SLU med i storsatsning på Skansen

Publicerat den
av

English version below

Nu är SLU och Stockholms universitets gemensamma kunskapscentrum för Östersjön Baltic Sea Science Center på Skansen invigt. Jag välkomsttalade tillsammans med SU:s rektor Astrid Söderberg-Widding vid förhandsvisningen för universitetens medarbetare och våra prorektorer Erik Fahlbeck och Clas Hättestrand talade vid själva invigningen i närvaro av vår kronprinsessa.

Astrid Söderberg-Widding och Karin Holmgren talar vid förhandsvisningen. Foto: Cajsa Lithell
Kronprinsessan Victoria vid utställningen. Foto: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

Östersjön är en viktig naturresurs som behöver förvaltas klokt om det inte ska bli en förlorad resurs. Då behövs såväl inomdisciplinär forskning som tvärvetenskap och att fler personer vet mer om de utmaningar vi står inför kring Östersjön. Här har SU och SLU gemensamma intressen. Från SLU:s sida kan vi särskilt bidra med vår miljöanalysverksamhet för att bevaka Östersjöns miljötillstånd. Vi driver också viktig ekosystemforskning kopplad till fisk, fiskebestånd och hållbart fiske. SU har forskning om Östersjöns ekologi och miljöfrågor som övergödning och miljögifter. Det känns lite extra roligt för mig med detta samarbete då jag har ett förflutet på SU och det var riktigt roligt att träffa gamla kollegor denna dag.

Baltic Sea Science Center kommer för SLU:s del att bli en välbehövlig arena för att visa upp vår viktiga forskning. Här kan vi nå ut brett till allmänheten och nya målgrupper av blivande studenter och visa att vi har angelägen verksamhet av relevans för Östersjön. Vi är ju ett miljöuniversitet kombinerat med att vi är rotade i produktionsfrågor i lant- och skogsbruk. Vi tror att fler ungdomar skulle vilja plugga hos oss om de förstod det!

Kunskapscentret ligger mycket centralt på Skansen, nära ingången. Jag blev oerhört imponerad av såväl den estetiska utformningen av centret som av det vetenskapliga innehållet och hur begripligt det hade formulerats. En verklig våg av viktig kunskap om Östersjön, tillgänglig för allmänheten och inte minst för skolungdomar har skapats. Jag riktar ett särskilt varmt tack till stiftelsen Baltic Sea 2020 och Skansen som har gjort detta möjligt. Dessutom ett stort tack till alla de forskare som deltagit i processen med att ta fram utställningarna och kvalitetssäkra deras innehåll. Och till er alla: Besök Östersjöns kunskapscentrum på Skansen! Ni kommer inte att bli besvikna

Mer information om SLU:s medverkan i Baltic Sea Science Center hittar du här.

Karin Holmgren, rektor

SLU part of major initiative at Skansen

The Baltic Sea Science Center, a knowledge center from SLU and Stockholm University, located at Skansen, has been launched. I gave the opening speech together with SU’s President Astrid Söderberg-Widding at the private showing for our university employees. Deputy Vice-Chancellor Erik Fahlbeck from SLU and Vice President Clas Hättrestrand from SU spoke at the actual launch, which was also visited by the crown princess.

Astrid Söderberg-Widding and Karin Holmgren making a speech during the private showing. Photo: Cajsa Lithel
Crown Princess Victoria at the exhibition. Photo: Sara Friberg/Kungl. Hovstaterna

The Baltic Sea is an important natural resource that needs to be managed in a sensible way if we are to keep it. We need both inter- and multidisciplinary research and more awareness of the challenges that the Baltic Sea is facing. In this context, SU and SLU have joint interests. SLU can especially contribute with our environmental monitoring and assessment to oversee the environmental conditions in the Baltic Sea. We also conduct important ecosystem research connected to fish, fish stocks and sustainable fishing. SU researches Baltic Sea ecology and environmental issues such as eutrophication and environmental toxicants. This collaboration feels extra special to me since I used to work at SU – it was lovely to meet my old colleagues again.

The Baltic Sea Science Center will be a very needed arena to display SLU’s important research. It allows us to reach out to the public and new prospective students and show that our operations are very relevant to the Baltic Sea. After all, we are an environmental university combined with deep roots in agriculture and forestry. We think more students would want to study here if they realised this.

The center lies in a central location at Skansen, close to the entrance. I was very impressed by both the aesthetic design and the well-formulated scientific content. An important wave of Baltic Sea knowledge has been made available to the public, not least school children. I especially want to thank the Baltic Sea 2020 foundation and Skansen for making this possible. I would also like to thank all the researchers who took part in the process of developing the exhibitions and quality assuring their content. I also want to say this to you all: Visit the Baltic Sea Science Center at Skansen! You will not be disappointed.

More information (in Swedish) on SLU’s part in the Baltic Sea Science Center can be found here.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor

Ny kompetensnivå för ökad professionalitet och excellens inom miljöanalys

Publicerat den
av

Skrolla ned för en engelsk version av texten

Nu öppnar den första utlysningen av kompetensnivån senior miljöanalysspecialist. Kompetensnivån kompletterar docent respektive excellent lärare och innebär att även skickliga medarbetare inom fortlöpande miljöanalys synliggörs samt ges möjlighet till en karriärutveckling. Samtidigt får SLU en tydligt utpekad grupp av medarbetare som på ett strategiskt plan bidrar till miljöanalysens utveckling.

Miljöanalysverksamheten är unik bland svenska lärosäten med kompetensbehov som ser något annorlunda ut än den som krävs i en mer traditionell akademisk karriär. Excellens i att ta fram och förmedla beslutsunderlag riktade till nationella myndigheter är svår att värdera med mått anpassade för forskning eller utbildning. Den nya kompetensnivån är därför en viktig milstolpe.

Med kompetensnivån senior miljöanalysspecialist får SLU en vägvisare till excellens inom miljöanalys i universitetsmiljö. Huvudkomponenter, liksom för docenter respektive excellenta lärare, är vetenskaplighet, ledarskap, pedagogik och samverkan.  Kriterierna för att uppnå kompetensnivån senior miljöanalysspecialist har dock anpassats till de speciella förväntningar som finns inom miljöanalys.

Pedagogiken behöver vara mer inriktad på att möta målgrupper utanför universitetet. Allt arbete ska utföras på vetenskaplig grund, även vid de snabba återkopplingar till beslutsfattare som fortlöpande och med kort varsel efterfrågar underlag. Det krävs också skicklighet i att arbeta med miljödata, vilket är en komplex kunskapskälla som är helt avgörande för evidensbaserad hantering av de enorma utmaningar som finns kring klimat, biodiversitet, föroreningar och andra dimensioner av mänsklighetens ekologiska fotavtryck.

Huvudkriterierna för bedömning av kompetensnivån senior miljöanalysspecialist är:

  • skicklighet inom fortlöpande miljöanalys
  • vetenskapligt och utvecklande förhållningssätt inom fortlöpande miljöanalys
  • samverkan med samhället
  • medarbetarskap, ledarskap och samarbete inom universitetet
  • internationellt engagemang inom fortlöpande miljöanalys.

Tanken är att dessa bedömningskriterier ska fungera som en ledstjärna genom hela karriären för dem som arbetar med miljöanalys och leda till att SLU kan bidra ännu bättre i arbetet för miljömålen och Agenda 2030.

Kevin Bishop, vicerektor med ansvar för fortlöpande miljöanalys

New competence level promotes professionalism and excellence in SLU’s Environmental Monitoring and Assessment

For the first time, you can apply for the title of senior environmental assessment specialist if you have the required competence level. The level complements the titles docent and excellent teacher (university teacher with merit-based salary increment). This means that skilled environmental monitoring and assessment (EMA) employees are highlighted and given the opportunity to develop their careers. At the same time, SLU gets a clearly appointed group of employees who, at a strategic level, contribute to EMA development.

Our EMA operations are unique among Swedish higher education institutions. The competence requirements within this field are somewhat different than in a traditional academic career. Excellence in developing and communicating decision support for sustainable development is a challenge to assess in relation to more traditional criteria for excellence in research and education. Therefore, the new competence level is an important milestone.

With the title of senior environmental assessment specialist, SLU gets a guide for achieving excellence in EMA within a university. Many of the key criteria are similar to those for docents and excellent teachers. These include a scientific approach, leadership, teaching and external collaboration. However, the criteria to reach the competence level of senior environmental assessment specialist have been adjusted to the special expectations relating to EMA.

Teaching needs to be more focused on reaching target groups outside the university. All work should have a scientific approach, even in regard to the swift feedback given to decision-makers, who often require decision support materials on short notice. Excellence in EMA also requires skill in working with environmental data, which is a complex source of knowledge that is crucial to evidence-based management of the massive societal challenges relating to climate, biodiversity, pollution and other dimensions of humanity’s ecological footprint.

The following are the main criteria for assessing the competence level in relation to the title of senior environmental assessment specialist:

  • EMA skills;
  • A scientific and progressive approach to EMA;
  • external collaboration;
  • staff, management and collaboration values within the university;
  • international commitment to EMA.

These assessment criteria not only set the bar for awarding the competence level, but will also serve as a guide to excellence for all of those working with EMA. This will help  SLU contribute even more to Sweden’s environmental objectives and Agenda 2030.

Kevin Bishop, Pro Vice-Chancellor responsible for environmental monitoring and assessment

Om öppen vetenskap

Publicerat den
av

English version below

Under den senaste tiden har frågan om öppen vetenskap varit aktuell på flera sätt. Öppen vetenskap är ett brett begrepp som bland annat innefattar öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och öppen tillgång till forskningsdata. En central tanke är att forskningsresultat som publiceras öppet i högre grad också kommer till högre nytta för samhället.

Betydelsen av öppen kunskapsdelning för att nå de globala målen för en hållbar utveckling, Agenda 2030, lyfts särskilt fram av UNESCO. Öppen tillgång till vetenskapliga publikationer är också viktigt för låginkomstländers möjligheter att jämställt kunna verka i det globala vetenskapssamhället. SLU:s profil, inriktad på biologiska naturresurser och globala samhällsutmaningar, innebär att vårt universitet har en nyckelroll i dessa sammanhang. I den nyligen publicerade KoN2018-rapporten finns slutsatser om att SLU har en stor potential att sprida än mer av sina forskningsresultat till omvärlden och på sätt bidra än mer till en utveckling mot ett hållbarare samhälle. Förutom öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och forskningsdata, är SLU:s uppdrag att bedriva fortlöpande miljöanalys en betydelsefull del av arbetet för en hållbar utveckling, och där öppna data bidrar till ökad tillgänglighet och vidareutnyttjande av miljödata i samhället. Från den 1 januari i år är ett av SLU:s övergripande miljömål att miljöanalysdata i högre utsträckning ska publiceras som öppna data.

En fråga som engagerat många forskare är Plan S. Plan S är ett initiativ från cOAlition S, ett internationellt konsortium av forskningsfinansiärer dit bland andra Formas och Forte anslutit sig. Målet med Plan S är att främja öppen vetenskap, och forskning finansierad av medverkande finansiärer ska därför från den 1 januari 2020 publiceras med omedelbar öppen tillgång.  Principen att offentligt finansierad forskning ska publiceras omedelbart öppet tillgänglig så långt som möjligt är både lovvärd och viktig. Det finns dock frågetecken kring hur Plan S är tänkt att implementeras, vilket SLU och flera andra lärosäten framfört i den konsultation som Formas och Forte inbjöd till.

Nyligen har Kungliga biblioteket överlämnat fem utredningar till regeringen om hur övergången till öppen publicering kan genomföras. Fortfarande kvarstår en hel del utmaningar, bland annat det som rör dagens meritvärderingssystem och dess påverkan på övergången till öppen vetenskap, samt ansvarsfrågor rörande finansieringen av publiceringskostnader. Det finns också behov av stärkt nationell infrastruktur för öppet tillgänglig publicering. Klart är att det behövs en fortsatt dialog och samarbete mellan lärosätena och finansiärerna. Här är det är angeläget att SLU inte bara följer med och bevakar utvecklingen, utan också påverkar den. Under 2018 genomförde därför SLU-biblioteket en förstudie kring öppen vetenskap och dess potentiella betydelse för SLU. Resultaten publicerades nyligen i en rapport, som kommer att diskuteras vidare inom universitetet.

Det händer med andra ord mycket inom området, och det händer fort! Jag är glad för SLU-bibliotekets aktiva deltagande i processen och ser fram emot en fortsatt dialog om hur SLU bäst kan arbeta med denna viktiga fråga, både i ett lokalt, nationellt och globalt perspektiv.

Karin Holmgren, rektor

Open science

The issue of open science has been discussed a lot lately. It is a broad term that, among other things, include open access to scientific publications and research data. A central idea is that if research findings are published more openly, they will become more useful to society.

UNESCO has especially highlighted the importance of sharing knowledge in order to meet the Sustainable Development Goals (Agenda 2030). Open access to scientific publications is also important in order for low-income countries to be part of the global scientific community. SLU’s profile, which states that we focus on biological natural resources and global challenges, means that our university plays a key role in these contexts. The recently published Quality and Impact 2018 evaluation contains conclusions that state that SLU has great potential when it comes to sharing more of its research findings with the rest of the world, which subsequently involves more contributions to the development of a more sustainable society. In addition to open access to scientific publications and research data, SLU’s assignment is to conduct environmental monitoring and assessment, which is another important part of sustainable development work; open data contributes to increased availability and further societal use of environmental data. As of 1 January 2019, one of SLU’s main environmental objectives is to publish more environmental monitoring and assessment data openly.

An issue that has engaged many researchers is Plan S: an initiative from cOAlition S, an international consortium of research funding bodies – both Formas and Forte have joined. The aim of Plan S is to promote open science; therefore, as of 1 January 2020, research funded by participating funding bodies will be made openly available immediately. The principle of openly publishing publicly funded research as much as possible is both commendable and important. However, there are still questions about how Plan S will be implemented, which SLU and several other higher education institutions brought up when Formas and Forte asked to discuss the matter.

The National Library of Sweden recently submitted five inquiries to the Government on how the transition to open publication can be carried out. There are still some challenges, among other things in regard to the qualification assessment system and its effect on the transition to open science, as well as responsibility issues regarding publication cost funding. There is also a need for strengthened national infrastructure for open publications. It is clear that higher education institutions and funding bodies need to continue discussing these matters and cooperate. It is important that SLU does not simply monitor this development, but actually affects it. Therefore, in 2018, the SLU library carried out a preliminary study on open science and its potential importance to SLU. The results were recently published in a report which the university will continue to discuss.

In other words, a lot is happening in this field, and quickly! I am thankful for the SLU library’s active participation in the process and look forward to a continued dialogue on how SLU best can work with this important issue from a local, national and global perspective.

Karin Holmgren, Vice-Chancellor