Scroll down for English version

I en rapport daterad 2017-11-16 svarar Riksrevisionen tydligt ”ja” på frågan! De statliga universiteten och högskolorna har sparat över 12 miljarder kronor i oförbrukade anslag och andra överskott. SLU har sparat 700 miljoner kronor enligt rapporten. Till dessa räknas inte så kallade periodiserade bidrag från forskningsråden, det vill säga medel som förutsätts förbrukas under en tidsperiod framåt.

Kapitalöverskottet ses som bevis för att vi inte använder de skattemedel vi tilldelats på ett effektivt sätt. Man kan i och för sig undra om förbrukning av medel alltid leder till effektiv och bra verksamhet – men ett sådant filosoferande imponerar knappast på våra styrande politiker och Finansdepartementet. Vi må ha många argument för att försvara vårt sparande. Men vi är skattefinansierade och de sparade medlen kunde ha använts aktivt till något i många politikers ögon mer behjärtansvärt än sparande, till exempel åldringsvård eller förbättringar av skolsystemet.

Det är viktigt att förstå var de sparade medlen finns och varför de sparats. Vid SLU ligger i dagsläget cirka 600 miljoner som sparat kapital. Av dessa ligger 50 miljoner som centrala medel och 10 miljoner inom administrationen, medan 80, 260, 90 och 100 miljoner finns vid LTV-, NJ-, S respektive VH-fakulteterna. De sparade medlen på fakulteterna ligger till stor del ute på institutionerna. Det leder oss till orsaker till sparandet. En anledning är den upplevda osäkerheten i framtida finansiering hos våra lärare och forskare.

SLU:s styrelse har regeringens uppdrag att tillse att vi använder våra resurser effektivt. Styrelsen beslöt under 2016 att kapital som överskrider gränsen 10 procent av omsättningen vid respektive enhet ”beskattas” med 10 procent. Beloppet förs till SLU centralt för att sedan återföras till verksamheten som riktade satsningar. Ett annat beslut togs för några veckor sedan och rörde ökad statsanslagsfinansiering av seniora lärare/forskares löner.

Det är utomordentligt viktigt att vi ökar tilliten till att använda tilldelade medel. Använder vi och andra universitet inte de resurser vi får, kommer vi att fråntas medel. Detta kan komma att kompletteras med ökade krav på styrning uppifrån, ökade krav på att vi finansierar dyra forskningsinfrastrukturer (vilket redan skett) och ökad projektstyrning. Varje projekt kan komma att hanteras som ett enskilt ekonomiskt stuprör, som inte samspelar med andra resurser. Det vore en mardröm med tanke på de negativa konsekvenserna för forskningens frihet och för kreativt tänkande!

Vad gör jag som rektor och myndighetschef i dessa sammanhang? Först och främst bejakar jag vårt uppdrag att använda de skattemedel vi tilldelats och de beslut SLU:s styrelse tagit. Utåt, inte minst i möten med vårt departement, är det enkelt och naturligt för mig att starkt framföra att SLU verkligen levererar fantastiska resultat (trots vårt överskott) inom forskning, grundutbildning och fortlöpande miljöanalys. Jag kommer naturligtvis också att företräda krav på fri forskning och förklara varför det sparas, för att minska risken att eventuella åtgärder blir missriktade. Jag ser det därutöver som centralt att diskutera forskningspolitiken med kollegor vid andra universitet och högskolor. Som enskilt lärosäte kommer vi nämligen att påverkas av regeringens syn på sektorn i sin helhet. Universiteten behöver en gemensam strategi.

Men detta är inte tillräckligt. Hela SLU måste engageras i problematiken med överskott. Dekaner och prefekter behöver arbeta utifrån insikten att Riksrevisionens rapport har tydliggjort att vi (och andra universitet) försatt oss i en besvärlig position. En ökad medelsförbrukning av de medarbetare som har resurserna, kräver tillit till att institutionerna står som en garant om finansieringen via bidrag sviktar. Beslutet om ökad anslagsfinansiering till seniora lärare och forskare syftar till att öka tilliten och därmed viljan att använda befintliga resurser.

Situationen kräver att man överger den klassiska positionen ”rör inte mina pengar”. För statsmakten ser det inte så, utan att vi fått ansvaret att använda tilldelade medel, inte spara dem. Och det är vägen framåt.

Peter Högberg, rektor

---

Are universities inefficient?

In a report (written in Swedish) dated 16 November 2017, the Swedish National Audit Office’s answer to that question is an unequivocal “yes”. The public universities and higher education institutions have saved over SEK 12 billion in unspent funding and other surpluses. According to the report, SLU has saved SEK 700 million. This does not include accrued grants from research councils, i.e. funds that are assumed to be spent during a future period.

This capital surplus is viewed as evidence that we do not use the tax revenue we have been given in an efficient way. However, one can wonder whether using funds always leads to efficient and good operations – but such philosophising will hardly impress our politicians and the Ministry of Finance, responsible for allocating resources. We may have many arguments for why we have decided to save money, but the fact is we are funded by taxes. The saved funds could have been actively used for something that the politicians consider more deserving, e.g. healthcare for the elderly or improving the school system.

It is important to understand where the saved funds are and why they have been saved. At SLU, we have about SEK 600 million in saved capital. Of these, SEK 50 million are central funds, and SEK 10 million belong to administration. The LTV, NJ, S and VH faculties have SEK 80, 260, 90 and 100 million saved, respectively. The saved funds from the faculties are mainly intended for the departments. This leads us to why the funds have been saved: one reason is our teachers’ and researchers’ insecurity about future funding.

The SLU Board is tasked by the government to ensure that we use our resources efficiently. In 2016, the board decided that capital exceeding 10 per cent of a unit’s turnover will be subject to a 10 per cent “tax”. The amount is transferred to SLU centrally and is then restored to the operation as targeted funding. Another decision was made a few weeks ago on increased government funding of senior teachers/researchers’ salaries.

It is extremely important that we build trust when it comes to using our funds. If we and other universities do not use the resources we are given, they will be taken away. In addition, there may be increased control requirements from higher up, increased requirements that we fund expensive research infrastructures (this has already happened) and increased control of projects. Each project may be handled separately, as something that does not interact with other resources. This would be a nightmare considering the negative impact on research freedom and creative thinking.

What will I do about this, as SLU vice-chancellor and head of a public authority? First of all, I recognise our assignment to use the tax revenue given to us and the decisions of the SLU Board. Outwardly, not least in meetings with our ministries, it is simple and natural for me to strongly convey that SLU certainly delivers fantastic results (despite our surpluses) when it comes to research, education and environmental monitoring and assessment. Naturally, I will also highlight requirements for free research and explain why money is being saved in order to reduce the risk of any misdirected measures. I also think it is important to discuss research politics with colleagues from other universities and higher education institutions. As a single university, we will be affected by the government’s view of the sector in general. All universities need a common strategy.

But this is not enough. All of SLU must commit to the problems with surpluses. Deans and heads of departments need to act based on the knowledge that the Swedish National Audit Office’s report has clarified that we (and other universities) have put ourselves in a difficult situation. Employees that have funds and increase their use of them must trust that the departments act as guarantors, should funding through grants waver. The decision to increase grant funding to senior teachers and researchers aims to increase trust and the will to use existing resources.

The situation requires that we abandon the classic position of “do not touch my money”. The Government does not see it like that; we are responsible for using allocated funds, not saving them. That is the way forward.

Peter Högberg, Vice-Chancellor

Scroll down for an English version.

I år firar SLU:s fortlöpande miljöanalys 20 år som verksamhetsgren. Det har hänt mycket under dessa år och det är mycket nytt på gång! Tidigare satsningar på morgondagens miljöanalys, som e-DNA, rullar vidare. I veckan har SLU varit värd för en metabarcoding workshop och genom medel från SLU:s fond för forskningsinfrastrukturer har SLU Metabarcoding Laboratory nu etablerats. Vi ser fram emot Skansens Östersjöhus som öppnar 2018 och det nya forskningsfartyget Svea som sjösätts 2019.

SLU satsar under 2018 bland annat på metoder för att följa upp att miljöåtgärder får avsedd effekt, giftfri miljö, tillgänglighet till data och medborgarforskning.

Framtiden handlar även för SLU:s del mycket om att göra data och kunskap tillgängligt. Då kan data växlas upp till kunskapsbaserade handlingar mot ökad hållbarhet. Vi får skjuts på vägen i det arbetet av Naturvårdsverkets uppdrag om Smartare miljöinformation och genom vårt engagemang i Svensk Nationell Datatjänst, en nationell infrastruktur med förnyat stöd från Vetenskapsrådet. SLU:s roll här är att ta ansvar för miljö-, och förhoppningsvis även klimatdata. Vårt nya Skogsdatalabb, stött av Vinnova, är ett annat sätt att få data i arbete för en smartare och rakare väg mot en biobaserad ekonomi och en mer hållbar framtid.

För att denna omvandling, SLU:s hjärtefråga, ska bli verklighet behöver så många som möjligt i samhället vara engagerade i hållbarhetsfrågorna. Av den anledningen är jag särskilt nöjd över SLU:s nysatsning på medborgarforskning. Att de data vi får in är av stort värde visar bland annat Artdatabankens arbete med Artportalen, men det finns många fler dimensioner i den roll som medborgarforskning kan spela. Människor utanför akademin engageras i kunskapsfrågor vilket bör bidra till att undvika ett “post-truth”-samhälle och öka universitetens samhällsrelevans. Medborgarforskning är ett utmärkt sätt för forskare att möta människor i ett ömsesidigt utbyte. SLU:s frågor engagerar många, men de kan engagera betydligt flera. Det är en värmande tanke inför det nya året!

Kevin Bishop vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

---

Environmental monitoring and assessment in the service of a more sustainable future

This year, SLU’s Environmental monitoring and assessment celebrates 20 years as an official part of our university. A lot has happened during these years, and there is plenty more on the way! Earlier initiatives on new environmental monitoring techniques, such as e-DNA, are ongoing. This week, SLU hosted a metabarcoding workshop, and SLU’s Metabarcoding Laboratory has been established with support from the SLU Research Infrastructure Fund. We are looking forward to Skansen’s new permanent exhibition on the Baltic Sea which will open in 2018, and the new research vessel “Svea”, which will launch in 2019.

In 2018, SLU will put a focus on, following-up on the effects of environmental measures to see how effective they have been, non-toxic enviroment, data availability and citizen Science.

More sharing of data and knowledge is also a key part of SLU:s future. This is an important way to facilitate knowledge-based decisions to promote society’s environmental, social and economic sustainability in the spirit of Agenda 2030. SLU is getting a helpful push in this direction by the Swedish Environmental Protection Agency’s assignment to develop smarter environmental information (Smartare miljöinformation), as well as through SLU’s involvement in the Swedish National Data Service. The latter is a national infrastructure that has just received support from the Swedish Research Council. SLU’s role here is to take responsibility for issues related to environmental data, and hopefully also even climate data. Our new Forest Data Lab, supported by Vinnova, is another way to get data working for a smarter and faster path towards the bio-based economy which is in Sweden’s national vision for a more sustainable future.

In order for this transformation – which is central to SLU’s mission –  to become reality, as many people as possible in society need to be engaged in sustainability issues. For this reason, I am particularly pleased with SLU’s recent initiative to create a citizen science platform. The data that citizen science collects is of great value in its own right. This is demonstrated well by The Swedish Species Information Centre’s work with the Swedish Species Observation System (Artportalen). There are, however, many more dimensions to the positive role that citizen science can play in society. One key benefit is helping people outside the university world to get involved in scientific issues. This should help to avoid tendencies towards a  ”post-truth society” and increase the social relevance of the higher education sector. Citizen science is also a great way for researchers to meet people in a mutual exchange of ideas and experience. SLU’s questions already involve many, but they can engage many, many more. And that is a very nice thought with which to approach the new year!

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor at SLU, Environmental monitoring and assessment

Scroll down for English version

Den senaste tidens uppmärksamhet om den utbredda förekomsten av sexuella trakasserier på arbetsplatser och utbildningsmiljöer ger en skrämmande bild av missförhållanden. Det framgår tydligt att det finns mycket kvar att göra beträffande gamla kulturer och strukturer.

Vid SLU är det en självklarhet att vi inte accepterar sexuella trakasserier eller andra former av trakasserier och diskriminering. Vi har sedan länge rutiner och regler för vart den som är drabbad – student eller personal – ska vända sig samt rutiner för hur vi hanterar när vi får kännedom att det finns misstanke om trakasserier eller diskriminering. Vi kan dock inte slå oss till ro i tron att vi är befriade från osunda maktkulturer, utan vi måste alla ständigt arbeta för att våra värdegrunder och principer genomsyrar allt det vi gör på SLU.

På våra webbplatser finns information om hur SLU:s arbete kring trakasserier och lika villkor bedrivs och vi vill påminna alla medarbetare och studenter att uppdatera sig kring vad som gäller. Vi vill också uppmana till uppmärksamhet kring osunda strukturer och kulturer på arbetsplatsen eller i studiemiljön. Vi uppmanar alla chefer och våra studentkårer att aktivt diskutera dessa frågor med medarbetare respektive studenter.

Information för studenter
Information för medarbetare
Information för chefer

Peter Högberg, rektor
Karin Holmgren, prorektor

---

Discrimination and harassment

The recent attention given to the widespread existence of sexual harassment in workplaces and educational environments presents a frightening image of misconduct. It is clear that there is much left to do when it comes to old cultures and structures.

At SLU, it goes without saying that we don’t accept harassment or discrimination in any form. We have long-standing procedures and regulations for where the affected – students or staff – should turn. We also have procedures for how to manage suspicions of harassment or discrimination. However, we cannot sit back and believe that we are free from unhealthy power cultures; we must continuously work to ensure that our values and principles imbue everything we do at SLU.

Our web pages contain information on how SLU’s work with harassment and equal opportunities is carried out, and we would like to remind all staff members and students to stay updated. We also want you to keep an eye out for unhealthy structures and cultures in your workplace or study environment. We encourage all managers and our students’ unions to actively discuss these issues with their colleagues and students respectively.

Information to students
Information to staff members
Information to managers

Peter Högberg, Vice-Chancellor
Karin Holmgren, Deputy Vice-Chancellor