SLU:s miljöanalys plusminus20

Publicerat den

Scroll down for an English version.

SLU:s miljöanalys har nyligen tagit två stora steg framåt, och samtidigt fått en rejäl utmaning. Ledningsrådet har godkänt inriktningsdokumentet för fortlöpande miljöanalys och tre nya tjänstebenämningar samt en kompetensnivå för dem som jobbar med SLU:s miljöanalys. Båda ärendena går nu vidare till rektor för beslut.

Sannolikt kommer personalavdelningen redan till årsskiftet att göra en översyn av titlarna för dem som arbetar med fortlöpande miljöanalys. En nämnd kommer att inrättas som får rektors uppdrag att anta excellenta miljöanalytiker. Snart kan de medarbetare som driver SLU:s miljöanalys framåt äntligen få tjänstetitlar som säger till omvärlden (och oss själva) att det är just miljöanalys som vi arbetar med. Jag är särskilt nöjd med att vi får en kompetensnivå som tydligt pekar på vad vi förväntar oss av SLU:s bästa miljöanalytiker (att jämföra med docent som är en av SLU:s andra kompetensnivåer).

Inriktningsdokumentet pekar på vad vi som universitet behöver göra för att bättre möta samhällets behov av vetenskapligt grundade beslutsunderlag för en mer hållbar framtid, både i Sverige och i omvärlden. SLU:s 10 miljöanalysprogram spelar en särskilt viktig roll i arbetet att hitta flera kontaktytor mot uppdragsgivare, så att samhället kan dra mer nytta av SLU:s enorma kompetens. För att driva denna koordinatorledda verksamhet krävs stabil och långsiktig finansiering. Inriktningsdokumentet visar vägen för kommande års arbete att utveckla SLU:s miljöanalys.

Arbetet med den långsiktiga finansieringen av SLU:s fortlöpande miljöanalys har tyvärr fått något mer av en rivstart än jag hade önskat. Mitt första besök till Näringsdepartementet för att diskutera miljöanalys gick mycket bra. Positiv stämning, konstruktiv feedback och besked att vi får medel från landsbygdsprogrammet även 2017. Sen på den något utdragna vägen ut genom gamla postens korridorkomplex, stämde en av våra handläggare av om det verkligen blir 20 miljoner kronor från landsbygdsprogrammet 2017 (liksom de föregående fem åren). Då visade det sig att det bara blir 10 miljoner kronor 2017 och inga medel från landsbygdsprogrammet 2018.

Beskedet var lika isande som de kyliga vindar som ylar genom novembers mörker. Men efter ett par dagars betänketid och stärkande möten med både rådet för fortlöpande miljöanalys och rektor, känner jag den klarhet som kommer efter ett stärkande bad i en isvak. Fokus för det kommande året är klart. Vi ska för alla våra miljöanalyspartners presentera exakt vad de får för de 20 miljoner kronor som landsbygdsprogrammet har satsat de sista fem åren, och hur mycket mer de kunde få för 20 miljoner kronor till.

SLU har länge velat ersätta medlen från landsbygdsprogrammet med en utökning av statsanslaget. 2017 blir året då vi från SLU:s miljöanalys ska lägga fram våra bästa argument för inte bara ett fortsatt förtroende att förvalta 20 miljoner kronor, utan också ett utökat mandat till 40 miljoner kronor.

Det extra anslag som SLU fick genom energi- och klimatpropositionen 2009-2011 och de extra miljoner som vi därefter fått genom landsbygdsprogrammet, har varit SLU:s egen chans att utveckla miljöanalysverksamheten som annars mest är uppdragstyrd. Våra 10 miljöanalysprogram används till att utöka kontaktytan mellan SLU:s kompetens och uppdragsgivare med målet att initiera nya, externfinansierade projekt så att samhället får ut mer av SLU. De nyligen genomförda utvärderingarna visar att miljöanalysprogrammen är en finslipad effektiv verksamhet (med viss möjlighet till förbättring), som skulle kunna expandera snabbt, exempelvis med nya program för fjäll och vilt, samt en internationell satsning på Agenda 2030-frågor.

Jag ska leda insatsen att säkerställa nya resurser under det kommande året. Mitt arbetsnamn för insatsen är ”plusminus20”. Nyttan av 20-40 miljoner kronor till SLU:s miljöanalys ska bli tydlig och konsekvenserna av uteblivna medel ska bli solklara.

Vi har en fantastisk organisation. Jag, tillsammans med en insatsgrupp, ser fram emot att få hjälp av många av er i kampen för ett utökat statsanslag till SLU:s miljöanalys 2018. Under 2017 är min målsättning att med hjälp av det mytomspunna “kapitalet” hålla den planerade budgeten på samma nivå som om vi fått de 20 miljonerna från landsbygdsprogrammet. Vi behöver driva vår verksamhet med full styrka under 2017 för att ta sats inför framtiden!

Kevin Bishop, vicerektor SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys


SLU’s Environmental monitoring and assessment plusminus20

SLU’s Environmental monitoring and assessment (EMA) has recently taken two big steps forward, but also been confronted with a major challenge. The University Management Group has approved the strategy-orientation document for EMA, as well as a set of three new job titles, specifically for those who work with environmental monitoring and assessment, together with a proficiency level “excellent environmental analyst”. All these now go to the Vice-Chancellor for approval.

Most likely, the personnel department will start early next year to review the titles for those working with environmental monitoring and assessment. A committee will also be set up by the Vice-Chancellor to adjudicate applications for the new proficiency level. Soon the colleagues that make SLU’s EMA happen will finally get job titles that say to the outside world (and ourselves) that it is environmental analysis that we work with. I am particularly pleased to have a proficiency level which clearly indicates what SLU expects of its best environmental analysts. (One of SLU’s other proficiency levels is “associate professor”).

The strategy-orientation document identifies what we as a university need to do to better meet society’s need for science-based decision making for a more sustainable future, both in Sweden and abroad. In particular, SLU:s 10 EMA programs, each built around a Swedish environmental objective, have an important role in creating interfaces between our researchers and the organizations that need their expertise, so that society can benefit more from SLU:s outstanding resources in terms of both personnel and environmental data. The strategy-orientation document will be a valuable guide for future work in developing SLU’s EMA. To perform as well as possible, these 10 coordinator-led programs need stable long-term financing.

The work to secure this long-term financing has, however, gotten off to a rather more abrupt start than I had hoped. My first visit to the Ministry of Industry to discuss environmental monitoring and assessment went very well. There was a positive atmosphere, constructive feedback and news that we would continue receiving funds from the Rural Development Programme in 2017. Then on the way out after the meeting through the lengthy complex of corridors at Stockholm’s old post-office building, one of our government liaison officers double checked with a colleague to confirm that it really would be 20 million crowns from the Rural Development Program in 2017 (which was the level of funding for each of the previous 5 years). The message came back that it would only be 10 million crowns, and none in 2018.

The news was as icy as the chilly winds that have been howling through the November darkness. But after a few days of reflection and encouraging meetings with both the Vice-Chancellor and the Council for Environmental monitoring and assessment (Fomar), I feel the clarity that comes after a participating in that interesting Nordic tradition of cutting a hole in the ice of a lake and then jumping in for a brief swim. The focus for the year ahead is crystal clear. We will work to let our partner organizations and government sponsors know exactly what they get for the 20 million crowns that the rural development program has been investing annually over the last five years, and how much more they could get for an additional 20 million kronor each year.

SLU has long wanted to replace the funds from the Rural Development Programme with an increase in the government funding directly to the university. So 2017 will be the year that SLU will present our best arguments for not only being entrusted to utilize 20 million crowns to develop environmental monitoring and assessment, but also increase that investment to 40 million crowns per year.

The extra funding which SLU got from the Energy and Climate Bill in 2009-2011, together with the extra funding that SLU has received through the Rural Development Program over the last five years (20 million per year) has been SLU’s own opportunity to develop environmental assessment and monitoring activities that otherwise is almost entirely built around externally funded projects. Our 10 environmental programs were created to increase the contact between SLU’s expertise and potential partners who need that expertise with the aim of initiating new, externally funded projects so that society gets more out of SLU. The recently completed, independent reviews of these programs have emphatically concluded that these programs are finely tuned, highly successful operations (with some opportunity for improvement). Furthermore, these programs could expand rapidly, for example with new programs based around arctic, mountain and wildlife issues, as well as an international commitment to the implementation of Agenda 2030.

I will lead a task force during the coming year to secure new funding to replace what has been coming from the Rural Development Programme. My working title of the operation is ”SLU’s environmental monitoring and assessment – plusminus20”. The benefit of between 20 and 40 million crowns of funding for the development of SLU’s EMA should be made clear, as well as the consequences of not providing that funding.

We have a great organization! I, together with the task force, are looking forward to getting help from many of you in the campaign for increased state funding starting in 2018. In 2017, my goal is that with the help of the mythical ”accumulated capital” to keep the planned budget at the same level as if we had gotten the 20 million from the Rural Development Program that we had been expecting. We need to have our operation at full strength in 2017 to work for the future of environmental monitoring and assessment!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment


Tre perspektiv på SLU:s utbildningar

Publicerat den

Scroll down for an English version.

I juni beslutade universitetsstyrelsen om SLU:s strategi för 2017–2020. Nu har utbildningsnämnden beslutat om inriktningsdokument för utbildningen för samma tidsperiod, se https://internt.slu.se/Organisation-och-styrning/verksamhetside-vision-och-mal/strategier/

Inriktningsdokumentet utvecklar de områden i den övergripande strategin som berör våra utbildningar. Dokumentet utgör en grund för fakulteternas och institutionernas strategier och för alla som arbetar med och är engagerade inom grundutbildningen.

Inriktningsdokumentet bör läsas i sin helhet. Jag lyfter här fram endast ett antal områden:

Hållbarhetsperspektivet är centralt! Att forska på och utbilda om ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara produktionssystem är nödvändigt för att världens länder ska uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och Agenda 2030. Hållbara produktionssystem är också en förutsättning för dagens och framtidens svenska skogsbruk, jord- och trädgårdsbruk, djurbruk och djurvälfärd och för den biologiska mångfalden. Såväl ämnesspecifik och branschspecifik specialistkunskap som mångvetenskap och tvärvetenskap behövs!

Forskningsanknuten utbildning och utbildningsanknuten forskning är centralt! SLU bedriver forskning i världsklass, våra studenter ska inte bara erbjudas utbildning på vetenskaplig grund, de ska ges relevanta möjligheter att ta del av forskningsrön och delta i forum där forskningen är i fokus – till exempel vid våra forskningsplattformar.  I förra veckan var jag på en konferens om mat och klimatansvar som anordnades av SLU-plattformen Framtidens lantbruk. Konferensen hölls i Norra Latin, Stockholm och var välbesökt. Där gavs intressanta forskningspresentationer om hur lantbruket kan bidra till den omställning Sverige och världen måste göra för att nå ett fossilbränslefritt samhälle. Seminariet avslutades med reflektioner av SLU-studenter. Större studentmedverkan i forskarsammanhang kan ge oanade resultat; nya frågor och perspektiv kan utveckla forskningen!

God arbets- och studiesocial miljö är centralt för fortsatt utveckling av SLU:s utbildningar. Våra lärare ska ha möjlighet till egen kompetensutveckling och kvalitetsutveckling av utbildningarna i takt med nya forskningsresultat och nya samhällsbehov. Våra studenter ska möta en modern, god och inkluderande studiesocial miljö. SLU genomför regelbundet studentenkäter om studiesociala frågor. Den senaste enkäten påminner om att även detta är ett område som kräver ständig utveckling och anpassning till ett samhälle i förändring. Resultaten från enkäten hjälper oss i detta arbete.

Våra nuvarande och blivande studenter är en förutsättning för SLU:s verksamhet och en stor källa till mitt engagemang och min arbetsglädje! Jag ser med spänning och tillförsikt fram emot de kommande åren och hur verksamheten förverkligar våra strategier och visioner!

Karin Holmgren
Prorektor


Three perspectives on SLU’s course offerings

In June, the SLU Board adopted a new strategy for our university for the period 2017–­2020. Now, the Board of Education has followed with a guiding document for courses and programmes for the same period (document only available in Swedish).

The guiding document further specifies the parts of the strategy that concern the range of courses and programmes we offer. The document will form the basis for the work at the faculties and departments and for everyone involved in and committed to first-cycle courses and programmes.

The guiding document should be read as a whole, but I would like to highlight a few points:

The sustainability perspective is key. To carry out research on and teach about ecologically, financially and socially sustainable production systems is a necessity if the world is to reach the UN and Agenda 2030 sustainable development goals. Sustainable production systems are also a necessity for the Swedish forestry, agriculture and horticulture, animal use and animal welfare of the future, as well as for biodiversity. Subject- and industry-specific expertise is needed, and so is inter- and multidisciplinary knowledge.

Teaching linked to research, and research linked to teaching, are key. SLU conducts world-class research, and what we should offer our students is not only an education based on science, but also relevant opportunities to take part of research findings and participate in fora where the focus is on research, such as our research platforms. Last week I attended a well-attended conference in Stockholm on food and climate responsibility, organised by the SLU platform Future Agriculture. There were several interesting presentations on how agriculture can contribute to the conversion needed in Sweden and the rest of the world to achieve a fossil fuel-free society. The conference concluded with reflections by SLU students. Greater student involvement in research can lead to unexpected results – new questions and perspectives can help develop research.

A good working and study environment is key for the continued development of SLU’s courses and programmes. Our teachers need access to continued professional development and tools for developing the quality of our courses and programmes as new research findings and new societal needs arise. Our students should have access to a modern, well-equipped and inclusive study environment. SLU regularly conducts surveys on the social welfare of students, and the last survey is a reminder that this is an area that demands constant development and adaption to our changing society. The survey results will help us in this work.

SLU relies on its current and future students, and they are also a source of job satisfaction for me. It is with great excitement and confidence that I look forward to the next few years and the realisation of our strategies and visions.

Karin Holmgren
Deputy Vice-Chancellor

 

SLU i Bryssel

Publicerat den

Scroll down for an English version

Jag är på väg hem från Bryssel, där SLU har hållit en mottagning i lokaler hos Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen. Inför en publik på cirka 30 personer från Europaparlamentet, Europeiska kommissionen, LRF, svenska och europeiska skogsägarförbund med flera presenterades högaktuell forskning vid SLU.

  • Eva Johansson lyfte fram forskning om livsmedelskvalitet och -säkerhet, och inte minst den potential som finns i bioråvara och restprodukter från jordbruket för att utveckla klimatsmarta och miljövänliga material för tillverkning av plåster, blöjor, möbelstoppning och en mängd andra produkter.
  • Susanna Sternberg Lewerin presenterade One Health – SLU:s framstående forskning om djurs och människors hälsa och välfärd och visade hur centrala dessa aspekter är för en hälsosam miljö, hälsosam mat, god livskvalitet och goda ekosystemtjänster.
  • Annika Nordin fyllde på med perspektiv ifrån skogsforskningen. Hon lyfte fram klimatavtalet i Paris från förra året, där betydelsen av skog och hållbart skogsbruk för ett fossilfritt samhälle betonades. Den tvärvetenskapliga skogsforskningen i Future Forests är viktig i detta sammanhang, inte minst för utvecklandet av en hållbar biobaserad ekonomi utan att tära på den biologiska mångfalden.

Presentationerna avslutades med att Mark Duponcel från Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD Agri), och Europaparlamentarikern Fredrick Federley reflekterade över såväl sina tidigare besök vid SLU som över den forskning de just lyssnat till.

Det var utomordentligt roligt att höra hur de båda uppskattade och högt värderade SLU:s forskning, och hur central roll de uppfattar att SLU har i ett Europasammanhang och för att adressera flera av de stora utmaningar världen står inför. Efter detta vidtog ett livligt mingel. Alla åhörare stannade länge och utnyttjade väl möjligheten att prata med de olika forskarna och övriga representanter från SLU.

Jag menar att sådana här besök är viktiga kontaktskapande tillfällen för att sprida information om vår forskning, och det var väldigt roligt att få representera SLU!

Stort tack till Harry Blokhuis och Christine Jakobsson från SLU:s och VH:s EU-team samt till Staffan Lund, Grants Office, för att ni organiserade och möjliggjorde detta besök!

Karin Holmgren
Prorektor


SLU in Brussels

I’m on my way home from Brussels, where SLU has hosted a reception on the premises of the Permanent Representation of Sweden to the European Union. An audience of approximately 30, including visitors from the European Parliament, the European Commission, the Federation of Swedish Farmers, Swedish and European forest owners’ associations and others, listened to presentations on the most recent research at SLU.

  • Eva Johansson addressed research on food quality and food safety, not least the potential of bio raw materials and agricultural residual products in producing climate-smart and environmentally friendly materials for producing plasters, nappies, upholstery and a number of other products.
  • Susanna Sternberg Lewerin presented One Health, SLU’s prominent research on animal and human health and welfare, and showed how vital these aspects are for a healthy environment, healthy food, good quality of life and good ecosystem services.
  • Annika Nordin added a forestry research perspective. She particularly mentioned last year’s Paris Agreement with its emphasis on the importance of forests and sustainable forestry for a fossil-free society. The multidisciplinary forestry research of Future Forests is important in this context, not least for the development of a sustainable biobased economy that isn’t a drain on biodiversity.

The presentations concluded with Mark Duponcel from the European Commission’s Directorate-General for Agriculture and Rural Development (DG Agri), and Swedish Member of the European Parliament Fredrick Federley reflecting on their earlier visits to SLU as well as on the presentations they had just listened to.

It was very satisfying to hear how they both appreciate SLU’s research and how highly they value it, and to hear their views on the central role they believe SLU plays in a European context when it comes to addressing several of the big challenges facing the world today. This was followed by the opportunity to mingle with the other visitors, most of whom took the opportunity to stay on and talk to the researchers and other SLU representatives.

I believe visits like these are so important for networking and spread the word about our research, and I very much enjoyed representing SLU.

A big thank you to Harry Blokhuis and Christine Jakobsson from SLU’s and the VH Faculty’s EU team and to Staffan Lund, Grants Office, for making this visit possible.

Karin Holmgren
Deputy Vice-Chancellor