU’s work with harassment and equal opportunities is carried out, and we would like to remind all staff members and students to stay updated. We also want you to keep an eye out for unhealthy structures and cultures in your workplace or study environment. We encourage all managers and our students’ unions to actively discuss these issues with their colleagues and students respectively.

Information to students
Information to staff members
Information to managers

Peter Högberg, Vice-Chancellor
Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor

Hur ett lantbruksuniversitet också blir ett miljöuniversitet

Scroll down for English version

Baserat på hur ofta forskare citeras av andra forskare, så rankas SLU inom området ekologi och miljö så högt som nummer 15 bland världens alla universitet.

Hur kan det komma sig att ett lantbruksuniversitet också utvecklats till ett starkt miljöuniversitet? Svaret är att vi insett att vårt brukande av de biologiska naturresurserna har oönskade effekter på miljön, och till och med effekter, som gör att brukandet måste modifieras för att hålla i längden. Den insikten har inte varit allmänt accepterad förrän de senaste decennierna; det finns fortfarande många människor som tror att miljöproblemen inte är viktiga eller att de kommer att lösas enkelt i framtiden. Vi på SLU är övertygade om att en hållbar framtid kräver stora insatser redan idag och uttrycker det i ”Science and education for sustainable life”.

Forskning om ekologi och miljö är en relativt ny företeelse. Ordet ekologi myntades 1866, men det tog lång tid innan vetenskapsområdet utvecklades i en snabbare takt och inbegrep miljöproblem. Thomas Söderqvist beskriver i sin doktorsavhandling (1986) ”The Ecologists: From Merry Naturalists to Saviours of the Nation”, fritt översatt Ekologerna: från glada naturalister till nationens räddare, hur ekologi som ämne fick fäste vid svenska lärosäten. Söderqvist beskriver hur fokuset ändrades från något allmänt trevligt till något mer nödvändigt, även om han också var kritisk mot nationens förmenta räddare.

Det dröjde faktiskt ända fram till 1956 innan Sverige fick sin första professor i ekologi. Det var skogsekologen Carl-Olof Tamm vid Skogshögskolan, en av SLU:s föregångare. Idag har SLU mer än 30 professorer som har ordet ekologi i titeln för sin anställning. Därutöver har vi lika många professorer som arbetar med andra miljöperspektiv. Det betyder att en tredjedel av våra drygt 200 professorer arbetar explicit med miljöfrågor. Många av de andra professorerna bidrar också, från andra utgångspunkter, till lösningar av miljöproblem. Professorerna är inte ensamma representanter för vår förmåga; vi har samlat en mycket imponerande expertis för att arbeta med den stora utmaningen att göra goda avvägningar mellan produktions- och miljömål.

Vi behöver göra många och kloka sådana avvägningar i framtiden. För att göra dem på bästa sätt räcker det inte med endast naturvetare, utan det krävs även i hög grad ett samspel med samhällsvetare och humanister. Det gäller särskilt frågor som berör och upprör människor och leder till stora konflikter i samhället.

Min förhoppning är att våra framtidsplattformar, Framtidens mat, Framtidens skog, Framtidens städer och Framtidens djur, natur och samhälle, ska utvecklas till de vitala spelplaner vi och samhället så väl behöver för kvalificerade diskussioner om hur vi ska hantera de livsviktiga avvägningarna mellan produktions- och miljömål.

Peter Högberg, rektor


How an agricultural university also becomes an environmental university

Within the field of ecology and environment, SLU is ranked as high as number 15 among all universities in the world based on citations.

How can an agricultural university also have developed into a strong environmental university? The answer is that we have realised that our use of biological natural resources has unwanted effects on the environment. This means that if we want to continue to use natural resources, we have to change how we use them. This realisation has not been publicly accepted until these past few decades; there are still many people who believe that environmental issues aren’t important, or that they will have simple solutions in the future. At SLU, we are convinced that a sustainable future requires great efforts today. This is why our motto is “Science and education for sustainable life”.

Ecological and environmental research are relatively new occurrences. The word “ecology” was coined in 1866, but it took a long time before the research field developed and involved environmental issues. In his doctoral thesis from 1986 – The Ecologists: From Merry Naturalists to Saviours of the Nation – Thomas Söderqvist discusses how ecology as a subject found a hold at Swedish universities and how focus changed from something generally pleasant to something necessary, even though he also criticised the nation’s supposed saviours.

Sweden got its first professor of ecology as late as 1956 – forest ecologist Carl-Olof Tamm at the Forestry College, one of SLU’s predecessors. Today, there are more than 30 professors with the word “ecology” in their title at SLU. In addition, we have the same number of professors who work with other environmental perspectives. This means that a third of our more than 200 professors work explicitly with environmental issues. Many of our other professors also contribute solutions to environmental issues, but from other starting points. However, the professors are not the only representatives of our abilities: we have gathered highly impressive expertise in order to tackle the great challenge of balancing production and environmental objectives.

In the future, we will need to make many and wise adjustments to maintain this balance. In order to make them in the best way, natural scientists aren’t enough – we have to collaborate with social scientists and humanists, especially on issues that touch and stir people and which can lead to great societal conflicts.

My hope is that our future platforms SLU Future Food, SLU Future Forests, SLU Urban Future and SLU Future Animals, Nature and Health – will develop into the playing fields we and society need in order to have qualified discussions on how to handle the vital adjustments needed to balance production and environmental objectives.

Peter Högberg, Vice-chancellor

Varför blir det inte jämställt?

Scroll down for English version

När Boel Flodgren blev rektor för Lunds universitet 1992, så var hon den första kvinnliga rektorn vid ett större universitet i Europa. Eva Åkesson vid Uppsala universitet, ett universitet som i år fyller 540 år, blev deras första kvinnliga rektor så sent som för sex år sedan. Dessförinnan hade rektorerna varit en mycket lång rad män vid dessa och många andra svenska lärosäten. Idag är fördelningen mellan kvinnor och män bland Sveriges universitetsrektorer ungefär femti-femti. Det är tragiskt att man inte tagit tillvara halva befolkningens förmågor och erfarenheter bättre förrän nu.

Andelen män bland professorerna är i genomsnitt 74 procent vid svenska universitet och högskolor. Vid SLU är siffran obetydligt lägre, 71 procent. Kommer vi att se en lika snabb förändring av andelen kvinnor bland professorerna, som bland rektorerna? Det är tveksamt. För 10-20 år sedan, när andelen nyutexaminerade kvinnliga doktorer närmade sig 50 procent, trodde man att detta automatiskt på sikt skulle leda till jämställdhet bland professorerna. Vi vet idag att det ännu inte blivit så.

Det diskuteras mycket varför. Självklart måste vi bli bättre på att förstå oss själva och våra oförmågor i detta sammanhang. Det kanske är som en del säger att jämställdhet fungerar bara när män vill att det ska fungera? Jag är övertygad om att män och kvinnor vid SLU vill att vi ska vara jämställda. Men vi förstår nog inte alltid betydelsen av våra handlingar i detta sammanhang. Därför är vårt arbete med jämställdhetsintegrering viktigt. Det innebär att jobba mer medvetet och tydligare med att se till att alla ges samma möjligheter.

För en tid sedan fördelade vi så kallade karriärbidrag till tio forskare vid SLU. Vi bad fakulteterna att nominera lika många kvinnor som män (totalt 36 personer). Sedan granskades ansökningarna av en panel organiserad av forskningsrådet FORMAS, innan rektorsgruppen gjorde en slutlig bedömning. Vi följde panelens rekommendationer och gav utifrån dessa bidrag till fem personer av vardera kön, vilket inte ingick explicit i instruktionerna till panelen. En viss avvikelse hade vi accepterat, men vi behövde inte ens överväga det. Hade vi bett om nomineringar utan att begära en jämn fördelning mellan kvinnor och män kanske utfallet blivit annorlunda. Det vet vi inte, men vi vet att när 12 så kallade excellensbidrag delades ut för ungefär tio år sedan, så gick 75 procent av bidragen till män.

Metoden för fördelningen av karriärbidrag känns bra och kan säkert prövas i andra sammanhang. Men vi behöver säkert använda många fler andra konkreta metoder för att nå målet jämställdhet. Kom med förslag till våra kommittéer för lika villkor!

Peter Högberg, rektor


Where is the gender equality?

When Boel Flodgren became vice-chancellor of Lund University in 1992, she was the first female vice-chancellor of a larger European university. Eva Åkesson at Uppsala University, which celebrates 540 this year, became its first female vice-chancellor as late as six years ago. Before that, vice-chancellors had consisted of a long line of men at this and many other higher education institutions (HEIs). Today, the distribution of female and male vice-chancellors is about fifty-fifty. It’s tragic that half of the population’s abilities and experiences haven’t been utilised until now.

Male professors make up an average of 74 per cent at Swedish HEIs. At SLU, the number is insignificantly lower: 71 per cent. Will this change for professors as quickly as it did with the vice-chancellors? I doubt it. When the number of newly graduated female doctoral students was 50 percent, many thought that this would automatically lead to gender equality between professors. Now we know that didn’t happen.

Many wonder why. Obviously, we need to be better at understanding ourselves and our inabilities in this context. Some may even say that gender equality only works when men want it to work. I’m convinced that men and women at SLU want us to be gender-equal. However, we probably don’t always understand the importance of our actions. That is why gender mainstreaming is important. It means working in a more mindful and clear way to ensure that everyone has the same opportunities.

A while ago, we awarded career grants to ten researchers at SLU. We asked the faculties to nominate as many women as men (a total of 36 people). The applications were then reviewed by a panel organised by the Swedish Research Council Formas. I myself then made a final assessment together with the deputy vice-chancellor and pro vice-chancellors. We followed the panel’s recommendations and, based on them, awarded grants to five women and five men. The panel had not been explicitly instructed to select the winners that way. We would have accepted some deviation, but didn’t have to. The results may have varied if we’d asked for nominations without requiring an equal division of women and men. We don’t know this for certain, but when 12 excellence awards were given out about 10 years ago, 75 per cent of the grants were given to men.

The distribution method for career grants is very satisfactory and can undoubtedly be tested in other contexts. But we also need to use many other concrete methods to reach the gender equality objective. Please submit your proposals to our equal opportunities committees.

Peter Högberg
Vice chancellor

En mycket god nyhet värd att fira!

Trots att SLU lyckats mycket bra i många avseenden under lång tid, har vi inte fått större ökningar av vår forskningsbudget, medan andra större svenska universitet för några år sedan fick rejäla tillskott till sin forskning.

I våras öppnade sig dock en möjlighet, som inte verkade så konkret till att börja med: prorektor Karin Holmgren deltar i regeringens samverkansgrupp inom området en cirkulär och biobaserad ekonomi. Gruppens uppdrag är att identifiera lösningar på hur produkter och råvaror kan utvecklas och an­vändas på ett resurseffektivt och smart sätt, genom fördjupad samverkan mellan näringsliv, forskarvärlden och offentlig sektor. Ett antal fokusområden identifierades. Karin lyfte möjligheten i rektors ledningsråd om deltagande och om att komma in med förslag. LTV:fakultetens vice-dekan Eva Johansson satsade på idén och producerade, tillsammans med representanter från LRF, Lantmännen och Region Skåne, ett förslag inom området innovativa bioråvaror och växtförädling inom jord- och trädgårdsbruk. I det fallet har det aktualiserades ett mycket uppenbart behov, inte minst i södra Sverige efter nedläggningen av Findus i Bjuv.

Nu har vi mycket glädjande nåtts av beskedet att regeringen satsar medel på oss för att bygga upp ett kompetenscentrum för växtförädling vid SLU, som ska möta det praktiska jordbrukets behov. Det rör sig om en hel del medel: 20 milj. kr 2018, 30 milj. kr 2019 och därefter 40 milj. kr per år, vilket sedan blir ett permanent tillskott.

Det är ett fantastiskt tillskott! Jag vill passa på att tacka Eva Johansson för hennes insats, och Karin Holmgren och även Erik Fahlbeck för deras bidrag. I förlängningen finns fler, som träget jobbat med växtförädlingsfrågorna att tacka och gratulera. Nu vidtar ett omfattande arbete med att, tillsammans med aktuella samarbetspartners inom den gröna näringen och offentlig sektor, utforma detaljer kring hur centret ska organiseras och styras. Att vi får förtroendet att göra detta känns mycket bra!

Peter Högberg, rektor SLU

Nyhet om kompetenscentrum för växtförädling