Kategori: Okategoriserade

Scroll down for an English version.

Ovanstående står över ingången till Uppsala universitets aula. Devisen härleds till Thomas Thorild och 1700-talet. Den har fått många tolkningar, och har gett upphov till mycket diskussion.

Den fria tanken och rätten att uttrycka sig fritt är ett universitets fundament, och en okränkbar rätt för alla medarbetare och studenter. Samtidigt är denna frihet inte ett ensamt slutmål i sig, men ett absolut nödvändigt villkor för att nå nya kunskaper. Vad som anses rätt idag utifrån befintlig vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet ska kunna utmanas och vederläggas. Vår forskning och undervisning har som syfte att utsätta våra hypoteser för tester med kapaciteten att förkasta dem, med andra ord med potentialen att förändra vår världsbild.

Detta förstås inte alltid av vår omvärld, där företag, religiösa, politiska och andra ideella organisationer inte sällan verkar önska att vår forskning först och främst ska leda till resultat som stöder just deras respektive sak. Till skillnad från alla dessa organisationer är universitetets primära uppgift att outtröttligt och innovativt testa om dagens teorier håller och sedan ändra våra åsikter om forskningens resultat motiverar det. Vi får alltså inte filtrera bort fakta, som talar emot en viss hypotes. Alla i vårt samhälle tjänar på detta på längre sikt.

Att tänka fritt kan inte tolkas som att man måste få stå oemotsagd. I så fall begränsas ju andras rätt att uttrycka sig fritt, och man hämmar diskussionen om vad som är rätt och fel. Det fritt tänkta – och tydligt utsagda – ska ses som ett inspel till en fortsatt fri diskussion. Då blir den mångfald av kunskaper som finns bland oss anställda och studenter en bättre utnyttjad resurs. Mångfalden uttrycks redan idag när olika perspektiv luftas i separata pressmeddelanden. Men vi kanske skulle kunna göra ett bättre arbete tillsammans om vi lät oss påverkas mer av varandras åsikter och kunskaper?

Jag anser att SLU tydligare bör etablera sin roll som spelplan för fritt tänkande och inte minst fri diskussion. Denna fria roll ska inte bara vara tydlig internt utan även väl känd och respekterad av vår omvärld. Jag föreställer mig att SLU därigenom också blir en attraktivare arbetsplats och ett attraktivare universitet för våra studenter. Jag vill mycket gärna att ni kommer med goda förslag om hur denna ambition skulle kunna främjas.

Peter Högberg

**************************************************

”To think freely is great, but to think rightly is greater”

This motto can be found above the entrance to the Uppsala University assembly hall. It is attributed to 18^th century jurist Thomas Thorild, has been interpreted in many ways and given rise to much discussion.

Free thought and the right to express yourself freely is the foundation of a university, and an inalienable right for all staff and students. At the same time, this freedom is not an end in itself, but a sine qua non for achieving new skills. We must be able to challenge and refute what is considered right today based on existing scientific knowledge and proven experience Our research and teaching aim to test our hypotheses and when necessary reject them. In other words, they should have the potential to change the way we see the world.

This is not always understood by the surrounding world, where companies and religious, political and other non-profit organisations often seem to wish that our research first and foremost leads to results that support their respective mission. But unlike such organisations, the primary task of a university is to tirelessly test whether today’s theories stand correct, and to change our views when the findings or our research warrant it. We must not filter out facts that speak against a particular hypothesis. In the long run, this is something we all benefit from.

To think freely must be interpreted as not being contradicted, as inhibiting the discussion of what is right and wrong would limit the right of others to express themselves freely. Freely expressed and clearly presented thoughts should be seen as a prelude to a continued open discussion. This makes better use of the diversity of knowledge that can be found among staff and students. This diversity can be seen for example when different perspectives are put forward in separate press releases. But would we work better together if we let ourselves be influenced more by each other’s views and knowledge?

I believe that SLU more clearly needs to establish its role as a forum for free thinking and, not least, for free discussion. This role should not only be clear to those of us who work and study here, but also be well known and respected by the world around us. It is my belief that this would also make SLU a more attractive workplace and a more attractive university for our students. I welcome your suggestions for how we can make this ambition a reality.

Peter Högberg

(In English further down)

Forskning och utbildning inom jord- och skogsbruk, veterinärmedicin och våra andra viktiga verksamheter har haft en central betydelse för framväxten av vårt moderna välfärdssamhälle. För endast hundra år sedan var tillräckligt med mat inte självklar för alla trots att de flesta bodde på landsbygden.

Men systematisk forskning och utbildning ledde till rationella metoder inom jord- och skogsbruk och stora framsteg inom djurhälsa. Nu har vi dagligen tillgång till en mängd matvaror av hög kvalitet trots att bara ett litet antal svenskar arbetar med att producera mat. Liknande framsteg har gjorts globalt, men nära en miljard människor lever trots detta nära svältgränsen och fler kan drabbas om klimatet blir ogynnsamt.

Samtidigt har vi blivit medvetna om de stora avtryck som människan, inte minst genom jordbruket, gör på miljön. SLU:s verksamheter handlar om detta och rör själva grundstenarna för vår existens: rent vatten, levande landskap, uthållig matproduktion, djuromsorg, material att bygga och värma våra hus med, och mycket mer.

Våra utbildningar är unika. De beaktar breda perspektiv på jord-, trädgårds- och skogsbruk, landskapsarkitektur, veterinärmedicin och djurhälsa. Tidigare studenter har varit betydelsefulla i omvandlingen av det agrara Sverige till ett samhälle där de flesta bor i städer, men försörjs med produkter av ett fåtal på landsbygden.

En konsekvens av detta är att yrkestitlar som agronom och jägmästare kan te sig främmande för många unga idag. Men frågorna om hållbart brukande av våra naturresurser är alltid lika viktiga. Vi behövs för att berätta för städernas befolkning om hur deras försörjning av produkter från naturen fungerar och hur den kan göras än mer hållbar. Detta perspektiv innebär också att våra utbildningar måste förena djupa teoretiska kunskaper med praktisk realism.

Det unika uppdraget för SLU kallas ofta för vår sektorsroll. Men vad ingår i denna? Traditionellt har många satt likhetstecken mellan sektorn och de ”gröna näringarna”. Ekonomiska och tekniska perspektiv har dominerat. De senaste decennierna har även ekologiska synvinklar tillkommit. Nu gör forskningsprojekt med tvärvetenskapliga perspektiv en insats att bredda begreppet sektor.

Att föra samman de naturvetenskapliga perspektiven med bredare samhällsvetenskapliga och humanistiska synsätt är ett framgångsrecept. Till detta måste vi också lägga mer förfinade analyser av avvägningar mellan produktions- och miljömål. Våra fortlöpande analyser av tillståndet i miljön är viktiga verktyg i dessa sammanhang.

Det vi gör på SLU är inte bara en viktig angelägenhet för Sverige. Våra forskare och studenter rör sig över hela världen och våra artiklar läses av det internationella forskarsamhället. Där har vi ett högt anseende. Vår forskning om växter och djur, ekologi och miljö, jord- och skogsbruk är ledande och bland våra forskare finns några av de mest citerade.

Det är av stor strategisk betydelse att vi är kända som ett framstående universitet. Då attraherar vi duktiga människor, såväl nationellt och internationellt. Vi skapar därigenom den intellektuella mångfald som är nödvändig för att driva utvecklingen inom forskningen och utbildningen framåt.

För det är i samtal och möten som dialog uppstår, och i denna föds nya insikter och kunskaper. Vi är inte alltid överens, men det är så det ska vara på ett universitet. Skilda uppfattningar ska ses som en drivkraft snarare än ett problem!

Peter Högberg

In English:

The world needs SLU!

Research and education in agriculture, forestry, veterinary medicine and the other important areas where we are active have played a vital role in the emergence of our modern welfare society. You only need to go back a hundred years to a time when having enough food on the table was not something to be taken for granted, even though most of the population lived in rural areas. Systematic research and education have led to more rational methods of agriculture and forestry, as well as to major advances in animal health. Now we have access to a variety of food products of high quality every day of the week, despite the fact that only a small number of Swedes make a living as food producers. Similar progress has been made globally, but despite this close to a billion people are at the risk of starvation and more may suffer if the climate becomes unfavourable to cultivation. At the same time, we have become aware of the large footprint that humans, particularly through agriculture, are leaving on the environment. SLU’s activities are all about this, and they concern the very foundation of our existence: clean water, a living landscape, sustainable food production, animal care, materials to build and heat our homes and much more.

Our courses and programmes are unique. They cover a broad range of perspectives on agriculture, horticulture, forestry, landscape architecture, veterinary medicine and animal health. Former students have played an important part in the transformation of agrarian Sweden to a society where most people live in cities, with the few people still living in rural areas supplying them with the products they need. One consequence of this is that job titles such as agronomist or forester may seem foreign to many young people today. But the issue of sustainable use of our natural resources is and always has been important. We need to make sure that the urban population understands how nature provides them with products, and how this process can become more sustainable. This perspective also means that our study programmes must combine a deep theoretical knowledge with practical realism. SLU’s unique mission is often referred to as our ’sector role’. But what does that mean? Traditionally, many have equated sector with ’green industries’. Financial and technical perspectives have dominated. And in the last decades, ecological aspects have been added. Today, research projects with an interdisciplinary approach are making an effort to broaden the ‘sector’ concept. Bringing together the scientific perspective with a wider social and humanistic approach is a recipe for success. To this we must add a more refined analysis of the balance between production and environmental objectives. Our environmental monitoring and assessment are important tools in this context.

What we do at SLU does not just concern Sweden. Our researchers and students move around the world and articles written by SLU researchers are read by the international research community. We have a good reputation. We conduct leading research on plants and animals, ecology and environment, agriculture and forestry, and some of our researchers are the most cited in their field. It is of major strategic importance that we are known as a prominent university. That we attract talented people both nationally and internationally. That way, we can create the intellectual diversity needed to drive development in research and education. Because it is meeting and talking with colleagues that creates dialogue, and dialogue breeds new insight and new knowledge. We may not always agree, but that is the way it should be at a university. Differing views should be seen as a driving force – not as a problem.

Peter Högberg, Vice-Chancellor

 

 

Under våren har SLU arrangerat flera mycket välbesökta och uppskattade sammankomster om vår miljöanalys. Artdatabankens Flora- och faunavårdskonferens fyllde som vanligt under­visningshusets aula i Ultuna till brädden. Rödlistan presenterades och debatten om nord­havsräkans listning var stundtals intensiv i media. Ett par veckor senare fylldes samma lokal när svensk sötvattenöver­vak­ning firade 50 år. Här deltog även Kung Carl XVI Gustaf och Kronprinsessan Victoria – och det mediala intresset försköts till en del i riktning mot Kronprinsessans vårgarderob. Plötsligt redogjordes för vår miljöanalys i såväl Expressen som Svensk Damtidning.

Båda evenemangen blev mycket lyckade! De belyser bredden och kontinuiteten av vår verksamhet inom ett område som under en tid expanderat så pass kraftigt i Sverige att mycket få personer överblickar helheten. Regionala och nationella verksamheter har kompletterats med program som initierats på EU-nivå eller från globala konventioner. Ett stort antal myndig­heter lägger ut uppdrag till SLU och andra aktörer, eller genomför själva undersökningarna. I denna vibrerande miljö är SLU i dag den absolut största aktören på utförarsidan. Kombinationen av miljöanalys och forskning har visat sig vara mycket framgångsrik.

För att ta ut riktningen inför framtiden bör vi i högre grad än i dag fokusera på helheten av miljöövervakning och miljöanalys, både svensk och internationell , för att se till att våra bidrag blir effektiva och passande pusselbitar. Som ett led i SLU:s arbete inför nästa strategi (för perioden 2017-2020) genomför därför SLU:s Råd för fortlöpande miljöanalys (Fomar), med stöd av program­koordinatorerna, ett kartläggningsarbete och en SWOT-analys av svensk miljöövervakning, tillsam­mans med nyckelpersoner från våra viktigaste avnämare på myndighetssidan.

Några styrkeområden som pekas ut är att vi har god tillgång på långa tidsserier av mätdata i Sverige, att vi har bred kompetens och att vår verksamhet är mycket efterfrågad. Svagheter är svåråt­komliga data, frag­mentering genom ett stort antal aktörer, behovsluckor som inte är fyllda, samt för­hållandevis svag finansiering.

Bland möjligheterna listas nya medel, nya metoder och ökad samverkan mellan aktörer inom området. Hotbilder finns givetvis också, t.ex. att resursbristen består, att aktörerna inom området inte förmår att samarbeta och att vi inte lyckas fylla på med kompetent personal, bl.a. till följd av att miljöanalys vid universiteten inte alltid prioriteras på samma sätt som forskning och utbildning. Vad gäller den sista punkten har dock vi på SLU ett mycket bättre läge än man har på andra universitet genom att miljöanalysen är utpekad som en egen verksamhetsgren!