Initiativ för framtiden

Publicerat den

Ett festligt firande av åren som gått, men med fokus på framtiden. Detta präglade 150-års jubileet som gick av stapeln i Alnarp i förra veckan, tillsammans med medarbetare, många SLU vänner och -alumner! Frågan ”hur formar vi och förbereder oss för framtiden” är högst aktuell. SLU:s sätt att påverka/forma framtiden kan utläsas i vår forskningsstrategi för åren 2013-16. Den kan också utläsas i våra satsningar i nya byggnader och modern infrastruktur på våra campus och inte minst i de pågående utredningarna om SLU:s organisation och utbildningar. Vi kan inte påverka alla omvärldsfaktorer. Men vi kan ta initiativ och visa handlingskraft för att ge vår syn på vad vi tror är viktiga utvecklingstendenser de närmast kommande åren.

Ett exempel är den PGU (Politik för global utveckling)-strategi som togs för ett par år sedan och som i den gångna veckan kulminerade i den officiella invigningen av SLU Global. Initiativet togs för att återskapa och stärka SLU:s roll inom utvecklingsforskning och -utbildning i ett nationellt och globalt perspektiv. Programmet har rönt stort intresse både inom och utanför SLU, och med de stora globala utmaningar som ligger inom universitetets kärnområden bör det inte finnas brist på arbetsuppgifter framöver.

Just nu kan det kännas som att vi har väl många initiativ på gång inom SLU. Det är förståeligt att den reaktionen finns. Samtidigt är det svårt att ta en sak i taget. Förändringar på ett område påverkar andra. Särskilt gäller det universitetets organisation och utbildningarnas framtida innehåll. Det första utredningsförslaget om organisationen presenterades för styrelsen i förra veckan. Styrelsens samlade reaktion på gruppens förslag var positiv. Nu ska vi inom SLU noga diskutera förslagen, och återkomma med en handlingsplan till styrelsen.

Ett viktigt ärende på styrelsemötet var också lokalkostnaderna. Den externa granskning som gjorts pekar på brister i den tidigare beslutsprocessen om investeringar i nya byggnader. Samtidigt konstateras att flera av de brister som påpekats har redan åtgärdats.

En viktig slutsats är att styrelsens ställningstagande år 2009 att kostnaderna för VHC inte kan bäras av fakulteten ensam inte fått tillräckligt tydligt genomslag inom SLU. Jag beklagar verkligen detta och kommer att göra mitt yttersta för att förvissa mig om att viktiga styrelsebeslut kommuniceras på ett transparent och effektivt sätt inom universitetet.

Flera initiativ till förbättrad intern kommunikation har redan sjösatts, och vi kommer att se till att den fortsatta förändringsprocessen kommuniceras på ett sätt som gör det möjligt för alla att informera sig och engagera sig.

Utbildningens finansiering och kvalitet

Publicerat den

Inga glada nyheter vad gäller finansiering av utbildningen, tyvärr. I budgetpropositionen idag är statsanslaget till SLU i princip oförändrat för 2013, trots att vi argumenterat starkt för behov av nya utbildningsplatser och kvalitetsförstärkning av Hum/Sam utbildningar. Argumentationen är inte svår att föra – vi har flera utbildningsprogram med stort söktryck och tydlig efterfrågan från arbetsmarknaden. I årets budgetpropp riktas medel till andra universitet för hundratals nya platser på civil- och högskoleingenjörsutbildningar samt sjuksköterske- och läkarutbildningar. Förra året var det medel till kvalitetsförstärkning av Hum/Sam, men SLU har tydligt hamnat utanför högskolepolitiken vad gäller utbildningen. Sådana här dagar känns det viktigt att vi snart väcker frågan om departementstillhörighet för SLU!

Vad gäller indragna anslag (i samband med att studieavgifter infördes för utomeuropeiska studenter) ska SLU ändå följa de andra universiteten. Det kostar SLU 4,5 miljoner kronor, vilket vi förväntas dra in igen på avgiftsbetalande studenter och på utbildningar som ges högsta betyg i det nya kvalitetsutvärderingssystemet. Det systemet har ju varit mycket omdebatterat, och förra veckan beslutade den europeiska kvalitetssäkringsorganisationen ENQA att Högskoleverket inte längre uppfyller kriterierna för medlemskap. HSV får två år på sig att anpassa utvärderingssystemet till ENQA:s kriterier, men kommer att fullfölja den pågående utvärderingscykeln fram till 2014. Det innebär för oss på SLU att det pågående arbetet med att ta fram examensarbeten och förbereda självvärderingar för de flesta av våra examina ska fortsätta enligt planerna. En viktig del av kritiken mot det svenska systemet är att en mycket stor vikt läggs på granskning av ett fåtal självständiga arbeten. I våra förhållandevis små studentgrupper kan ett par mindre lyckade exjobb innebära att examensrätten för ämnet hotas. Man kan ifrågasätta om det är rimligt, särskilt inom yrkesexamina där andra kompetenser än de som examineras i ett självständigt arbete är minst lika viktiga. Att utvärderingssystemet har fokus på examensmålen är i grunden positivt, och det utvecklingsarbete som lärarna det senaste året lagt på exjobbskurserna kommer helt säkert studenternas lärande tillgodo.

Till sist vill jag påminna om att vi har bra och efterfrågade utbildningar på SLU. Studenter från SLU får och gör bra jobb, och våra områden blir allt mer betydelsefulla i samhället. Det är viktigt att vi ser över utbildningarna så att vi behåller dessa kvalitéer, men samtidigt utnyttjar de resurser vi har effektivare-

Lena Andersson-Eklund

 

Forskningspropositionen

Publicerat den

Igår presenterades huvuddragen i forskningspropositionen. Den totala bilden, liksom hur det gått för det egna lärosätet, får vi först i mitten av oktober. Alla landets rektorer var samlade i Rosenbad och efter Jan Björklunds presentation gavs tillfälle gavs att ställa frågor och ha synpunkter på förslagen i proppen.  Titeln på propositionen är ”Mot bättre vetande” – något som fick församlingen att dra på smilbanden. Det första budskapet från ministern var att man denna gång satsat mer på individen – till skillnad mot förra proppen som hade forskningsmiljöer i fokus. Excellent forskning av framstående individer, rekrytering av utländska forskare och satsning på unga forskare med potential är viktiga satsningsområden. Det var tydligt redan i forskningsberedningen att det skulle bli en tydlig markering åt det hållet. Den större överraskningen var nog att det trots allt blev en så rejäl satsning. Nivåhöjningen från och med 2016 blir 4 miljarder kr per år. Det är betydligt mer än förväntat och mycket positivt. Höjningarna kommer att införas stegvis, främst beroende på att det finns gott om kapital och oförbrukade bidrag i sektorn.

Positivt är också budskapet att en rejäl andel av de nya medlen läggs direkt till lärosätena via fakultetsanslagen, det handlar om totalt 900 mkr – och det utan öronmärkningar. Positivt (inte minst för SLU) är att samverkansuppgiften nu uppgraderas i betydelse och tilldelas 60 mkr. I sammanhanget kan konstateras att vi äntligen får vårt eget innovationskontor – något som vi och SLU Holding är mycket glada över.  Forskningsråden med VR i spetsen (ja, även Formas!) får dela på 320 mkr. För humaniora och samhällsvetenskap aviserades att 190 mkr (av de 900 plus 320) ska gå till att förstärka forskningen inom dessa områden. Hur den fördelningen ska gå till var inte klart. Vinnare vad gäller vetenskapsområden är medicin, teknik och naturvetenskap. Dessutom blir det nya pengar till SciLifeLab, ESS och MAXIV som tillsammans får 450 mkr! Vidare tillförs 400 mkr till gruv-, mineral- och stålforskning, samhällsbyggande, skogsråvaror och biomassa samt rymdforskning. Ytterligare 420 mkr förs till industriforskningsinstituten och  innovationssatsningar av olika slag, som t ex nya innovationskontor. Sammantaget kan för SLU:s del konstateras att det finns en rad intressanta förslag i den kommande forskningspropositionen och det är med spänning vi inväntar detaljerna.

Läs mer:

http://regeringen.se/sb/d/15649/a/198758