Vad får hälsomedvetna konsumenter att köpa baljväxter?

Nu har Sara och Konstantin avslutat sitt masterarbete. Den övergripande forskningsfrågan löd:

Vilka attityder har hälsomedvetna konsumenter jämtemot baljväxter? Finns andra faktorer än attityder som påverkar konsumenters vilja att köpa baljväxtbaserade produkter?

Utifrån teori kring konsumenters beteende tog de fram en modell för att beskriva hur konsumentens kunskap, smakpreferenser och yttre normer påverkar konsumentens attityd till baljväxter som sedan tillsammans med baljväxternas pris och tillgänglighet påverkar konsumentens avsikt att köpa baljväxtbaserade produkter.

Med hjälp av litteraturstudier och 16 djupintervjuer med hälsomedvetna män och kvinnor i åldrarna 20-58 år testade Sara och Konstantin huruvida denna modell kan användas för att förklara varför konsumenter planerar att köpa eller inte köpa baljväxter.

Kunskap om baljväxter, inklusive deras miljöfördelar i jämförelse med kött, visade sig vara klart viktigt för att deltagarnas attityd till baljväxter. Något förvånande verkade smak inte var lika viktigt för dessa hälsomedvetna konsumenter – de var redo att till viss del kompromissa med smaken till förmån för andra fördelar t.ex. miljö- och hälsofördelar. Yttre normer formade av familj, vänner och sociala medier var också en viktig faktor.

Andra faktorer som påverkade attityderna till baljväxter bland de svarande var näringsinnehåll, trender och intresse för mat. När det gällde baljväxternas näringsvärde uttryckte en deltagare sig så här:

Jag tror att min uppfattning om näringsinnehåll omedvetet påverkar min åsikt om smaken av baljväxter. De blir godare när jag vet att de är bra för mig.”

När det gäller pris sade sig deltagarna vara beredda att betala för kvalitetsaspekter såsom nyttiga livsmedel. När det gäller tillgänglighet fanns blandande åsikter hur viktigt detta var. Faktorer som också nämndes som viktiga var hur produkten såg ut inklusive hur aptitretande den verkade. Nyfikenhet var en annan faktor som kom upp, d.v.s. en vilja att testa på nya produkter.

Utifrån resultaten uppdaterades modellen:

Läs hela arbetet här:

Da Silva Lernstål och Kiratsopoulos (2017) Prevent the World’s Doom, Consume a Healthy Legume: A Qualitative Study of Attitudes and Purchase Intentions of Health-Conscious Consumers.

Presentation of MSc thesis about cultivation and use of grain legumes in food production

Master student Camilla Olsson, who is attending the Agroecology program at SLU, has performed her MSc thesis within the Project New Legume Foods. Camilla’s study is based on interviews with farmers and food industry representatives about their experiences and perceptions about growing and using grain legumes for human consumption. She will present her thesis on Wednesday 31 May 2017, 13.00, in the Vegetum seminar room at SLU, Alnarp.

The title of Camillas thesis is Expanding the Grain Legume Food Production in Southern Sweden – Qualitative insights from producers and representatives from the food industry.

 

Välkommen till fältvandring och diskussion om baljväxtodling 20 juni!

Welcome to field visits and discussion about legume cultivation, 20 June 2017. So far, the event is only decribed in Swedish. Please contact georg.carlsson@slu.se if you want to know more.

Fält med åkerböna. Foto: G Carlsson

Är du intresserad av testa nya grödor eller öka din odling av bönor, linser eller ärter? Skulle du vilja att de baljväxter som du odlar används i nya hälsosamma livsmedel?

Välkommen till en inspirerande eftermiddag där vi tittar på baljväxter i fält, tar del av en presentation om framgångsfaktorer i kanadensisk baljväxtodling och diskuterar engagemang i en odlargrupp som ska utvärdera baljväxtodling tillsammans med forskare i projektet New Legume Foods.

Tid: 20 juni 2017, kl 13.00 – 18.30 (följt av mingel)
Plats: Norra Knästorp (gård utanför Lund med ekologisk odling), därefter Alnarp
Målgrupp: framförallt lantbrukare, men även andra aktörer inom lantbruks- och livsmedelssektorn samt intresserad allmänhet.

Anmälan: http://partnerskapalnarp.slu.se/konf/20170620.aspx

Program:

13.00: Joel Månsson, ekologisk lantbrukare utanför Lund, tar emot oss och visar gårdens odling av konservärter och åkerbönor, samt provodling av bondbönor och vaxbönor

14.30: Fältbesök Alnarp: Georg Carlsson forskare vid SLU Alnarp, visar fältförsök med olika baljväxter, inklusive samodling med baljväxter och spannmål

16.00: Föreläsning och diskussion via videolänk (slottet, Alnarp) om framgångsfaktorer bakom kanadensisk baljväxtodling. Tom Warkentin, professor vid University of Saskatchewan, berättar om sin forskning inom förädling av nya baljväxtsorter, och svarar på våra frågor om odling av baljväxter i Kanada

17.00: Kort presentation av projektet New Legume Foods (Georg Carlsson/Elin Röös), och diskussion om medverkan i projektets odlargrupp; vilka grödor och odlingsåtgärder vill vi testa? hur ska de utvärderas? exempel på livsmedel baserade på dessa grödor?

18.30: Mingel med baljväxtmat

Många baljväxtprojekt på gång! Many legume related projects ongoing!

Below is a list of projects, companies and initiatives related to legumes. Let us know the ones we missed – elin.roos@slu.se.

Blue cheese tofu based on Swedish fava beans and soybeans, a project which aims at developing a product similar to blue cheese that is based on fava beans and soybeans grown in Sweden. https://www.sp.se/en/index/services/protein/Sidor/default.aspx and https://www.vinnova.se/p/adelosttofu-baserad-pa-svenska-akerbonor-och-svensk-soja/

EUROLEGUME (2014-2017) is an EU project with the overall objective to improve the sustainable production of leguminous crops and their multipurpose use, including the evaluation of new food and feed products. http://www.eurolegume.eu/

Fagraslätt farm produces several different grain legumes, with possibility for distribution directly to consumers http://www.fagraslatt.se/

Food for progress, a company that produces ingredients and foods based on common beans and faba beans (aka fava beans or field beans). http://www.eatbeat.se/

FIOL – Focus on Intercropping in Organic Legumes (2015-2017). A Swedish participatory research project aiming to identify factors that could stimulate an increased use of grain legume-cereal intercrops in Swedish organic production of legumes for food and feed. https://www.slu.se/en/departments/biosystems-technology/research/current-projects/ongoing/focus-on-intercropping-in-organic-legumes-fiol/

Grey peas – an unused resource in Swedish gastronomy https://www.vinnova.se/p/graartor—en-oanvand-resurs-i-den-nordiska-gastronomin/

Harvest of green faba beans (field beans), about using the immature green faba bean seeds as a vegetable (similar to frozen green peas) http://www.jti.se/index.php?mact=News2,cntnt01,detail,0&cntnt01articleid=388&cntnt01returnid=53 and https://www.youtube.com/watch?v=vF2JIDC1Z2g

LEGATO (2014-2017) is an EU project with the overall objective to promote the culture of grain legumes by identifying, assessing and suggesting novel varietal development, culture practices, and food uses. http://www.legato-fp7.eu/

Lupin for innovation of climate smart and tasty foods https://www.vinnova.se/p/lupin-for-innovation-av-klimatsmart-och-smakrik-mat/

Nordisk råvara, a company that works with farmers, restaurants, shops and other actors to promote the consumption of traditional and new Swedish legumes. http://nordiskravara.se/

Swedish fava; small-scale processing of faba beans for use as food ingredients. http://svensk-fava.se/

Swedish legumes as raw material for the food industry is a project supported by a group formation grant within the European Innovation Partnership (EIP) framework. http://www.jti.se/index.php?page=eip—innovationsstoed-fran-jordbruksverket

Swedish Organic Lentils (2017-2019) is a Swedish project aiming to investigate possibilities to increase the Swedish organic production of lentil, by assessing how intercropping with different supporting crops and different methods for mechanical weed management influence weed abundance and lentil yields. https://www.slu.se/en/Collaborative-Centres-and-Projects/ekoforsk-en/projects-2017-2019/lentils/

Swedish Tempeh made from peas http://www.swedishtempetations.com/ and https://www.vinnova.se/p/arttempe—ett-kottigt-vegoprotein-med-unika-halsomervarden/

Presentation av studentarbete: Odling av baljväxter för humankonsumtion

Student:

Niklas Eriksson, läser till lantmästare på SLU

Titel:

Odling av baljväxter för humankonsumtion

Antal poäng: 10 hp
Handledare: Georg Carlsson

Vad handlar ditt arbete om? 

Uppsatsen handlar om de vitala delarna som krävs för att odla trägårdsbönor, åkerbönor, sojabönor, linser, lupiner och ärtor till humankonsumtion. Den lägger i huvudsak fokus på odlingsperspektivet det vill säga vilka grundförutsättningar som krävs för att odla grödorna när det gäller klimat, mark och teknik. Tanken är att lantbrukare som är intresserade av att odla grödorna enkelt ska kunna skaffa sig en uppfattning huruvida deras gårdsspecifika förutsättningar lämpar sig för de olika grödorna och även få goda tips och råd angående odlingsstrategi. Uppsatsen berör även avsättning för grödorna.

Varför är ditt arbete viktigt? 

Arbetet är viktigt för mig på många sätt. Dels har vi den väl omdiskuterade köttdebatten, vi ska givetvis inte sluta äta kött men det kommer bli omöjligt att förse en växande befolkning på jorden med mat om vi konsumerar lika mycket kött per capita som vi gör idag. Då kommer vi att behöva alternativa proteinkällor i som till i viss grad kan ersätta köttet. Som kommande lantbrukare funderar jag jämt och ständigt på nischade produktionsområden som kommer att vara ekonomiskt konkurrenskraftiga i framtiden. Jag tror att det finns en enorm marknadspotential för baljväxter som livsmedel och att vi kommer få se dem mer och mer i våra livsmedelsbutiker.

Varför intresserar du dig för baljväxter?

Baljväxter intresserar mig dels på grund av det höga proteininnehållet som gör det möjligt att ersätta kött till viss del. Många lantbruk framförallt på slättbygder där djurproduktionerna är få har stråsädesdominerande växtföljder och då är baljväxter perfekta avbrottsgrödor med god förfruktseffekt och ibland strukturförbättrande. Jag upplever dock att avsättningsmöjligheterna för baljväxter är få och jag ser gärna att det finns mer i framtiden.

Presentation av masterarbete: Rotknölar / Root nodules

Student:

Christina Hultman, läser till mark/växtagronom på SLU

Titel/Title:

Mängden rotknölar hos Phaseolus vulgaris beror på om trädgårdsbönor odlats kontinuerligt i växtföljden eller inte alls odlats tidigare

Antal poäng/credits: 30 hp
Handledare/Supervisor: Georg Carlsson

Vad handlar ditt kandidatarbete om? What is your thesis about?

Mitt examensarbete handlar om kvävefixering kopplat till biomassaproduktion/skörd hos trädgårdsbönor. Målet är att jämföra kvävefixering hos trädgårdsbönor på åkermark där det odlats bönor tidigare i växtföljden, med kvävefixering hos bönor på åkermark där bönor inte odlats i växtföljden, på åtminstone 20 år. Insamling av data till arbetet kommer att ske under växtsäsongen 2017 på olika fält med trädgårdsbönor på öarna Öland och Gotland. Jag kommer att kvantifiera kvävefixeringen genom att titta på rotknölarna där kvävefixeringen äger rum och relatera dessa resultat med pH-värden och skördemängd bland annat.

My master thesis work is about nitrogen fixation linked to biomass production/harvest of common beans. The goal is to compare nitrogen fixation by common beans cultivated on soils where common beans have been present in the plant sequence, with common beans cultivated on soils where common beans have not been present in the plant sequence for at least 20 years. Data for the work will be collected during the growing season 2017 on fields with common beans on the islands Öland and Gotland. I will quantify nitrogen fixation by looking at the root nodules where the nitrogen fixation takes place and relate these findings to pH-values and harvest for instance.

Varför är ditt arbete viktigt? Why is this work important?

Arbetet är viktigt för att få bättre kunskap om huruvida de kvävefixerande bakterierna till trädgårdsböna  finns i jorden eller ej, trots att en värdväxt saknats i växtföljden i åtminstone 20 år. Förhoppningen är att studien på så sätt ska underlätta för lantbrukare som ska odla trädgårdsbönor för första gången, att bestämma om och hur mycket de ska kvävegödsla och om de ska ympa med rätt sorts bakterier för att säkerställa skörden. Odling av trädgårdsböna ökar i Sverige och arealen expanderas till marker där det tidigare inte odlats trädgårdsböna i växtföljden, vilket gör det extra intressant att studera detta just nu. Sett ur ett större perspektiv är det också önskvärt att odla mer bönor för humankonsumtion, så att vi kan minska vårt intag av animaliska proteinkällor, vilka kräver större åkerareal och mer resurser för att framställa. Alltså är trädgårdsbönor ett mer hållbart alternativ.

This work is important to improve the knowledge about whether the nitrogen fixing bacteria for common bean is present in the soil or not, despite the absence of host plants in the plant sequence for at least 20 years. Hopefully this study will help farmers who want to grow common bean for the first time, to decide if and how much nitrogen fertilizer is needed and if they need to inoculate the seeds with the right bacteria species to secure their harvest. The cultivation of common bean in Sweden is increasing and even expanding to areas where common bean has not been grown in the crop sequence before. Therefore the study is of interest at the moment. Seen from a wider perspective it is also desirable to produce more beans for human consumption, to be able to lessen the consumption of animal protein sources, which require more land and more recourses to produce. Thus common bean is a more sustainable alternative.

Varför intresserar du dig för baljväxter? Why do you think legumes are interesting?

Baljväxter och då särskilt trädgårdsbönor och andra baljväxter som lämpar sig bra till humankonsumtion är intressanta av flera anledningar. Som jag nämnde ovan så är de en hållbar proteinkälla jämfört med animaliskt protein. Det skulle vara hälsosamt, både för vår planet och även för oss själva, att ersätta större delen av det animaliska proteinet i vår kost, med protein från växtriket såsom baljväxter. Jag tycker också att deras förmåga att samarbeta med rhizobiumbakterier och på så sätt fixera luftens kväve är en mycket intressant och viktig egenskap som gör dem mindre beroende av insatsmedel såsom mineralgödselmedel osv.

Legumes and especially common beans and other legumes, well adapted for human consumption are interesting for several reasons. As mentioned above it is a sustainable protein source compared to animal protein sources. It would be healthy, both for our planet and for us humans, to replace most of the animal protein in our diet, with vegetable protein such as legumes. I also think their ability to collaborate with rhizobium bacteria and to fix nitrogen from the atmosphere is a very interesting and important ability which make them less dependent on external inputs such as mineral fertilizer etc.

Presentation av kandidatarbete: Antinutritionella substanser i baljväxter

Student:

Ylva Henriksson, läser till livsmedelsagronom på SLU

Titel:

Antinutritionella substanser i baljväxter

Antal poäng: 15 hp
Handledare: Elin Röös och Cornelia Witthöft

Vad handlar ditt kandidatarbete om?

Jag gör en litteraturstudie om antinutritionella substanser i baljväxter. Antinutrienter är ämnen som minskar kroppens upptag av näringsämnen. De kan till exempel binda till sig olika mineraler och göra dem otillgängliga för upptag eller inhibera digestionsenzymer och förhindra nedbrytning av makronutrienter. Syftet med mitt projekt är att undersöka vilka substanser som förekommer i baljväxter och i vilka halter, hur de påverkar vår hälsa och hur vi kan minska halterna genom att bereda baljväxterna på olika sätt. Värmebehandling förstör nämligen vissa antinutrienter medan exempelvis groddning eller fermentering kan vara bättre sätt att bli av med andra.

Varför är baljväxter intressant?

Det är ett jättespännande område som är väldigt hett just nu. Frågan om köttätande känns mer aktuell än någonsin, och när fler helt eller delvis väljer bort kött av djuretiska, miljö- eller hälsoskäl ökar intresset och marknaden för baljväxter här i Sverige. Baljväxter har relativt låg miljö- och klimatpåverkan och är rika på protein och andra näringsämnen. Dessutom är användningsområdet otroligt brett, vilket alla nya livsmedelsprodukter vi hittar i butiken visar. Baljväxter är intressanta både ur ett globalt livsmedelsförsörjningsperspektiv och ur ett svenskt perspektiv. Nya sorter av till exempel soja och bönor som är anpassade till vårt klimat liksom gamla traditionella svenska baljväxtsorter gör att det finns stor potential för ökad odling i Sverige. Mer forskning på området kommer antagligen att leda till att vi i framtiden odlar fler och bättre sorters baljväxter, att vi vet mer om vilka hälsoeffekter de har och hur vi kan förädla och bereda dem på bästa sätt.

Presentation of ongoing Master Thesis project: Prevent the worlds doom, consume a healthy legume!

Students:

Sara Da Silva Lernstål & Konstantin Kiratsopoulos, Civilekonomprogrammet på Jönköping International Business School

Title of the thesis:

Prevent the worlds doom, consume a healthy legume!

Number of credits: 30 hp
Supervisor: Adele Berndt

What is you thesis work about?

The purpose of our thesis is to explore the attitudes, and underlying key components, affecting health-conscious consumers purchase intentions regarding legume-based proteins. Based on previous research, we have developed a modified theory of planned behaviour, which will be tested by conducting a qualitative research in form of in-depth interviews with health-conscious consumers. We want to explore which components that build up their attitudes towards legume-based proteins, and if there are other factors, except the attitude, that affect health-conscious consumers actual purchase intentions regarding products based on Swedish legumes. Why we have chosen to focus on health-conscious consumers? We thought it would be of interest to see what health-conscious consumers, which is defined by consumers caring about e.g. their diet, thinks about legumes-based products, and their view of legumes as a protein-substitute. Additionally, we believe health-conscious consumers could be a large group of potential customers for the future products.

Why is this work important?

As a part of this four-year project, with the aim of developing climate-smart and protein-rich viands from domestically produced legumes, understanding consumer behaviour is a vital part of reaching success. Understanding consumer behaviour is important in order to be able to develop and produce attractive products in the end of this four-year phase. The framework, which we aim at developing by our work, describing how health-conscious consumers attitudes towards legumes are formed, and if there is other factors, except the attitude, that affect their purchase intention regarding legumes, can be a foundation for a larger quantitate study, taking different consumer groups into consideration. This thesis will be a starting-point in investigating consumer behaviour, contributing with important knowledge for the projects future research and work, including how to market, sell and attract people to buy domestically produced products based on legumes, which is a key wanting to succeed with the project.

Why do you think legumes are interesting? 

Since our globe, with its growing population, is facing a massive challenge due to the unprecedented pressure on the environment and agricultural resources, something has to be done. Today, the food systems are responsible for a large percentage of the world’s greenhouse gas emissions, and in order to be able to meet the growing populations demand for food, at the same time as achieving more sustainable food systems, beneficial for both people and the planet, changes has to be done. One way to decrease the environmental footprints caused by food systems, and increase public health, would be a transition towards a more plant-based diet. Looking at legumes, they are of big interest for us since they aside from being a more environmentally friendly viand than meat, posses several important micronutrients and have high protein content. Legumes are an exceptional meat substitute and an increasing consumption of legumes would be beneficial for our system.