Kategori: Okategoriserade

Den 18 maj träffades medlemmarna i den nationella dialoggruppen för en svensk livsmedelsstrategi för första gången. Gruppen består av ledande företrädare för nationella organisationer från olika delar av livsmedelssystemet, och bjöds in av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht för att komma med inspel till strategin.

”Regeringen ser livsmedelsstrategin som en kraftsamling i samverkan med aktörer inom hela livsmedelsområdet och där man kommer överens om vad som behöver göras för att få hela matsektorn att lyfta. Jag vill att vi ska ta vara på de rika möjligheter Sverige har på detta område. Livsmedelsstrategin ska bli den färdplan som behövs för att öka den svenska livsmedelsproduktionen – och inte minst exporten – och därmed skapa fler jobb och hållbar tillväxt i hela Sverige”.

Det är syftet bakom gruppens arbete. Regeringen kommer att lägga en proposition till riksdagen i mars 2016 som lägger fast mål och strategi för svensk livsmedelsproduktion, förädling och export. Den nationella dialoggruppen kommer att träffa ministern vid ytterligare tre-fyra tillfällen fram till dess.

För SLU blir nu detta ett gyllene tillfälle att kraftsamla kring hela vårt stora livsmedelsområde – uppskattningsvis handlar nog faktiskt två tredjedelar av vår forskning, foma och utbildning om livsmedel, direkt eller indirekt. Förutom mat från jordbruk och trädgårdsbruk ingår både marina resurser och vilt i livsmedelsstrategin. Våra utexaminerade studenter finns ju också inom hela livsmedelsystemet som företagare inom primärproduktionen, rådgivare, forskare, myndighetshandläggare, inspektörer, departementstjänstemän, och som kvalitetsansvariga och produktutvecklare inom livsmedelsindustrin.

Jag kommer nu att tillsätta en arbetsgrupp med representanter från bl a SLUmat, Framtidens lantbruk, Mistra Biotech, EPOK samt Centrum för vilt och fiskforskning för att säkerställa att hela bredden i vår livsmedelsverksamhet kommer till uttryck i SLU:s bidrag till strategin. Ledningsrådet kommer också att behandla den nationella livsmedelsstrategin och dess möjligheter för SLU vid ett antal av höstens möten.

Vi är också på väg att äntligen närma oss en europeisk FoodKIC. Efter en utdragen förberedelsefas räknar man nu med en utlysning från European Institute of Innovation and Technology (EIT) vid årskiftet 2015/16. Prorektor Lena Andersson-Eklund är SLU:s representant i styrgruppen för den dansk-svenska delen av projektet. Hon har kallat till ett informationsmöte om detta på Ultuna den 4 juni (uppkoppling till Alnarp) och svarar mycket gärna på frågor om FoodKIC-arbetet.

Det sker också mycket annat med anknytning till maten och med ett alldeles särskilt fokus på att öka vår synlighet i storstaden. Den 7-8 maj fanns t ex SLU på Skansen att diskutera framtidens mat med barn och unga från skolklasser i Stockholmsområdet.  Studenter och forskare från SLU demonstrerade, berättade och svarade på frågor om hur mat produceras, förädlas och hur resterna tas om hand om – idag och i framtiden. Tanken är att SLU på Skansen ska bli ett återkommande evenemang.

Lördagen den 29 augusti arrangerar SLUmat ett populärvetenskapligt ”matologi-event” på Norra Latins gård i centrala Stockholm. Målgruppen är ”den mat- och miljömedvetna storstadsbon”. Vi vill -på ett nytt sätt- visa SLU:s roll och livsmedelsforskningens betydelse för det hållbara kretsloppet från jord till bord, och tillbaka till jorden. Matologi-dagen består av en forskningsmässa, mini-föredrag, mat från lokala producenter och som särskilt dragplåster – en spännande matutmaning. I denna får tre team, vardera bestående av en känd kock, en forskare och en student, utmaningen att från utvalda råvaror laga mat som skall vara miljömässigt hållbar, hälsosam, hygieniskt säker och god!

Matutmaningen filmas och kan användas i andra informations- och rekryteringssammanhang. Om matologi-eventet i Stockholm blir framgångsrikt så planerar vi att flytta runt konceptet mellan våra större städer, där Malmö och Göteborg står först på tur.

Sammanfattningsvis finns just nu ett väldigt tydligt ”momentum för maten” och för svensk livsmedelsproduktion. Vi får inte missa denna möjlighet till utveckling och samverkan med våra partners i hela livsmedelsekosystemet!

Johan Schnürer

Vicerektor för samverkan

Exemplen Östersjöutställning, ”TempAg” och ”Wildlife GCUA”

SLU har sedan några år ett samverkansavtal med Skansen, Sveriges största mötesplats. Denna samverkan kommer att nu att fördjupas genom att Skansen fått 100 miljoner kr från Stiftelsen Baltic Sea 2020 för att bygga upp en permanent Östersjöutställning som skall stå klar 2017. SLU-forskare har aktivt deltagit i planeringsarbetet och kommer att bidra med långsiktig kunskapsförsörjning, tillsammans med forskare från Stockholms universitet.  För oss är det viktigt att visa exempel på hur vetenskapsbaserade innovationer kan bidra till att förbättra Östersjöns miljö. Utställningen bör därför kunna peka på både problem och lösningar, inte minst i det så kallade Framtidshuset. Dessa lösningar kan finnas inom olika samhällssektorer och SLU bidrar med sin forskningskompetens inom jordbruk, skogsbruk, fiskeriförvaltning, akvakultur, landskapsutveckling och fortlöpande miljöanalys.

Nyligen var jag vid INRA i Paris tillsammans med fem SLU-forskare från Institutionerna för Energi och Teknik, Markvetenskap, Växtproduktionsekologi och Ekologi. Anledningen var ett tvådagars uppstarts-möte för det OECD-initierade projektet Sustainable Temperate Agriculture (”TempAg”), tänkt att pågå i minst tio år. Utgångspunkten är diskussioner i OECD:s Global Science Forum (GSF) där man uppmärksammat att det finns internationella forskningsnätverk för det tropiska lantbrukets utmaningar, men inget för det tempererade jordbruket. Detta svarar idag för en mycket stor del av världens livsmedelsproduktion och blir än viktigare om klimatförändringar slår hårt mot tropiska områden. SLU företräder Sverige i ”TempAg” och har fått särskilda internationaliseringspengar från dåvarande Landsbygdsdepartementet för att kunna vara med i projektet. Projektavtalet signerades av åtta länder och flera andra står nu på tur. Initialt bedrivs arbetet i tre ”pilotaktiviteter” om skördegap och stagnerande skördar, ekosystemtjänster mellan jordbruk och omgivande landskap samt om utveckling av vetenskapligt förankrade policysystem som kan definiera och utveckla ett hållbart jordbruk.

I Valborgsveckan var SLU arrangör för den sjunde Global Challenges University Alliance workshopen. Denna gång med temat ”Why wildlife – Global Challenges and Opportunities” och med deltagare från Brasilien, Nederländerna, Österrike, Italien, Portugal, Tanzania, Uganda, Sydafrika, Malaysia, Australien, Nya Zealand, USA och Sverige. Den mycket framgångsrika workshopen hade planerats av en hårt arbetande kommitté bestående av Joris Cromsigt (VFM, S, Umeå), Åsa Fahlman (KV, VH, Uppsala) och Hans Peter Hansen (SOL, NJ, Uppsala), med gott stöd från GCUA:s nye koordinator Carl-Gustaf Thulin. En mycket positiv – och högst avsiktlig – bieffekt av arbetet med att utveckla denna globala allians mellan ledande forskningsuniversitet är att den interna samverkan över olika SLU-gränser fördjupas. Detta var mycket tydligt även denna gång. GCUA-arbetet går nu in i en avtalsskrivande fas där vi precis är överens med BOKU i Österrike och University of Lincoln på Nya Zealand om utformningen av ett femårigt avtal. Nästa steg blir att sända ut avtalet till blivande partneruniversitet i Asien, Nord-och Sydamerika, Afrika, Australien och Europa. Våra jurister ser med särskild förväntan fram emot kommentarerna från de amerikanska universitetsjuristerna!

PS- Ni har väl noterat att vi stigit ordentligt i den stora QS-rankingen – där SLU rankas nu som 10:e universitet internationellt i kategorin ”Agriculture and Forestry”  (QS World University Ranking )? Även om man alltid skall ta rankinglistor med en mycket stor nypa salt, så är det ett kraftigt avancemang jämfört med en tidigare placering på plats 41.

 

 

De första anmälningssiffrorna för hösten är klara nu, och de är utskickade till institutioner och avdelningar. Antalet sökande har minskat med 1,6 procent på SLU vilket är ungefär lika mycket som på nationell nivå. Minskningen kan nog förklaras med krympande ungdomskullar och en bättre arbetsmarknad. Att antalet förstahandssökande sjunkit från 3949 (2014) till 3699 (2015) oroade mig först, men de små talens variation lurar oss – vi hade 3676 respektive 3263 åren dessförinnan.

De gemensamma rekryteringsinsatser som gjorts under året är en programkatalog, deltagande i sex studentmässor, ”skugga en student”, utbildningsinformation på webportaler, SLU-webben & Facebook, studiebesök & öppet hus på alla campus samt annonsering i dagspress. Visst var utbildningsbilagan i DN på påskafton bra!?

I år har dessutom två fakulteter genomfört särskilda satsningar på sociala medier: #SLUhortonom– och #Pluggahållbart kampanjerna. Kan man se någon effekt? Helt omöjligt att säga med säkerhet förstås, men antalet förstahandssökande på de utbildningar som främst berörts av kampanjerna – agronom mark/växt, agronom livsmedel, hortonom och kandidat biologi & miljövetenskap – har ökat något jämfört med de senaste två åren. Sociala medier måste vi jobba vidare med som en viktig väg till personliga kontakter. Men det krävs naturligtvis att de är en del av ett långsiktigt arbete för ökad kännedom om SLU och kunskap om våra områden!

Under veckan har vi fått bekräftelse på att Utbildningsdepartementet känner till att SLU finns och har viktiga utbildningar! Vi fick nämligen en del av den satsning på nya utbildningsplatser som regeringen föreslår i vårbudgeten (ca 6 mkr per år till SLU). Jag håller tummarna för att förslaget går igenom den politiska processen, och att det kan bidra till några frihetsgrader i utvecklingen av SLU:s utbildning.

Lena Andersson-Eklund

Prorektor