Rektorsbloggen

Varmt välkomna tillbaka till en spännande hösttermin! Än så länge hänger sommarkänslan kvar,  men det drar snabbt igång, om ett par veckor är studenterna här och då är det full fart! Och visst är det ganska skönt att komma in i vardagen igen.

Straxt efter midsommar presenterade regeringen ett sedan länge aviserat förslag till ny lagstiftning för universitet och högskolor för ökad autonomi. Förslaget innebär att statliga universitet och högskolor ska kunna omvandlas till privata stiftelser. Bakgrunden är att universitet och högskolor idag är globala aktörer och i den allt hårdare konkurrensen krävs det snabbfotade och handlingskraftiga lärosäten. Det är idag exempelvis svårt för ett svenskt statligt lärosäte att bedriva verksamhet utomlands. Ett annat problem för statliga lärosäten är att många av EU:s forskningsprojekt kräver delägande i konsortier vilket med dagens myndighetsform i princip inte är möjligt.

Genom att införa en ny särskild stiftelseform, högskolestiftelser, ges lärosäten större handlingsfrihet. En högskolestiftelse är en egen juridisk person som kan ingå avtal på samma sätt som andra juridiska personer. En högskolestiftelse kan dessutom utan begränsningar ta emot och förvalta donationer, äga bolag samt bygga upp egna ekonomiska medel och andra tillgångar. Förslaget är alltså tänkt att möjliggöra en större mångfald av organisationsformer inom högskolesektorn.

Enligt förslaget kommer högskolestiftelser fortsatt ha finansiering av staten och därmed krav från staten att säkerställa att de statliga medlen används effektivt och för avsedda ändamål som riksdag och regering beslutar. Stiftelseformen finns redan som verksamhetsform för lärosätena i Sverige. Staten bildade år 1994 två större enskilda utbildningsanordnare, Stiftelsen Chalmers tekniska högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping.

För att nu kunna bilda nya stiftelser för statliga lärosäten krävs en ändring av 1996 års stiftelselag. Förslag till sådana ändringar är nu ute på remiss till den 10 oktober 2013 och vi tar upp ärendet på höstterminens första ledningsråd som äger rum den 26 augusti. Vi återkommer med information om hanteringen av remissen efter det mötet, håll koll på medarbetarsidan!

Den som är intresserad av att ta del av förslaget i sin helhet kan hitta det på regeringens hemsida: www.regeringen.se genom att söka på ”högskolestiftelser”.

Lisa Sennerby Forsse

Varför är SLU i Almedalen? Svaret på den frågan är uppenbart när vi ser det stora intresse vår verksamhet genererar. Fem seminarier som lockade till initierad debatt om svensk livsmedelsproduktion, nya växtskydd, sambanden mellan djur- och människors hälsa, ett seminarium om fisk, fiskens fördelar som mat och om vilken fisk vi bör äta samt ett seminarium om rovdjursförvaltning tillsammans med Svenska jägarförbundet. Allt detta är frågor som engagerar och Almedalen ger oss möjlighet att tillsammans med andra intressenter ge dem den uppmärksamhet de förtjänar.

Angelägna forskningsfrågor i vår tid handlar om sättet på vilket vi nyttjar våra naturresurser, dvs vår jord, skog och våra vattentillgångar och det är en avgörande strategisk samhällsfråga. För detta krävs dels att vi använder de kunskaper vi har men det behövs också nya kunskaper inom många områden – så som effektivare vatten- och näringsmedelsanvändning och kretsloppslösningar, effektivare energianvändning och övergång till förnyelsebar energi, i flera fall alternativa grödor och genetiskt förändrade raser och sorter, förbättrat skydd mot sjukdomar. Konsumentens val och preferenser är viktiga och frågor som handlar om moral och etik är något som allt oftare finns med på agendan. Till detta kommer också avgörande frågor som att det måste finnas ekonomiska incitament för att någon ska vilja ägna sig åt primärproduktionen i framtiden.

En viktig fråga som lyftes fram av SLU är att Sverige saknar ett politiskt mål för något så fundamentalt som att producera tillräckligt med livsmedel. Däremot finns det mål bestämda av riksdagen relaterade till jordbruk som omfattar påverkan på miljön, samhällets omställning till förnybar energi, biologisk mångfald samt minskad klimatpåverkan. Min slutsats är att det behövs en utredning om livsmedelsförsörjning i ett längre perspektiv för att säkra tillgången på mat av hög kvalitet till kommande generationer. Det är mycket tveksamt om en ännu större import av livsmedel till Sverige är rätt väg med tanke på att behovet i världen ökar hela tiden.

Sveriges förutsättningar för en miljövänlig livsmedelsproduktion är mycket goda sett i ett globalt perspektiv. Sverige har en stor potential att öka sin matproduktion. Det kan bidra till både den inhemska och globala livsmedelsförsörjningen. Det handlar inte bara om att ta ansvar för matproduktionen. Det är också bra för Sverige. Det kommer att ge jobb, export- och skatteintäkter, biologisk mångfald och en levande landsbygd. Politik, forskning och marknad behöver samverka för att utvecklingen ska ta fart. Det är en fantastisk möjlighet. Låt oss ta tillvara på den!

Omorganisation, utvärderingar, utredningar. Arbetsuppgifterna och utmaningarna har varit många denna vår för oss på universitetet.

Så här i ”halvtidsvila” kan jag konstatera att vi kommit flera steg på vägen mot Framtidens SLU, beslut har fattats om viktiga frågor som gäller organisation, styrning, utbildningsfrågor och harmonisering. Jag är övertygad om att detta fört oss ytterligare några steg på vägen mot ”Ett SLU” med en tydlig profil och uppgift, visavi nationella och globala framtidsutmaningar. Debatten och engagemanget har varit imponerande, liksom arbetsinsatserna. Nu är kursen tydligare utstakad, och jag ser fram emot fortsättningen i höst. Men först väntar midommarfirande och semestertid, med möjligheten till rekreation och återhämtning efter våra insatser i arbete och i studier.

Ett varmt tack för allas ert engegemang! Jag önskar var och en en semesterperiod som blir just så vilsam, eller så full av stimulans, impulser och umgänge som behövs för att ladda batterierna!

 

Lisa Sennerby Forsse

Rektor, SLU