Kategori: Okategoriserade

SLU har ett relativt omfattande samarbete med en internationell organisation som heter CGIAR (Consultative Group of International Agricultural Research). Den kallas populärt ”cigarren” och omfattar femton forskningsinstitut belägna i olika delar av världen. Gemensamt för dem alla är att de är fokuserade på forskning för att bekämpa fattigdom inom livsmedelsproduktion och hållbar användning av naturresurser. Endast två av instituten finns i västvärlden, ett i Rom och ett i Washington. De övriga tretton återfinns i Afrika, Asien och Latinamerika. Denna internationella organisation finansieras av biståndsmedel och arbetet leds från Världsbanken. Svenska Sida lägger varje år hundra till hundrafemtio miljoner kronor till verksamheten och är en av de äldsta medlemmarna. Mer om verksamheten på webbplatsen.

Idag hanteras Sveriges/SLU:s kontakter med ”cigarren” delvis genom SLU Global men det finns också ett antal av våra forskare som har skapat sina egna kontakter med olika institut genom åren. Bland annat arbetar just nu två av våra forskare som forskningsledare vid CG-institut i Afrika och ett antal andra är engagerade i styrelsearbete eller i olika samarbetsprojekt vid de olika instituten. Själv var jag under min Formastid engagerad i CGIAR’s vetenskapliga råd som utvecklade och granskade institutens olika forskningsstrategier och -program.  Ett grannlaga och krävande uppdrag ,som jag avslutade när jag började som rektor för lantbruksuniversitetet.

När jag i veckan som gick var i Washington några dagar handlade det om ett uppdrag av något mindre format – men inte desto mindre viktigt. Uppgiften var att välja ut medlemmar till CGIAR’s nuvarande vetenskapliga kommittée, den så kallade ISPC (Independent Science och Partnership Committée). Under två fulla arbetsdagar på Världsbanken gick vi igenom och intervjuade ett antal nominerade kandidater och enades slutligen om de två som nu ersätter de som fullgjort sin period. Stora förändringar pågår inom organisationen och det är väsentligt att få riktigt kloka och kompetenta personer som kan driva utvecklingen framåt.

CGIAR-institutens forskning är mycket framstående och har betytt oerhört mycket för livsmedelsproduktionen i de länder där man verkar. Det handlar om att utveckla nya och bättre växtsorter, växtskydd, sk agroforestry , biodiversitet i fråga om genresurser och olika odlingstekniker. Det handlar om husdjursgenetik och animalieproduktion och det handlar om gender- och socioekonomiska frågor i samband med primärproduktion och förädling av råvaror. För SLU är CGIA- instituten viktiga internationella samarbetspartner och forskningsframstegen som görs där är av stor betydelse även för oss här hemma.

Lisa Sennerby Forsse

Vi har haft det första mötet i den nyinrättade utbildningsnämnden, UN. Det handlade förstås mest om att lägga grunden för nämndens arbete med utbildningsutbudet; vilka utgångspunkter och beslut vi ska arbeta efter, vilket uppdrag och ansvar UN har och hur vi ska planera vårens arbete. Det kändes bra, ett gäng erfarna lärare och studenter som har långsiktig utveckling av utbildningskvalitet på SLU som mål. På fakultetena håller man på att tillsätta ledamöter i programnämnder och därefter ska programstudierektorer utses.

 Vårterminen blir intensiv för många lärare, studenter och utbildningsadministratörer för att vi ska få till ett samlat förslag på programutbud för läsåret 2015/16 inför styrelsemötet i juni. Det vanliga jobbet ska ju också göras! Men gör redan nu en notering i almanackan om ett stormöte om utbildningsutbudet onsdageftermiddagen den 28 maj.

I torsdags var universitetsledningen på besök i SLU:s slakteri i Lövsta. Slakteriet drivs av ett kommersiellt företag och vi har egna lärare som undervisar veterinärstudenter mitt i deras verksamhet. Under förmiddagen gick vi runt och tittade och pratade med lärare, slakteripersonal och studenter. Undervisningen i livsmedelshygien är viktig i utbildningen – alla veterinärer ska kunna jobba som besiktningsveterinärer. Vi fick intrycket att undervisningen fungerar bra, men skälet till att vi besökte slakteriet var främst att det finns problem med djurskydd och byggnadsfunktioner. Studenterna pekar på felaktigheter i byggkonstruktionen som ger problem för djur och personal vid avlastning och drivning av djuren. Vi håller med dem om att det inte är acceptabelt, och lovar  att undersöka alla möjligheter för att förbättra situationen. Steg ett är att lista vilka förändringar som behövs och som är önskvärda, för att i nästa steg sätta in de åtgärder som behövs. Tack för ett välorganiserat besök – det är viktigt med en ökad förståelse mellan den akademiska och den kommersiella verksamheten.

Lena Andersson-Eklund

Vicerektor, utbildning

För SLU kom år 2013 att handla mycket om organisationsförändringar och andra mer interna frågor. Under 2014 kommer istället vår samverkan med sektorerna och andra delar av samhället att stå mer i fokus. Denna ökade omvärldsorientering gäller inte bara SLU utan också för Sveriges övriga lärosäten. En anledning till ett ökat samverkansintresse är att regeringens senaste forskningspolitiska proposition presenterar ett antal åtgärder för att stärka förutsättningarna för universitet och högskolor att ta ansvar för sin (samverkans)uppgift och att verka för nyttiggörande av forskningsbaserad kunskap. Regeringen har givit VR i uppdrag att utreda och lämna förslag som gör det möjligt att fördela anslag till lärosäten innefattande kollegial bedömning av kvalitet och prestation i forskning, inkluderande såväl vetenskapliga bedömningar som bedömning av dess relevans och nytta för samhället. I framtiden kan alltså prestation och kvalitet inom samverkan påverka vårt statsanslag på samma sätt som vår andel av Sveriges vetenskapliga publicering och externa forskningsanslag redan idag påverkar anslagets storlek.

Vinnova fick i uppdrag att i samråd med VR, FAS och Formas, utforma metoder och kriterier för bedömning av prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan i termer av relevans och nyttiggörande av forsknings-baserad kunskap samt utifrån dessa genomföra en utlysning och i konkurrens mellan lärosäten fördela medel.  Som ett resultat av en sådan utlysning har SLU fått över tre miljoner kr i Vinnova-anslag för att utveckla samverkanslektorernas arbete. Detta innebär  bl a internationell benchmarking vid Cornell, Wageningen och University of British Colombia som alla är partneruniversitet i Global Challenges University Alliance. Vi deltar också tillsammans med åtta andra svenska lärosäten i Vinnova-projektet ”Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan”. Vår roll är att bidra med erfarenheter från utvecklingen av ett nod-baserat SLU Partnerskap. Tanken med detta nya initiativ är att vi skall bli mycket bättre på att utnyttja att vi finns på många platser i Sverige. Ett antal campus, stationer mm kommer då att bli noder för olika regionala kunskapsbehov och samtidigt vara ingång till SLU:s samlade kompetens.  Det skulle kunna beskrivas som:
Ett SLU – många kunskapsportar.

Det övergripande målet för SLU:s samverkan är att ”Vetenskaplig kunskap skall bidra till ett uthålligt nyttjande och en god förvaltning av de biologiska naturresurserna”. Samverkan med omvärlden skall också utveckla vår egen utbildning och forskning och bidra till att medborgare, media och politiker får ökade kunskaper om de biologiska naturresurserna.

Under förra veckan deltog kollegor från samtliga fakulteter vid ett Vinnova-seminarium för att diskutera modeller som beskriver lärosätens samverkans-mönster. En slutsats blev att framgångsrik samverkan kräver både strategi, organisatoriska strukturer och en kultur som stimulerar till aktiv kontakt med det omgivande samhället. SLU har ovanligt goda förutsättningar att komma väl ut vid en jämförelse av svenska lärosätens samverkan. Ett exempel är att vår omfattande verksamhet inom fortlöpande miljöanalys bygger på en nära samverkan med myndigheter för att förse dem med kunskapsunderlag för olika miljöåtgärder. Denna typ av samverkan, ”science to policy (to science)”, var
temat för ett mycket intressant seminarium som anordnades av Future Forest programmet i förra veckan.

De finns också röster som är kritiska till lärosätenas omvärldssamverkan och nyligen publicerade Svenska Dagbladet en sådan debattartikel
”Rop på samverkan 
kan leda till korruption”. Artikeln tar upp ett antal viktiga frågor kring forskningens oberoende och dess förmåga att kritiskt granska olika företeelser i samhället. Dessa tankegångar är också viktiga att ha med när vi under våren skall utforma ett nytt SLU-övergripande styrdokument för samverkan. Dokumentet skall ta utgångspunkt i verksamhetsidén och vår nya värdegrund för SLU. Den senare utgår från värdeorden Vetenskaplighet, Kreativitet, Öppenhet och Ansvarstagande. Begrepp som väl fångar SLUs ambitioner för vår omvärldssamverkan.

Johan Schnürer